LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Ingen resumé lÀmnad..

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstÀmmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vÄrd och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i VÀstra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gÀllande Den nationella IT-strategin. Genom jÀmföra dessa utifrÄn perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrÄn vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys pÄ hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrÄn de centrala mjuka parametrar (vÀrderingar och mÄl) som denna innehöll. DÀrefter analyserades och jÀmfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrÄn samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det rÄder en viss brist pÄ alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Detta arbete har syftet att undersöka varför det nationella Àmnesprovet (Np) i skolÄr 5 genomförs. För att undersöka den frÄgan har vi tagit del av information och Äsikter frÄn Skolverket samt intervjuat 16 personer som arbetar i eller för skolan i en av Sveriges kommuner. Informationsinsamlandet bestÄr bland annat av tvÄ rapporter (böcker) frÄn Skolverket. Intervjuerna Àr basen för denna undersökning dÄ det finns lite skrivet om detta Àmne. Av de resultat vi redovisar kring varför det nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 genomförs har vi valt att utförligare presentera de viktigaste av dem, vilka Àr; Information/Kommunikation, LikvÀrdighet, LÀrarunderlag och Resursfördelning.Denna undersökning visar att nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 Àr vÀldigt uppskattat bland lÀrarna, provet hjÀlper lÀraren att finna kvaliteter och brister hos elever och det ger dem Àven ett bra underlag för att följa och dokumentera elevernas utveckling.

Den nuvarande namnlagen Àr över 30 Är gammal och pÄ senare tid har den av mÄnga ansetts aningen utdaterad. DÀrför har det arbetats fram ett förslag till en ny namnlag. Huvudsyftet med denna framstÀllning Àr dÀrför att kritiskt granska lagförslaget genom en jÀmförelse med nuvarande namnlag. Generellt sÄ har i förslaget en lÀttnad av namnreglerna gjorts, angÄende bÄde förnamn och efternamn. Den största Àndring som föreslagits Àr dock att slopa mellannamn och i stÀllet införa möjlighet till dubbelt efternamn.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera lÀrares syn pÄ det nyligen införda nationella provet i matematik för Ärskurs tre.  För att göra detta har vi utgÄtt frÄn skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar pÄ tre omrÄden vilka Àr hur lÀrarna upplever införandet av provet, om provet fÄtt nÄgon effekt pÄ undervisningen samt om provet leder till en likvÀrdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lÀrares synvinkel.PÄ grund av studiens begrÀnsade storlek i tid har vi avgrÀnsat oss till ett mindre omrÄde inom matematiken som blev geometriomrÄdet. Med tanke pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr det ofrÄnkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fÄtt pÄ de intervjuade lÀrarnas arbete.

Internationell statistik frÄn incidentorganisationer och polisiÀra myndigheter visar att antaletavsiktliga intrÄng och intrÄngsförsök i datorer eller nÀtverk av datorer generellt ökar mellan 60och 100 procent Ärligen. IT-kriminaliteten ökar i motsvarande omfattning. Att intrÄng kangenomföras visar att nuvarande konventionella skyddsmetoder inte alltid Àr tillrÀckliga.Försvarsmakten, som alltmer ökar sitt beroende av IT, pÄverkas sÄvÀl direkt som indirekt avdenna utveckling.I denna uppsats genomförs en översiktlig inventering och beskrivning av ett antalkonventionella och vilseledande skyddsmetoder för datorer eller nÀtverk av datorer. Syftet Àr attvÀrdera pÄ vilket/vilka sÀtt vilseledande skyddsmetoder, i förhÄllande till konventionella, bidrartill ökad informationssÀkerhet för Försvarsmakten. Respektive skyddsmetod vÀrderas mot ettantal förmÄgor, som ur ett informationssÀkerhetsperspektiv bedömts önskvÀrda.

