Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur nätmobbning definieras och skiljer sig från den traditionella mobbning som oftast sker på skolgården, samt undersöka vilka konsekvenser nätmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka åtgärdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har använt mig av en litteraturstudie där jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, samt studerat några svenska studier och Rapporter. Resultatet visar att det finns både samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning samt att vi i Sverige har en hel del åtgärdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nätmobbning. Det visar sig även att det finns åtgärder och åtgärdsprogram som både har positiva och negativa effekter.

Syfte: Författarna ämnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförändringar. I samband med detta har vi även för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen används ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundärdata. Dessa sekundärdata är både kvantitativa i form av statistik och Rapporter men även kvalitativa i form av en intervju vilka är utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom ämnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vår analys på. Slutsatser: Våra slutsats är att det i nuläget ej finns tillräckliga bevis för att KPO förbättrar ett företags produktivitet, främst för att det inte finns en bra metod att mäta produktiviteten av tjänster än.

Under år 2001 skedde en stor börsnedgång som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framträdde inom redovisningen och bolagsRapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att återupprätta förtroendet blev företagen tvungna att gå mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns några oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra ägarstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie som tar upp kvinnlig könsstympning, något som cirka tre miljoner flickor utsätts för varje år, kvinnlig kosmetisk intimkirurgi, en företeelse som ökar i västvärlden, samt liknande företeelser i västvärldens historia. Dessa jämförs med varandra samt används i en diskussion kring den fria viljan. Datamaterialet består av sex vetenskapliga artiklar, en avhandling, två Rapporter samt en bok. Resultatet har analyserats och kodats enligt en kvalitativ dataanalys och sedan sammanställts för att svara på syftet och frågeställningarna. Kollektivismen och individualismen, feministiska teorier samt Maslows behovsteori har använts för att förklara och förstå de resultat som kommit fram.

Flera Rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga Rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en värdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde i koncernredo-visningen. Fokus i den här studien ligger på IAS 40 och de värderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 är en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jämförbarhet mellan redovisningen och värderingen i de europeiska länderna och övriga världen.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade på NASDAQ OMX Stockholm redovisar och värderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under åren 2007-2011. Studien syftar även till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p.

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg.

På grund av att användare av egendomsvärdering har ökat internationellt har behovet av harmonisering av värderingspraxis och värderingsstandarder vuxit och idag har en utveckling av värderingsstandarder skett. IAS 40 anger hur förvaltningsfastigheter ska behandlas och värderas i redovisningen och fastställer vilka upplysningar som krävs. Förvaltningsfastigheter ska enligt IAS 40 redovisas enligt anskaffningsvärde eller verkligt värde. I det senare fallet ska värdeförändringen redovisas i resultaträkningen. Idag har det visat sig att värdering till verkligt värde har blivit den mest förekommande värderingen i redovisningen.

I stort sett alla hushåll och företag använder sig av sopor och vi är beroende att det sköts på ett korrekt sätt. Avfallshantering i Östra Skaraborg Rapporterar idag in avvikelser på ungefär var tionde soptömning vilket förhindrar effektiviteten. Denna studie handlar om att analysera dessa Rapporter för att kunna effektivisera sophantering och på så vis minska antalet avvikelser. Med Business Intelligence (BI) har det skapats en relationsdatabas för att kunna lagra intern och extern data på ett ställe och utföra analyser på dessa. En stor del i studien är extrahering, transformering och inladdning (ETL) där fokuset legat på transformeringen för att få så bra datakvalité som möjligt.

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag måste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nuläget pågår en utredning på uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i småföretag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de små bolagen är att revisionen idag innebär en stor ekonomisk börda för småbolagen. Även efter ett avskaffande är det troligt att de små företagen fortsätter att använda revisorn, då det bland annat finns krav från olika intressenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett antal små aktiebolag i Östersund ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och Rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Forskningsområdet för att skapa bra automatiska sammanfattningar har ökat stadigt genom de senaste åren. Detta på grund av den efterfrågan som finns både inom den privata och offentliga sektorn på att kunna ta till sig mer information än vad som idag är möjligt. Man vill slippa sitta och läsa hela Rapporter och informationstexter utan istället smidigt kunna läsa en sammanfattning av dessa för att på så sätt kunna läsa fler. För att veta om dessa automatiska sammanfattare håller en bra standard måste dessa utvärderas på något sätt. Ofta görs detta genom att se till hur mycket information som kommer med i sammanfattningen och hur mycket som utelämnas.

Denna studie ämnar ta reda på om den humanitära interventionen i Somalia, mellan åren 1993-1995 kan anses vara humanitär eller inte, enligt Nicholas J Wheelers solidaritetsteori. Först undersöks om UNSOM II passar in i solidaritetsteorin kriterier och därefter förklaras varför. Resultat från ovanstående undersökning kommer att ge en bättre bild av UNSOM II och hjälpa till med att förklara faktorer som kan spela roll om en humanitär intervention benämns humanitär. Materialet som används i denna uppsats är utvärderingar och Rapporter från åren, publicerade av Förenta Nationerna, Amnesty International och Human Rights Watch. Denna studie fann att UNSOM II inte var humanitär i relation till solidaritetsteorin, med hänsyn till bristen av proportionerlig användning av våld under jakten på Aydid.