De sista 90 Ären har omkring 35 poliser dödats i tjÀnsten i Sverige, varav 2 stycken de sista Ären. De flesta av dessa har skjutits ihjÀl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. FrÄn Är2000-2006 var 7344 poliser borta frÄn jobbet en dag eller mer p.g.a. vÄld eller hot om vÄld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser frÄn utryckningsenheten och elever frÄn polisutbildningen ser pÄ ett av det materiella skydd som ska skydda dem frÄn en del av detta nÀmligen polisens skyddsvÀst.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

För all kunskapsinhÀmtning Àr det viktigt att kunna lÀsa och samtidigt förstÄ vad man lÀser. Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att eleverna ska bli goda lÀsare. Syftet med denna studie Àr att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstÄr texter utifrÄn de svar de anger pÄ Ärets Nationella prov. I studien har resultat frÄn drygt 500 elever i Ärets Nationella prov (2014) i lÀsförstÄelse i svenska i Ärskurs tre jÀmförts. Proven bestod av en skönlitterÀr text och en faktatext.

I ljuset av en upphovsrÀtt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgÄ allmÀnheten med kultur krÀvs förÀndring av lagstiftningen pÄ omrÄdet. Detta för att sÀkerstÀlla de ensamrÀttigheter, rÀtt till exemplarframstÀllning samt rÀtt till tillgÀngliggörande för allmÀnheten, en upphovsman erhÄller till dennes verk. Idag ger förvisso den gÀllande rÀtten dessa rÀttigheter skydd. Emellertid bryter mÄnga svenskar mot detta skydd och gör intrÄng i den till upphovsmannen eller rÀttighetsinnehavaren knutna upphovsrÀtten. Att en förÀndring Àr pÄkallat inom omrÄdet stÄr klart eftersom ytterst fÄ av dem som gör intrÄng i upphovsrÀtten ÄlÀggs ansvar för gÀrningen.  Dock finns olika synpunkter pÄ i vilken riktning förÀndringen ska ske.

Denna uppsats Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andrasprÄksinlÀrares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andrasprÄk B pÄ gymnasienivÄ. De aspekter utifrÄn vilka texternas syntax analyseras Àr vilka bisatser som inlÀrarna anvÀnder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. GenomgÄende analyseras dessa utifrÄn ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fÄtt godkÀnt betyg och tio icke-godkÀnt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gÀller anvÀndningen av olika bisatstyperÀr smÄ. DÀremot finns mycket stora skillnader i spetsstÀllningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, dÀr det Àr över hÀlften av bisatserna ide icke-godkÀnda texterna vars ordföljd Àr mÄlsprÄksavvikande..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program, 15 hp, 2011.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om och hur elever klarar att utveckla de olika förmÄgorna som uttrycks i kursplanen i kemi. Fokus ligger pÄ förmÄgan att granska information, kommunicera och ta stÀllning. I undersökningen görs jÀmförelser mellan elevers utveckling av förmÄgan att kommunicera och ta stÀllning relativt förmÄgorna att anvÀnda kemiska begrepp och att genomföra systematiska undersökningar. Som underlag till jÀmförelserna anvÀnds resultaten frÄn det nationella Àmnesprovet i kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur förmÄgan att granska information, kommunicera och ta stÀllning bedöms pÄ de nationella Àmnesproven i kemi.Metod:De nationella proven anvÀnds för att utvÀrdera hur vÀl eleverna har utvecklat de olika förmÄgorna som finns i Skolverkets kursplaner.

Mot bakgrund av skolans och samhĂ€llets utveckling under perioden 1968?2011 stĂ€lls iundersökningen frĂ„gan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhĂ€llutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen Ă€r att proven efter studentexamens avskaffande frĂ€mstinriktas pĂ„ individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhĂ€llsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hĂ€mtas framför allt frĂ„n Tomas Englunds undersökningar frĂ„n 1986 omsamhĂ€llsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om lĂ€roplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning Ă€r den demokratiska utbildningskonceptionen. OcksĂ„ sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhĂ€llsutvecklingen.ÄmnesmĂ€ssigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, sprĂ„kvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

Introduktion: För att tandvÄrden skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvÄrd som ett stöd. Dessa grundas pÄ tidigare forskning och bygger pÄ evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning tandhygienister kÀnde till och tillÀmpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvÄrd avseende preventions- och behandlingsÄtgÀrder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.FrÄgestÀllningar:Var har tandhygienisterna funnit information gÀllande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva ÄtgÀrder enligt NR anser tandhygienisterna Àr de bÀst lÀmpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av ÄtgÀrder efter jÀmfört med före implementeringen?Metod: TrettioÄtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förÀndringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtrÄd i kombination med fluorpreparat vid tillstÄndet ?Initial kronkaries? jÀmfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan ÄtgÀrd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , vÀrdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förÀndringsagenter anvÀnde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit Àn tidigare.

Det huvudsakliga syftet med denna framstĂ€llning har varit att utreda förekomsten av överlĂ„telseförsĂ€kringar pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden samt klarlĂ€gga vilket reellt skydd försĂ€kringen erbjuder köparen respektive sĂ€ljaren vid en fastighetsöverlĂ„telse. GenomgĂ„ende i hela framstĂ€llningen har vĂ„r utgĂ„ngspunkt varit ur köparens perspektiv. Vi har anvĂ€nt oss av den traditionella rĂ€ttsdogmatiska metoden vilket inneburit en rĂ€ttsutredning som baseras pĂ„ lagstiftning, förarbeten, rĂ€ttspraxis och doktrin. ÖverlĂ„telseförsĂ€kringar har erbjudits pĂ„ försĂ€kringsmarknaden sedan 1970-talet men det Ă€r under det senaste Ă„rtiondet som de erhĂ„llit en mer central roll vid fastighetsöverlĂ„telser. Idag erbjuder fyra olika försĂ€kringsgivare överlĂ„telseförsĂ€kring och vi har gjort en jĂ€mförelse mellan fem utvalda försĂ€kringsalternativ.

Detta arbete riktas framför allt till omvÀrlden, men ocksÄ till assyrierna/syrianerna, frÀmst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och sÀkerhet, skall uppmÀrksammas om vad som hÀnder dÀr ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshÀrjade och diktatoriska lÀnder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa Àr bara nÄgra fÄ lÀnder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum Àr att en del etniska minoriteter har övergivits och lÀmnats Ät sitt öde.