Ölandsbron Ă€r en pelarbro som förbinder Öland med fastlandet. Denna bro Ă€r av undermĂ„lig kvalitet tack vare dĂ„liga förutsĂ€ttningar vid byggnationen och i och med detta Ă€r underhĂ„llsbehovet mycket stort. Kantbalkarna Ă€r en av de hĂ„rdast utsatta delarna pĂ„ en bor och ersĂ€tts nĂ€stan alltid under en bros livstid och samma sak gĂ€ller pĂ„ Ölandsbron. Dock sĂ„ ville vĂ€gverket se vilka alternativ som fanns tillgĂ€ngliga vid reparation och upptĂ€ckte dĂ€rmed möjligheten att installera katodiskt skydd som en reparationsĂ„tgĂ€rd.Katodiskt skydd innebĂ€r att man med ström skyddar armeringen genom att göra densamme negativt laddad med hjĂ€lp av en positiv laddad anod. Anoden kan fungera pĂ„ olika sĂ€tt men i fallet med Ölandsbron sĂ„ blir anoden positivt laddad med hjĂ€lp av en extern strömkĂ€lla.Denna reparationsmetod Ă€r förhĂ„llandevis ovanlig i Sverige vilket innebĂ€r att kunskapen om den Ă€r relativt begrĂ€nsad.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

NÀr de nationella riktlinjerna för vÄrd och ÄngesttillstÄnd utkom 2010, ansÄgs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisÄgs nÀstan helt som metod i offentlig vÄrd. Vad detta inneburit för de offentliganstÀllda dynamiska terapeuterna och deras patienter Àr okÀnt. Syftet med studien var att fÄ veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förÀndrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervju med en öppen frÄgestÀllning dÀr fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton Är i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillÀmpning av begreppet inre vÀpnad konflikt. Syftet Àr att utreda om den svenska nationella tolkningen stÀmmer överens med tolkningen i folkrÀtten och i EU-rÀtten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger pÄ EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). HuvudfrÄgan Àr huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre vÀpnad konflikt och i fall det Àr nödvÀndligt med ett nytt prejudicerande avgörande frÄn Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen Àr att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre vÀpnad konflikt och att begreppet inre vÀpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats frÄn tolkningen i den internationella humanitÀra rÀtten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Grkpbv 90120 Àr ett system för framtiden och Àr sÄflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem Àven för strid i bebyggelse.De förÀndringar som försvarsmakten genomgÄr, berör bland annat förÀndrade uppgifter ochinförande av nÀtverksbaserat försvar. En tendens i detta Àr att betydelsen av strid i bebyggelseökar, framförallt med tanke pÄ fredsfrÀmjande insatsers karaktÀr och den ökadeurbaniseringstrenden i vÀrlden. Problemet bestÄr i att Grkpbv 90120 utvecklades för att ingÄ i enförbandstyp för frÀmst strid i annan terrÀng Àn bebyggelse. Genom inventering av terrÀngen ochdess betingelser vid strid, sÄ har krav pÄ förmÄga hos ett förbandsanknutet understödssystemkunnat genereras. Kraven har sedan jÀmförts med de förmÄgor Grkpbv 90120 besitter.

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmÄga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka behov av flytbroförmÄga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön stÀller. Vidare föreslÄs en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken anvÀnds i tillÀmpad form. Först inhÀmtas bakgrundsinformation. DÀr beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan stÀlla ochvilken teknikutveckling som kan förutspÄs.

Skydd för titlar pÄ litterÀra och konstnÀrliga verk kan erhÄllas enligt olika lagar. I denna uppsats behandlas skyddet enligt upphovsrÀttslagen, varumÀrkeslagen och marknadsföringslagen. VarumÀrkeslagen ersattes den 1 juli 2011 av en ny, mer EU-anpassad, varumÀrkeslag. I och med detta försÀmrades skyddet för titlar ur ett upphovsmannaperspektiv. Det finns idag inget hinder för utomstÄende att, som varumÀrke, registrera en upphovsmans egenartade verkstitel.