I arbetet lyfts fram hur taxivÄldet har ökat vidare belyses vilken utsatt arbetsgrupp taxiförare Àr. Gjorda förbÀttringar med utrustning i bilen och lagÀndringar som genomförts behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur man ytterligare kan förbÀttra sÀkerheten och arbeta mer brottsförebyggande. Teorier som kan belysa faktorer som gör taxiförare till ett attraktiva rÄnoffer redovisas. Vidare behandlas de typer av gÀrningsmÀn som kan vara aktuell för taxivÄld.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

FöretagshÀlsovÄrden (FHV) agerar pÄ en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrÄgar och vad FHV önskar leverera. Det Àr dÀrför intressant att studera om förvÀntningarna frÄn kunden stÀmmer med den intentionen FHV har. Vidare Àr det intressant att stÀlla det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftsprÄk nÀr det gÀller antal verb och variationsgraden i verbens anvÀndning i skrift. Syftet Àr vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsÀmne vid fri skrivning pÄ nationella prov i svenska skiljer sig Ät. Slutligen Àr syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra nÄgra pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan könen i anvÀndningen av verb. Vad gÀller val av uppsatsÀmne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom. Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats frÄn deklarationer, beslutoch fördragsbestÀmmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rÀtt för medborgare att fÄ tillgÄng till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rÀttsfall pÄ omrÄdet har förÀndrattillÀmpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-mÄlet harpÄverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstÄs. IstÀllet föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlÀmnandet avpersonuppgifter kan ha pÄ skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestÀmmelsen i 4(1)b som en hÀnvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har Àven fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

Syftet med vÄr studie Àr att analysera ett antal elevlösningar frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 samt att analysera hur nÄgra lÀrare som undervisar i de tidiga skolÄren förhÄller sig till elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga med de utvalda elevlösningarna. VÄra frÄgestÀllningar berör vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3, vilka svÄrigheter som gÄr att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som gÄr att dra mellan lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga och elevernas fortsatta lÀsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fÄtt ta del av frÄn Institutionen för nordiska sprÄk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lÀrare om hur de ser pÄ elevers lÀsförmÄga har vi kunnat fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visar hur viktigt det Àr att eleverna har en god lÀsförmÄga för att nÄ mÄluppfyllelse för Ärskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin lÀsförmÄga har vi i vÄrt resultat sett hur stor inverkan bÄde hemmet och skolan har t.ex.

Genom intrÀdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lÀmna företrÀde till EU-rÀtten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillÀmpa EU-rÀtten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnÄs skalojalitetsprincipen tillÀmpas i medlemsstaterna för att sÀkerstÀlla att EU-rÀtten har ett effektivtgenomslag pÄ nationell nivÄ. DÄ de nationella domstolarna har svÄrigheter med tolkningenoch tillÀmpningen av EU-rÀtten ska man rÄdfrÄga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begÀran om förhandsavgörande för vÀgledning, detta för att EU-rÀtten ska tolkasoch tillÀmpas enhetligt. EU-domstolen Àr det rÀttskippande organ som ska sÀkerstÀllaatt lag och rÀtt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rÀttsutvecklingen iunionen.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka vilka olika uttryck för svenskĂ€mneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hĂ€mtat och sammanstĂ€llt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jĂ€mförelse mellan de bĂ„da. Resultatet pekar pĂ„ stor splittring i Ă€mnessyn i sĂ„vĂ€l styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, bĂ„de inom enskilda och vid jĂ€mförelse av olika dokument. De dominerande Ă€mneskonceptionerna skiljer sig Ă„t mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students.