VÄrat huvudsyfte med denna uppsats Àr att belysa huruvida besöksförbud Àr ett tillrÀcklig skydd för ett brottsoffer frÄn stalkare och vad ett besöksförbud innebÀr. Detta regleras frÀmst i lagen om besöksförbud. Att begrÀnsa andras rörelsefrihet genom ett besöksförbud Àr en rÀttslig frÄga som vÀger tungt i svenska författningar och Europa konventionen. I princip krÀvs för att besöksförbud ska meddelas att den som kan avses med besöksförbud Àr dömd för brott mot sökandens liv, hÀlsa, frihet, eller frid. I andra fall skall lagen anvÀndas mycket restriktivt.

Bakgrund: Personer som anvÀnder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies pÄ webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om anvÀndaren som skickas tillbaka till sÀndaren. Detta sker ofta utan anvÀndarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan sÀljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Denna uppsats bygger pÄ Baron et als (2001) studie om hur företag pÄverkas av förÀndringar i deras kulturella blueprints. Syftet Àr att jÀmföra hur ett byte av företags blueprint pÄverkar personalomsÀttning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det Àr viktigt för företag i bÄda lÀnderna att ta den nationella kulturen i beaktande nÀr förÀndringar ska göras inom personalsystem. FrÀmst bör företag försöka förbÀttra sina system sÄ att de bÀttre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anstÀllda och en stor kostnad för företaget..

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Vi har valt att Àgna vÄr uppsats Ät de svenska europaparlamentarikerna. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr en B-uppsats frÄn 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas instÀllning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjÀlp av litteratur pÄ omrÄdet lÀttare kunnat förstÄ de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och europaparlamentet samt dess parlamentariker.VÄr uppsats kÀrna Àr den enkÀt vi lÄtit vÄra svenska parlamentariker frÄn den nuvarande samt den förra mandatperioden svara pÄ.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att den nationella partipiskan biter minst lika hÄrt vare sig man som europaparlamentariker Àr kritisk eller positiv till EU. UtifrÄn vÄra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker Àr mer benÀgna att bryta mot sin nationella partilinje Àn EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Ambush marketing kan kortfattat beskrivas som en marknadsföringsstrategi dÀr nÄgon associerar sin produkt eller sitt företag med ett stort idrottsevenemang utan att ha betalat nÄgon sponsringsavgift. Fenomenet har fötts och utvecklats i takt med en allt mer sofistikerad sponsringsmarknad dÀr sponsorer givits exklusiv rÀtt att utnyttja den goodwill som förknippas med ett evenemang. I Sverige finns ingen reglering som specifikt tar sikte pÄ ambush marketing eller stora idrottsevenemang. IstÀllet Àr varumÀrkes- och marknadsföringsrÀtten av enskilt störst betydelse. Internationellt har dock flertalet lÀnder infört s.k.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.

LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Vi har gjort en undersökning genom att anvÀnda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal pÄ fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi gÄr pÄ individuellt program eller om dessa elever Àr integrerade pÄ nationella program och om elever fÄr de kompensatoriska hjÀlpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi Àr integrerade pÄ nationella program.

Hösten 2006 bestÀmde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ÀmnesmÄl iskolan ibland annat Àmnet svenska för elever i Ärskurs 3. UngefÀr tvÄ och ett halvt Är senare Àrdet första nationella provet i svenska för elever i Ärskurs 3 konstruerat. Ett Är senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det Àr delar av detta prov denna studie bygger sin analyspÄ. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie Àr faktatexter skrivna av elever iÄrskurs 3 vÄrterminen 2010.Elevernas vokabulÀr kommer att vara centralt i denna studie dÄ det Àr elevernas ordförrÄd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgÄr det att eleverna iÄrskurs 3 anvÀnder sig ett vardagligt sprÄkbruk nÀr de skriver sina faktatexter.

Denna studie bestÄr av en exposé över tvÄ lÀroplaner och de vÀrden som dessa föresprÄkar. De vÀrden som finns formulerade i lÀroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att tvÄ nationella utvÀrderingar studeras och analyseras. PÄ sÄ sÀtt kan elevernas uppfattningar av vÀrdena i lÀroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an lÀroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien Àr att söka svar pÄ hur relationen mellan formulering och realisering av lÀroplanerna ser ut. De studerade lÀroplanerna Àr Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvÀrderingarna frÄn 1992 och 2003, NU92 och NU03.

Studien utforskar omrÄdet mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrÄn nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhÄlla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat pÄ en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell sÀrart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och dÀrmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spÄr av denna uppdelning i försvarspolitiken.

I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekÀmpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har Àgt rum under en period nÀr allmÀnheten och det politiska styret inte tillskrivit problemomrÄdet samma betydelse. Medan allmÀnhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gÄtt. Med en fallstudiedesign har utvecklingen frÄn 2008 Ärs nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha tvÄ trender.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..