Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? än.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande.

Revision innebär en granskning av årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka går ut på att erhålla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget är planeringen där väsentlighet och risk är centrala begrepp. Väsentlighet är en förutsättning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehålla. Det finns både kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hänsyn till vid en bedömning av väsentligheten.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvärdering.

Organisationer måste kunna hantera förändringar eftersom de hela tiden påverkas av förändringar av både intern och extern karaktär. Det är viktigt att organisationer kontinuerligt utvecklar sitt förändringsarbete med hjälp av erfarenheter och lärdomar från sina tidigare genomförda förändringar. Tidigare forskning kring förändringsarbete visar på att kontinuerliga uppföljningar och kommunikation är viktiga faktorer för att uppnå effektiva förändringar. En brist på forskning inom detta område har också uppmärksammats varför vi har valt att studera detta närmare. Syftet med denna studie är därför att utveckla en metod för hur en organisation kan gå tillväga med kontinuerliga uppföljningar av förändringsarbeten.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

ALSTOM Power Customer Service har tagit fram ett flödesschema för hur underhållsarbetet är tänkt att se ut. Underhållsprogrammet delas in i de fem faserna förberedelse-, sälj-, order-, genomförande- och rapportfas. Schemat beskriver hur det är tänkt att arbetet ska struktureras mellan tekniker, säljare, montörer/inspektörer och projektledare. Syftet är att skapa rutiner och system för underhållsprogrammet med avgränsningar för de olika ansvarsområdena. En stor del av arbetet bygger på rutin och erfarenhet.

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).

Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer.

Rådande klimatförändringar och utarmning av viktiga resurser har väckt en oro om hur hållbart företags verksamheter verkligen är. Detta har lett till att miljöfrågor behandlas på högsta politiska nivå, att konsumenter efterfrågar miljövänliga produkter, att intressegrupper arbetar aktivt med att uppdaga företags miljöbrister och att investerare börjat analysera företag på hållbarhetsparametrar. På grund av detta har företag börjat arbeta med att tillverka tjänster och produkter på ett mer ansvarsfullt sätt. Detta har lett till att företag börjar se över hur de styr sin distributionskedja då det är i denna som 80-90 procent av miljöpåverkan uppstår. Det traditionella begreppet för att styra distributionskedjan kallas Supply Chain Management (SCM) men har på senare tid adderats med ?Sustainable? SCM (SSCM) för att hantera både miljö och sociala frågor utöver de ekonomiska.

Syftet med denna studie har varit att, med utgångspunkt från marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten används och kan utvecklas inom militär sjöfart. Vi har även undersökt om det går att finna några gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter. De viktigaste iakttagelserna i studierna är att: ?    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skärgård bör analyseras vidare, varvid kommunicerade färdighetsnivåer, dess bibehållande och examination utgör centrala delar?    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarläggas?    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras?    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösäkerhetssystem kan i sig angränsa till större avvikelse?    systemet fungerar inte fullt ut, då förmågan brister i att långsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap?    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ?närahändelser/near misses? inom nautik saknas i stort sett helt.