I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrÄn aspekterna logik, empiri och sprÄkliga medel. Uppsatsen syfte Àr dels att fÄ ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andrasprÄks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkÀnt) och F (underkÀnt) utifrÄn nÀmnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter innefattar bÄde hur logik, empiri och sprÄkliga medel kan anvÀndas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsÀttningar som skrivande i ett första- eller andrasprÄk kan innebÀra. Materialet bestÄr av tolv argumenterande elevtexter frÄn den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vÄrterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper pÄ basis av Àmne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andrasprÄk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by JĂŒrgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.

Gentrifiering pÄgÄr idag stÀndigt i vÄrt samhÀlle. Det Àr en social förÀndringsprocess som bestÄr i att mÀnniskor med hög socioekonomisk status flyttar till omrÄden som traditionellt sett har dominerats av mÀnniskor ur lÀgre sociala klasser och frÄn etniska minoriteter.Den hÀr studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför mÀnniskor vÀljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som vÀljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen pÄ tidigare forskning och för en diskussion om Àmnet.Resultat av den hÀr studien visar att anledningarna till varför mÀnniskor gentrifierar idag ser vÀldigt olika ut, man har alltsÄ inte kommit fram till vad den gemensamma nÀmnaren som fÄr gentrifierarare att gentrifiera Àr. Vad man har ringat in Àr vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsÀttningar att bli gentrifierare.Studien visar ocksÄ att man mÄste sÀtta in gentrifiering i ett större samhÀllsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa omrÄden..

Åtkomst till internet via trĂ„dlösa nĂ€tverk ses som en sjĂ€lvklarhet för anvĂ€ndare med tillgĂ„ng till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgĂ€ngligheten av trĂ„dlösa nĂ€tverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfĂ€lliga boende som hotell, cafĂ© eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nĂ€tverk. Med den ökade tillgĂ€ngligheten ökar Ă€ven sĂ€kerhetsrisken för anvĂ€ndaren antingen frĂ„n yttre hot dĂ€r anvĂ€ndare vill fĂ„ tillgĂ„ng till andra anvĂ€ndares data eller direkt attack frĂ„n Ă€garen av nĂ€tverket. AnvĂ€ndare kan kĂ€nna sig sĂ€kra med de skydd som finns tillgĂ€ngliga som exempel antivirus och brandvĂ€gg men i och med att ansluta till ett publika nĂ€tverk kan en rad nya sĂ€kerhetshot uppstĂ„ i former av man-in-the middle attacker mot anvĂ€ndaren.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..

Syftet med arbetets undersökning har varit att fÄ större förstÄelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget anvÀnds av eleverna, om de fyller sin funktion och pÄ vilket sÀtt de gör det. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en innehÄllsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever pÄ fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, dÀr svar till uppgifter med matris jÀmförts med svar utan matris. TvÄ av uppgifterna har mÀtt den kÀllkritiska förmÄgan och de andra tvÄ har mÀtt förmÄgan att anvÀnda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsomrÄde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som Àr vana vid att arbeta utifrÄn matriser verkar anvÀnda sig av dem i större utstrÀckning Àn andra i provsituationen.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Efterlevande makes arvsrÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar under 1900-talet i svensk rÀtt. FrÄn en vÀldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare stÀllning i dagens Àrvdabalk. Den senaste förÀndringen skedde 1986 dÄ efterlevande make började Àrva framför gemensamma barn. Det liknade den förÀndring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, dÀr efterlevande make Àrvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rÀtt till ett efterarv nÀr efterlevande make avled. I dagens Àrvdabalk Àr den stora motsÀttningen mellan sÀrkullbarn och efterlevande make, dÀr sÀrkullbarn Àrver före maken. SlÀktbanden har under de senaste Ärhundradet luckrats upp och det Àr inte lÀngre av samma vikt att arvet hÄlls inom slÀkten som det tidigare varit nÀr det frÀmst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden.

The power of news media to shape public opinion has been widely researched and acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis investigates how Spanish news media frame Spain?s most numerous minority of non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online newspapers, El PaĂ­s and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012.

Uppsatsen redogör för den rÀttsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare sÄ belyses förfarandena i de rÀttsregler och principer fastlagda till skydd för rÀttsÀkerheten pÄ omrÄdet. Inom ramen för uppsatsen har tvÄ undersökningar företagits för tvÄ skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri..

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka de bĂ„da institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstĂ„ varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen pĂ„ tiden kring och efter kĂ„taskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. AngĂ„ende Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten pĂ„ Ă„ren efter grundandet 1903 och upprĂ€ttandet av reglemente 1913 dĂ„ arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet pĂ„ ett tydligare sĂ€tt. KĂ„taskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

Nationella socialförsÀkringssystem Àr inte anpassade för internationella situationer. Problem betrÀffande socialförsÀkringstillhörighet kan dÀrför uppstÄ nÀr en person arbetar i flera lÀnder samtidigt. EU har skapat ett samordningssystem för att nationella regler ska passa ihop i internationella situationer. Samordningssystemet uppdaterades nyligen genom införandet av förordning nr 883/2004 samt tillhörande tillÀmpningsförordning som ersatte förordning nr 1408/71 och dess tillÀmpningsförordning.Samordningssystemet innehÄller lagvalsregler som pekar ut vilket stats lagstiftning som Àr tillÀmplig pÄ en person i en grÀnsöverskridande situation. Endast ett lands lagstiftning kan tillÀmpas pÄ en viss situation.