Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Interpret, concretize and set grades - Is it that simple? A study of similarities and differences in local grading criteria in music. The purpose of this study is to examine similarities and differences in local grading criteria in music at schools in a larger municipality in the south of Sweden. The research question is: How have schools interpreted national grading criteria locally and how do music teachers look upon the grading procedure? This study is based on an analysis of the grading criteria at ten schools.

LikvÀrdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsÀttningar att nÄ skolans mÄl, men frÄgan Àr om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvÀrdiga kunskaper. Syftet med studien Àr att undersöka likvÀrdigheten i skolan, utifrÄn vilken kunskap som testas i Àmnet samhÀllskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive fÀrdighetskunskaper. För att undersöka likvÀrdigheten analyseras dels lÀrarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhÀllskunskap gÀllande lÀsÄr 2012/2013. För att uppfylla syftet stÀlls forskningsfrÄgorna:Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i det nationella provet i samhÀllskunskap?Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i lÀrarnas skriftliga prov i samhÀllskunskap?Hur ser förhÄllandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhÄllandet mellan fakta- och fÀrdighetskunskaperna har den Àmnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper anvÀnts, dÀr faktakunskaperna Äterfinns i första ordningens kunskaper och fÀrdighetskunskaperna Äterfinns i andra ordningens kunskaper.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berÀttande texter skrivna av elever i Ärskurs tre. VÄrt material Àr insamlat under vÄren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit tvÄ texter, en inom det nationella provet och en likvÀrdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien Àr att undersöka dessa berÀttande texter i relation till varandra och vÄrt fokus ligger pÄ textstruktur samt pÄ textens mÄlande sprÄk. Dessa tvÄ omrÄden undersöks i separata delstudier och kompareras dÀrefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jÀmnare nivÄ Àn provtexterna.

Bakgrund: Ett och ett halvt Ă„r efter öppnandet av Öresundsbron mĂ€rks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de Ă€nnu ej fungerande skattereglerna men Ă€ven mer mjuka faktorer, sĂ„som vĂ„ra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger sĂ„ nĂ€ra varandra Ă€r vi mer olika Ă€n vad man frĂ„n början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstĂ„nd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att belysa de nationella skillnaderna angĂ„ende de olika företagskulturerna som prĂ€glar Danmark och Sverige. AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstĂ„r i affĂ€rssammanhang och sĂ„ledes utelĂ€mna social interaktion utanför affĂ€rslivet.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska frĂ„n Ă„rskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnĂ„ detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjĂ€lp av tidigare etablerade teoretiska modeller för sprĂ„kutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, sprĂ„kliga kontextuella faktorer, sprĂ„klig genre samt sprĂ„kliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa pĂ„ följande frĂ„gor: Vilka förvĂ€ntningar stĂ€ller de nationella proven pĂ„ hur elevens muntliga fĂ€rdighet ska utvecklas frĂ„n Ă„rskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhĂ„ller sig proven till teoretiska beskrivningar av sprĂ„kutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förvĂ€ntas utvecklas frĂ„n dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanlÀggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie pÄ lokal nivÄ. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanstÀllning av de nationella försvarssatsningar som Àgde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom bÄde det civila och militÀra försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes pÄ det civila och militÀra försvaret, satsningar som kan förstÄs utifrÄn tankar om folkhemmet.Ett antal frÄgor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanlÀggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anlÀggningar byggdes i hela Sverige, Àven om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av ArlaanlÀggningen.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka pÄverkansfaktorer som blir synliga i lÀrares resonemang kring bedömning av lÀsförstÄelse i engelska. De pÄverkansfaktorer som ligger i fokus i studien Àr de tankestilar som förs ut till lÀrare via lÀroplan och nationella prov, men Àven andra pÄverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar Àven till att undersöka hur lÀrarna förhÄller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att det inom institutioner finns tankestilar som styr mÀnniskors sÀtt att handla. De som styrs av samma tankestil ingÄr i ett tankekollektiv.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.