I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska Rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella Rationaliteten?.Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell Rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella Rationaliteten?. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell Rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Samhället, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrågar i allt större utsträckning att företag tar ett absolut ansvar för samhället och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina ägare. Detta är något som kan motsäga tesen om ett övergripande samhälleligt företagsansvar, CSR. Vad som är och inte är ett ansvarstagande är något som ständigt förändras och utvecklas varför det nödvändigtvis inte behöver innebära att företaget avstår från vinst. Syftet med denna rapport är att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande Rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad.

This paper concerns itself with the controversy between marginal theory and empiricism during 1946-63, its main focus is the debate that followed R.A. Lesters empirical research 1946 who wrote a critical paper concerning the maximization-principle. It also concerns itself with the debate that followed on Milton Friedman´s essay on positive economics..

Bakgrund och Syfte: I dagens samhälle präglas många marknader av överetablering ochmättnad. Det har skapat en situation där företagen måste agera för att differentiera sig,vilket de gör genom att komplettera sina varuprodukter med tjänster. Det finns däremottendenser på marknaden som tyder på att det verkar vara mer komplicerat att säljavaruprodukter med kompletterande tjänster, än att endast sälja enskilda varuprodukter.Vårt syfte med uppsatsen var att skapa en större förståelse för vad som inträffar idistributionsledet när ett företag väljer att genomgå ett skifte enligt ovan, för att öka sindifferentiering gentemot sina konkurrenter.Design och metod: För att öka förståelsen i enlighet med vårt syfte har vi genomfört enkvalitativ studie kring fenomenet där vi valt att designa den som en fallstudie. Vi hargenomfört en empirisk studie där vi har utgått ifrån RingUp som är en stor kedja påtelekommarknaden. RingUp är en aktör som har genomfört ovanstående skifte och somupplever en situation där försäljningen av de nya kompletterande tjänsterna inte haruppnått det resultat som de hade hoppats på.Resultat och slutsats: Efter att ha genomfört intervjuer med säljare från olikaåterförsäljare inom RingUp-kedjan, bearbetades den informationen med relevant teori.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den rationella beslutsmodellen och syftar till att förklara hur svenska medelstora företag i maskinindustribranschen fattar strategiska beslut. Dessutom försöker uppsatsen förklara hur det strategiska beslutsfattandet påverkas av entreprenöriellt agerande samt försäljnings- och lönsamhetsutveckling inom de undersökta företagen. Totalt tillfrågades 148 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen. De som accepterade erhöll en enkät via e-post. Enkäten besvarades av 57 företag, vilket innebar en svarsfrekvens på 38,5%.

Som examensarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign har jag valt att söka efter ett formuttryck som ligger bortom de modernistiska idealen av logik och Rationalitet. Som utgångspunkt i en designuppgift har jag valt träslaget furu och ornament i alla dess former. Jag ifrågasätter rådande smak och stilideal inom områdena inredning och möbler. Dessutom har jag som intention att höja statusen på furu. Detta utmynnar i ett möbelformgivningsprojekt där jag formulerar några tankar i en möbel om en roligare designvärld att leva i.

Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar Rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien.

Säkerhet och användaradministration är två stora problem som alla företag måstebehandla. Brandväggar och VPN-tunnlar är grundläggande delar för säkerdataöverföring som hjälper företag att skydda sin infrastruktur. Men, hot i form avkvarliggande konton, inaktuella rolltilldelningar och låg spårbarhet, måste hanteras.Denna uppsats undersöker vad som motiverar företag att investera i en IAM-lösning(Identity & Access Management). Baserat på intervjuer med personal på företag,tillsammans med rapporter och uppsatser så utreder vi vad en IAM-lösning innebär förett företag; vilka effekter den får på affärsprocesser och vilka tekniker som vanligenimplementeras. Studien visar att huvudanledningen till att företag investerar i en IAMlösningär att få ordning och reda bland sina användarkonton genom en effektiviseradadministration..

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik.

Syftet var att undersöka de interna och externa krafter som påverkar privata inve-sterares förmåga att agera rationellt på aktiemarknaden. Uppsatsens empiri är huvudsakligen baserad på en enkätundersökning, vilken syftar till att ge en bild av vilka prioriteringar och preferenser privata investerare har när de agerar på aktiemarknaden. Ett viktigt mål med analysen av enkätsvaren var att undersöka i vilken utsträckning det går att finna irrationella beteenden hos den undersökta gruppen av investerare. Det framkom att en stor del av enkätun-dersökningens respondenter förlitar sig på tumregler när de träder in i sina positio-ner. De har alltså redan när de tar en position på aktiemarknaden bestämt sig för efter hur stor uppgång respektive nedgång de ska gå ur positionen.

Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av Rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå.