Vid större olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvårds-, transport-,släck-, flygräddnings- och sjöräddningsuppdrag. Sedan 2010 är Rakel det kommunikationssystem som används av de så kallade blåljusorganisationerna (Polis, Räddningstjänst, Ambulans, etc) samt vid krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmågan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid olyckor och kriser med blåljusorganisationerna. Rakel är operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgå i helikoptrarna där behovet är störst.Målet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det är möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktär..

Denna rapport omfattar ett 15 poängs (22,5 högskolepoäng) examensarbete vid Karlstads universitet. Arbetet har utförts på plats hos BAE Systems Bofors i Karlskoga. Företaget ville kunna styra en radiostyrd leksaksstridsvagn med en laserpekare. En kamera ansluten till en digital signalprocessor (DSP) skulle kunna detektera var en laserpunkt befinner sig och styra stridsvagnen mot den.Ett styrgränssnitt mellan DSP:n och leksaksstridsvagnen konstruerades och byggdes med hjälp av en programmerbar logisk krets. Leksaksstridsvagnens interna signalsystem analyserades.

Helikoptern som sjuktransport är ett väl beprövat system. Dess förmåga att landa och starta på nästintill vilka platser som helts gör den mycket lämplig för denna typ av arbete. Även om förmågan funnits i nästan 50 år är teoribildningen kring MEDEVAC bristande. I arbetet kommer helikopterns användande som MEDEVAC-­?resurs under Vietnamkriget och Afghanistankriget att analyseras.

Sedan helikopterns introduktion har den använts på en olika sätt i många olika militäroperationer. Dess unika egenskaper gör den till en bra vapenplattform. Trots detta har dess roller inom modern krigföring aldrig riktigt definierats. Studien syftar till att ta reda på vilka roller helikoptern kan ha inom manöverkrigföring. Detta görs genom att analysera manöverkrigföringens utmärkande drag mot helikopterns utmärkande drag.

I och med förändringarna i ellagen och den nya el-förordningen (2006:1138) måste alla ledningar över 25 kV samt ledningar med regionskaraktär göras trädsäkra. Ett alternativ till konventionell stämpling och avverkning av de farliga kantträden är att använda sig av toppkapning med helikopter. Syftet med studien var att undersöka och bedöma riskerna med rötskador i helikoptertoppade granar invid kraftledningsgator i södra Sverige. Data insamlades från träd i kraftledningsgator som toppats under olika år och årstid. Totalt 75,7 % av granarna i studien var missfärgade varav 10,3 % var infekterade med rotticka.

Sverige är för tillfället operativa med Helikopter 16 - Black Hawk i Afghanistan. Uppgiften som löses i Afghanistan är främre och taktisk sjuktransport (MEDEVAC).Detta arbete handlar om hur befintliga VMS-system i helikoptrar kan kompletteras i syfte att möta ett föreliggande prickskyttehot vid lösande av främre MEDEVAC i ett insatsområde som miljömässigt liknar Afghanistan. I arbetet analyseras möjliga tekniker utifrån aspekter från ett konstruerat scenario där helikopterbesättningarnas uppgift, insatsmiljö samt hotbild beskrivs.Resultatet visar på att MEDEVAC-helikoptrar kan utrustas med sensor-gimbaler där olika sensorer kan kombineras, vilket möjliggör spaning i 360°. Detta bidrar till den militära nyttan då helikopterpersonalens lösande av uppgift effektiviseras, chansen till överlevnad ökar samtidigt som personal och patienter kan känna sig tryggare..

This thesis addresses the driving forces behind the Swedish state?s procurement of Helicopters 14 and 16 and the decommissioning of Helicopter 4. These actions have significantly affected the Swedish Armed Forces, especially the Helicopter Wing, in carrying out their operational tasks. On numerous occasions the Helicopter Wing has been unable to perform its tasks. For instance, the Nordic Battle Group 08 had no helicopters to exercise with and, until recently, Sweden had completely lacked the ability to hunt submarines with helicopters for almost ten years.This thesis also aims to compare the decisions in 1999-2000 regarding Helicopter 14 with the decisions in 2010-2011 regarding the acquisition of Helicopter 16, to find if there is a general trend and how much the Armed Forces were able to influence decisions.

På FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingår mätning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mätning av radarsignatur används det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken används bland annat för att mäta signaturen på fartyg. Ett problem är att vid ett givet mättillfälle så är inte fartygets position eller attityd känd.

Behovet inom FM att transportera militära förband i fredstid inför en övning eller vid mobilisering, har alltid varit stort inom Sverige. I och med att FM ominriktades så uppstod bl.a. förändringar av förbandstyper. Detta i kombination med den tekniska utvecklingen på civil och militär sida, kommer troligen att medföra både problem och möjligheter vid transport av militära förband i framtiden. Uppsatsens syfte är att analysera vilka möjligheter FM kan komma att ställas inför, avseende utnyttjande av civil och militär transportutrustning i framtiden.

Försvarsmaktsorganisationen har varit i förändring sedan försvarsbeslutet 2004, då Försvarsmakten gick från ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebär att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag långt ifrån den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frågeställningar.Ett exempel på en sådan frågeställning är om de svenska enheterna är lämpliga för sådana uppdrag då det gäller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvårdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vård vid större krissituationer internationellt?Uppsatsen syfte är att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmåga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan påvisas.Den metod som har använts är den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats är svenska reglementen, doktriner samt den utländska Nato doktrinen AJP 4-10.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det går att använda ögonrörelseteknik för att få ett objektivt komplement till subjektiva bedömningar vid användbarhetsutvärderingar. Det gjordes en användbarhetsutvärdering av systemet Skeldar, som är en markstation för att styra en förarlös helikopter. Testpersonerna fick sätta sig in i scenariot att göra en testflygning av en färdiginställd rutt som bevakar Linköping under en högriskmatch i ishockey. Efter testet fick testpersonerna göra tänka-högt-protokoll med sina ögonrörelser som ett hjälpmedel. Resultaten som kom fram var att testpersonerna tittar mer på kameravyn för att lokalisera domkyrkan än på kartvyn och att det inte finns någon signifikant skillnad i fixeringstid eller antalet fixeringspunkter mellan hastighets- och höjdmätaren.

Det finns olika tekniker att använda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nät eller fösning in i fållor med hjälp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar används uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebär olika risker för impalan; att söva ett djur är alltid ett riskmoment men även stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förändringar som kan leda till döden. På både impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjälp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra läkemedel. Opioider ger både bra anestesi och analgesi, men kan medföra även oönskade effekter såsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Att vistas och arbeta på is är känt förknippat med risken att gå igenom isen. För att bibehålla säkerheten är det viktigt att man har stor kunskap och är väl medveten om vilka faktorer som påverkar beteende och bärighet hos sjöisar. Syftet med arbetet är att belysa vad som kan vara kritiskt och ge inspiration på vad man ska ha i beaktning för att på ett säkert sätt anlägga en isväg.I arbetet beskrivs de beräkningsmodeller som är mest förekommande, hur dessa är framtagna och hur resultatet skiljer sig dem emellan. Bärigheten för en sjöis beror på många faktorer, hur isläggningen sker, sprickbildningar, temperaturväxlingar, iskvalitet, sjöars geometri med mera. Hur arbetet med tunga maskiner utförs har också stor betydelse för bärighet.

I takt med att ubåtarna blir allt tystare och svårare att detektera ställs allt högre krav på de sensorer som utvecklas för hålla jämna steg med denna utveckling. Redan under 80-talet kunde man konstatera att ubåtarna hade blivit så tysta att passiv detektering inte räckte till varför intresset istället riktades mot primärt aktiva system. Aktiv sändning medför sina egna nackdelar och tillsammans med de tekniker som utvecklats för att dämpa ekona från en ubåt gör att inte ens en aktiv, monostatisk sonar alltid ger tillfredsställande resultat. Till Försvarsmaktens nya medeltunga helikopter HKP14 har ett nytt sonarsystem införskaffats med möjlighet till fusionerad signalbehandling (s.k. multistatisk sonar) av signaler mottagna från flera olika mottagare såsom t.ex.

På 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började då avverkas områdesvis med stora hyggen som följd. Då var det inga problem att planera stora, homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmängden på senare år minskat, och man tvingas idag planera gödsling även på många små fristående trakter för att nå upp till en eftersträvad årsmängd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende på dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebära gällande drivning, gödsling och planering.