Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom.Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag.

Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete.

Det pågår idag en diskussion om klimatfrågor i världen. Ett uttryck för detta är målsättningarna inom EU inom ramen för teknologiplattformarna för skogsindustrier och deras Strategiska forskningsagenda, samt den motsvarande svenska Nationella forskningsagendan. Dessa är båda dokument som understryker att man bör arbeta för att utveckla fler nya material som är förnyelsebara för att kunna ersätta gamla materialtyper. Denna rapport ämnar belysa vilka faktorer som påverkar möjligheten till lyckade innovations-projekt inom skogsindustrin för förnyelsebara material. Studien genomfördes som en fallstudie av innovationsarbetet i samband med materialet som är kommersiellt känt som Durapulp och ägs av skogsföretaget Södra. I korthet är materialet en cellulosabaserad massa med en inblandning av bioplast vilket ger materialet goda beständighetsegenskaper samt innebär att materialet är förnyelsebart.

SammanfattningTitel:Formsprutning för Skalfördelar ? verktygsutveckling vid Nolato Telekom. Författare:Fredrika Spånberg och Runar Åsly Handledare:Robert Bjärnemo, professor vid Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för Maskinkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola Carl-Henric Nilsson, lektor vid Företagsekonomiska Institutionen, Lunds Universitet Problemställning:Under vilka förutsättningar har formsprutningsverktyget F1 bättre prestanda än befintlig teknologi? Finns det potential i verktyget som kan utvecklas vidare för att skapa ett bättre erbjudande till kund och ge nya konkurrensfaktorer? Bör vidareutveckling av verktyget ske och i så fall inom vilka områden? Syfte:Att utvärdera F1-verktyget jämfört med traditionell teknologi. Jämförelsen ska ge underlag för en beskrivning av lämpliga produktområden för vilka F1-verktyget har störst sannolikhet att utgöra det bättre alternativet och ge riktning för vidare utveckling.

Målet med denna studie är att utreda hur olika egenskaper hos leverantören prioriteras och värderas av den inköpsansvariga. Det är betydelsefullt för restaurangbranschens säljorganisationer att känna till på vilka grunder en restaurang fattar sina inköpsbeslut och hur man resonerar vid val av leverantör. Studien genererade ett antal variabler vilka livsmedelsleverantören bör studera och utvärdera, däribland varumärket, service, sortiment, kvalitet, pris, leveranssäkerhet m.fl. Men också identifierades ett antal strategier och arbetsområden vilka leverantören bör ta hänsyn till. Total Supply är ett koncept vilket respondenterna visade ett behov och önskan för.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Det behövs nya jobb för att ersätta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur måsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsättningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stålindustrin generellt är att fortsätta utveckla sina nischstrategier ochäven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsätta utveckla kundanpassade produkter medhögt förädlingsvärde. Detta innebär att de stora företagen måste samarbeta med de små och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de små ochmedelstora företagen som de i sin tur förädlar, vilket i förlängningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie är att använda det höghållfasta stålet, tillverkat av SSAB, somett exempel på en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghållfasta stålet har gett på förädlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen på produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och även undersöka om det finns några hinder för att skapa nya produktermed höghållfast stål och hur SSAB ska få ut det höghållfasta stålet i större utsträckningtill de små och medelstora företagen. Fallstudier har använts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen.

SAMMANFATTNINGDet finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

I dagens snabba, globala och föränderliga omvärld anser allt fler att innovation är en viktig och nödvändig faktor för ekonomisk tillväxt. Entreprenörer har därför en betydande roll för samhället i jakten på nya innovationer och start av nya företag. På samma sätt har även riskkapitalister en lika betydande roll då staten, banker och andra institutioner sällan vågar satsa på nya riskfyllda affärsidéer. För affärsidéer i tidiga faser, som kanske ännu inte blivit företag med intäkter, är Venture Capital-bolag den vanligaste och största form av riskkapitalister som är villiga att ta en sådan investeringssrisk. Affärsidéer i tidiga faser är mycket riskfyllda då det kan vara svårt att förutse marknaden eftersom det ännu inte finns ett företag.

Internet har de senaste åren haft en stor ökning i antalet användare. ?Nätet? användes till en början mest i den akademiska världen, men idag är användarskaran mycket bred. Många svenska lantbrukare är Internetanvändare, vilket ger lantbrukskooperationens företag den bas, som krävs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjänster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affärspartners ha en närmare, bättre och mer interaktiv kommunikation.

El-installationer är ett komplext paket att upphandla, vilket till stor del beror på el-marknadsstrukturen. El-marknaden kännetecknas av karaktärsdrag liknande oligopolmarknader, med en styrande aktör, ett begränsat antal leverantörer samt en icke fungerande konkurrens. Allt fler byggföretag övergår från den traditionella marknadspraxisen till ett mer industriellt byggande. Det ställer krav på inköpsarbetet och kräver nytänkande i form av innovationer, utifrån den individuella byggprocessen. Studiens syfte var att undersöka hur ett byggföretag bör agera vid inköpsbeslut av el-installationer.

Idag satsar många nationer resurser på att utveckla kulturella och kreativa näringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte från traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det är en viktig näring där insatser kan skapa stora värden. I Sverige finns myndigheter så som Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa näringar. Enskilda regioner arbetar även med att utveckla näringarna regionalt. En god förutsättning för innovationer och tillväxt i regioner, är samverkan mellan olika områden.

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.