Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om Rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande Rationalitet.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om Rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande Rationalitet.

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares Rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2012:13.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk Rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Problem: Det har funnits många diskussioner kring traditionella finansiella teorier vad gäller den effektiva marknaden och investerares Rationalitet. Den effektiva marknadshypotesen talar för att marknaden är effektiv och att aktiepriserna återspeglar all tillgänglig information, vilket resulterar i att det inte är möjligt att göra bra investeringar. Behavioral finance anser däremot att marknaden påverkas av beteenderelaterade aspekter och därför inte är effektiv. Vad är det egentligen som ligger till grund för aktieägares investeringsbeslut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att, ur ett aktiemarknadsperspektiv, undersöka de psykologiska faktorerna bakom investeringsbeslut.

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

Vi står inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebär att blivande leaderområden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehåller målskrivningar som syftar till att åtgärda det problem de anser finns i det ingående leaderområdet. Denna kandidatuppsats utgår från att ett problem konstrueras genom att det görs ett åtgärdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i två av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur åtgärder motiveras genom att skapa politisk Rationalitet. En text bygger på tidigare texter eller språkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Familjeföretagsformen är en fascinerande och vida spridd företagsform som med spännande särdrag utvecklar och driver företag på sitt eget sätt. De särskiljande dragen som sätter sin prägel bland de olika familjeföretagen leder till att forskning inom företagsformen har blivit så fängslande och färgrik. Dessa särdrag kommer mer ingående att förklaras senare i uppsatsen, men ett samlingsnamn på de dessa familjeföretagsspecifika särdragen är socioemotional wealth.Vidare så skapas värdeskapande i företag genom att på ett eller ett annat sätt genomföra eller utveckla olika strategier. Vägen till en effektiv och effektfull strategi inleds således med att beslutsfattaren inhämtar relevant information. Här inledes därmed ett informationsinhämtande som ska hjälpa beslutsfattaren med att utveckla sin strategi på bästa möjliga sätt.

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare på två gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lärarna är mest nöjda med den individuella ämnesinriktade kompetensutvecklingen. Däremot är de mindre nöjda med den ämnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt då den sker i form av skolgemensamma studiedagar. Utifrån tidigare forskning kan detta hänga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning än de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar också att lärarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrån rationella överväganden grundade på genomarbetade utvärderingar och analyser.

Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populära klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte på ett tydligare sätt har jag definierat och fokuserat på sex teman som återkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nämligen: vardagsverkligheten, identitet, Rationalitet, tid, språk, samt ordning.Efter en genomgång av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig på har materialet analyserats med hjälp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. Uppmärksamhet vid återkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförståelse. Resultatet av analysen visar att, även om det finns delar som kan tolkas annorlunda, så finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstås med dessa perspektiv. Med detta vill jag också peka framåt mot en meningsfull användning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning..

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av Rationalitet och irRationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av Rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår.Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet.Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet.Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på Rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande.De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt..