Vår uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-årsperiod då Saddam innehade den totalitära makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrån Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham Allison´s Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmålats som allt från demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsälskande landsfader. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstå hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfärda honom som en irrationell galning? Vi menar på att Saddam många gånger agerar rationellt utifrån sina värderingar, mål och tillgång på information då hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig påverkan på Saddams handlingsmotiv utifrån hans beliefsystem..

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan Rationalitet och fantasi..

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng är skriven inom ämnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare på landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vägs för- och nackdelar med etableringar på landsbygden och det tas även upp vilka formella förändringar som skulle underlätta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. Utifrån marknadsförings-teorier och Rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsägare som antingen har gårdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar även upp företagarnas syn på landskapsidyllen. Uppsatsen bygger på vad fem olika verksamhetsägare anser om dessa frågor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fältstudie. Verksamhetsägarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte är bosatta på landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de människor som inte är bekanta med bygden att hitta en sysselsättning så som att fika eller handla i gårdsbutiker.

Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vård och omsorg och antalet äldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsätts denna sektor för ständiga krav på nedskärningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar också kraven på att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn är ingen självklarhet.Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda på vad effektivitet kan innebära för personal och chefer i en äldreomsorgsenhet samt att titta på vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån olika organisationsteoretikers syn på effektivitet.

This Master?s thesis explores and describes the beliefs, values and norms in a selection of five Swedish municipal cultural policy documents approved 2005-2007. The comprehensive question is: Which ideological traits characterize cultural policy in the chosen municipalities as communicated in their respective cultural policy vision document? The method used is ideology analysis. Ideal types based on a model by Dorte Skot-Hansen are used as a conceptual framework, illustrating three different rationalities in relation to cultural policy: the humanistic, the sociological and the market oriented.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation kräver ett förhållningssätt som tar hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det viktigt att hänsyn tas till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och få förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från överordnade chefer och underställda medarbetare, om det innebär en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen är kvalitativ till sin karaktär med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att få en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom området använts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byråkrati och Rationalitet.

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen.Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet..

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandadeparterna ska kunna fatta ett beslut.Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverketsarkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering.Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning.Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning..

Syftet med den här litteraturstudien är att gå igenom hur ensilering går till och vad som bör beaktas för att få ett hygieniskt och näringsrikt foder: vilka faktorer som är viktiga innan och efter materialet har ensilerats och vanliga problem i processen utvärderas. Slutligen beskrivs och jämförs vanliga ensileringssystem med dess för och nackdelar. Det är många faktorer som spelar in om ensileringen blir lyckad eller inte och det finns olika orosmoment i ensileringens olika faser. För att öka förutsättningarna för en bra ensilering förtorkas ofta grödan, det är också vanligt att tillsatsmedel används för att öka förutsättningarna till en ordentlig ensilering. Studien tar upp metoderna: balsilo, slangsilo, tornsilo och plansilo och jämför dessa i avseenden som är relevanta i jordbruket.

Syftet med arbetet är förslaget om virtuella gemenskaper som ett komplement till de kanaler som politiker använder idag för att nå ut till medborgarna. Genom en kvalitativ litteraturstudie tas tolv faktorer fram som anses vara nödvändiga för att dessa gemenskaper ska stödja den demokratiska diskussionen. Dessa faktorer operationaliseras för att kunna användas som analysverktyg för att undersöka redan existerande gemenskaper, vilka valts utifrån deras koppling till riksdagen eller kommunala utskott, vars inriktning är utbildning, då sådan anses vara grundläggande för att ge medborgare i en deltagardemokrati möjlighet att kunna bidra till den politiska agendan.Anledningen till förslaget är att utvecklingen av elektronisk kommunikation har tillfört ett ökat utbud kanaler som gör det möjligt för användare av datorer att snabbt hämta information, eller göra inlägg i debatter bortom det fysiska rummet. Efter analysen går det emellertid att konstatera att någon resurs liknande den som föreslagits i dem tolv faktorerna ännu inte finns, så istället avslutas arbetet med en reflektion över vad det innebär. Det utesluts däremot inte att liknande gemenskaper finns på förslag eller skulle kunna få betydelse framöver..

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, Rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk Rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarna arbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.