Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.

Växt-och materialval för en grav kanske vid första anblick inte ses som ett stort beslut ur miljösynpunkt, men sett ur ett större perspektiv kan det komma att handla om väldigt stora ytor. Idag utgörs en stor del av gravplanteringar av ettårigt växtmaterial som byts ut tre gånger per säsong. Om man istället skulle använda dessa ytor för att plantera flerårigt växtmaterial som kan stå under 10 års tid så skulle det innebära en minskad miljöpåverkan.Detta examensarbete utgör en del i ett projekt som bedrivs inom SLUs Movium Partnerskap och behandlar miljöaspekter på kyrkogårdsverksamhet. Syftet med arbetet är att belysa vilka möjligheter det finns att använda ett flerårigt växtmaterial på graven. Växtvalet har huvudfokus på perenner som uppfyller kriterierna långlivat växtmaterial, lågt skötselbehov och estetiska kvalitéer under hela året.I arbetet redovisas den litteraturstudie och den platsanalys som gjordes för att få en grundförståelse om vilka förutsättningar som finns på kyrkogården och för gestaltningen av gravplatsen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka temporär gestaltning på musikfestivaler med utgångspunkt i Peace & Love-festivalen. Vid tillfälliga evenemang är det viktigt att estetik och funktion går att förena, vilket landskapsarkitekter ständigt övas i. Genom en litteraturstudie och samtal med företrädare för Peace & Love-festivalen gjordes en undersökning. Litteraturen berörde musikfestivaler ur olika vinklar. Uppsatsen avgränsades till att främst beröra gestaltningen i mellanrummen mellan scener och större tält. Litteraturstudien och samtalen med företrädarna låg som grund för ett program.

Syftet med detta examensarbete är att visa på möjligheter att förändra nedlagda försvarsanläggningar för att skapa platser till glädje för allmänheten. Under 1900-talet har Sveriges militärmakt producerat en mängd platser som idag är övergivna. I den mån platserna fått nya funktioner är det som historiska museum som pekar på den tidigare användningen. Myttingelinjen på Värmdö ligger i Stockholms skärgård och består av sju batterier i varierande grad av förfall. Detta arbete redovisar översiktligt hur Myttingelinjens ruiner skulle kunna omvandlas till ett rekreationsområde med varierande upplevelser.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ettkvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet medvårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för attfrämja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ettdemokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sättkan stärka elevers självkänsla.

Choosing the right user experience evaluation method can be difficult, choosing the right one for mobile user experience can be even more so. One major cause is that mobile usage is context dependent. Another contributing factor is that there is not one widely adopted theory or framework for user experience due to its complexity.The purpose of this study was to evaluate an existing method artifact in its feasibility for evaluating mobile applications. The chosen method, AttrakDiff2 is a self-reporting semantic differential questionnaire to evaluate the user experience of an interactive product, based on its hedonic and pragmatic qualities.A study was conducted where the participants assessed one mobile and one web application, which were later rated with AttrakDiff2. The completion of the questionnaire was conducted as a think-aloud session subsequently followed by an interview.The results suggest that the participants experience was affected more by the evaluated application style than the different platforms.

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext.Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet.I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ?väskor med sittyta?, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna.Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning.

I grundskolans läroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola få använda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och är inte ett eget ämne. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i grundskolan som fått uppdraget att undervisa i dans ser på konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lärarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen använder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska ämnen och området dans. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten Kartläggning av dansen i sydost som har sammanställts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begränsat mig till fyra skolor i Blekinge län.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om ämnet dans i skolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande.

Vårt syfte med studien var att beskriva hur förskollärare använder dans och drama för att främja barns lärande. Vi ville även nå djupare i detta syfte med tre forskningsfrågor som var att nå förskollärarnas intentioner med att använda sig av dans och drama, finna orsaker till varför dans och drama förekommer i olika utsträckningar samt vilket lärande förskollärarna ansåg finnas i dans och drama. Utifrån detta valde vi som metod att utföra kvalitativa intervjuer med tre förskollärare som var verksamma i en kommun i Norrbottens län. Studiens resultat visade att förskollärarna fann många fördelar i dans och drama för att främja barns lärande, främst utifrån ett syfte med ämnena som medel för att nå ett lärande i ett annat ämne. Resultatet visade även att förskollärarna såg en nära koppling mellan de två ämnena som undersöktes samt att osäkerheten de känner i utövandet av ämnena har stor betydelse huruvida uttrycksformerna används eller inte.

Den svenska skogsindustrin står inför en rad utmaningar inom den närmaste framtiden. Bioteknik anses kunna skapa en rad konkurrensfördelar åt svenska skogsindustriföretag för att möta dessa utmaningar. I denna kandidatuppsats jämförs de två företagsformerna start-up företag och storföretag för att undersöka i vilken organisationsform som bioteknik har störst sannolikhet att lyckas kommersialiseras inom. Företagsformerna jämförs genom att studera tre dimensioner, vilka uppfattats som särskilt viktiga i det teoretiska ramverk som sammanställts i uppsatsen: betydelsen av entreprenören, kunskapen och teknologin. Resultatet visar att den viktigaste förutsättningen för en lyckad innovationsprocess är en entreprenör som har en stor drivkraft och vision, samt en stor villighet att ta risker.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit .