Genom sin aktivitet med dammbygge och trädfällning skapar bävern produktiva våtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bäverns dammkonstruktion var artantalet närmare dubbelt så stort jämfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bäcken. Ibland väljer bävern att inte dämma upp vattendragen, utan bygger en hydda längs med strandkanten, något som också kan gynna många arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete är att undersöka hur själva bäverhyddan, byggd intill strandkanten, påverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning på vattenlevande evertebrater har gjorts intill bäverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bäverhydda.

Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen.

Tidigare studier har visat att spänst och explosivitet är relevant för olika idrottsprestationer. Vidare finns det flertal studier inom plyometrisk träning som har påvisat förbättring av spänst i sprintgrenar. Dock har få studier gjort om plyometrisk träning för simmare. Detta finner vi uppseendeväckande då de studier som gjorts visat ha en positiv effekt och då framförallt i start och vändningar inom sporten simning. Syftet med studien var att se om simmare ökar sin explosivitet i starten genom att utföra ett åtta veckors plyometriskt träningsprogram i samband med ordinarie träning. I studien använde vi oss av en testgrupp bestående av sju manliga och tre kvinnliga elitjuniorer från simklubben Laxen, Halmstad. Testerna som gjordes var en repetition av max(1RM) på knäböj, long jump, squat jump och tiden mellan startfasen och glidfasen.

Detta examensarbete bygger på ett fältförsök i sättlök. Arbetet har som syfte att jämföra radmyllning med bredspridning av gödning och se hur dessa påverkar sättlökens möjligheter att komma igång snabbt på våren. I försöket jämfördes även de olika gödningsmetodernas inverkan på rotutvecklingen och grönheten på blasten. Den 25 mars sattes försöket och den 10 maj utvärderades försöket. Löken grävdes upp, mättes och vägdes.

Enligt en enkätundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna ängslan för att deras barn eventuellt skulle utsättas för grova våldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ?indulgent dependency? amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkät för att se om barnaålder och typ av mödrars sysselsättning på-verkade graden av ängslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 årigt eller ett 11 årigt barn deltog i undersökningen.

Lagstiftningen skall garantera att alla är lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhändertas utifrån olika grunder och enligt olika normer. Den här studien har fokuserat på skillnader i bedömningar av insatser utifrån ett könsperspektiv. Syftet med den här studien har varit att undersöka socialsekreterares åsikter, normer, värderingar och erfarenheter gällande sin egen syn på tvångsomhändertaganden utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät som vart kopplad till två identiska vinjetter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport.Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hosklättrare.Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta ochen grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifikafaktorer.Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseendekön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring.Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare medoch utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrareefterfrågas..

I större städer är det vanligare med stress, oro och ångest. Av den anledningen fanns det skäl att tro att individer i storstäder skiljde sig från individer på landsbygden även gällande annan psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i ungdomars självrapporterade ätbeteende respektive kroppsuppfattning beroende på urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 gymnasieelever indelade i två grupper, storstad och tätort, utifrån urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod främst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), några frågor från Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

I Tyskland är det skillnad på väst och öst. I väst tjänar människorna mer pengar och i öst har de svårare att få arbeten. Det finns också en tydlig skillnad på människors sätt att se tillbaka på Berlinmuren och det forna landet DDR. I väst är gemene man oerhört negativt inställd till DDR - i öst är det väldigt annorlunda. Där ser många positivt på den diktatur som förknippas med Stasi, gränsvakter och tomma mathyllor.Under våren har jag bott i den östtyska staden Leipzig.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att mäta ackommodationsamplitud i Nicaragua och Sverige för att se om det är någon signifikant skillnad mellan länderna i åldersgrupperna mellan 8 år och 40 år. Värdena som togs fram jämfördes sedan med publicerad litteratur för att undersöka hur denna studies värde skiljer sig från dessa, samt vilken av de tidigare studierna som var mest lik denna studies framtagna värde på ackommodationsamplitud i förhållande till åldern.Metod: Mätningarna skedde på 113 personer i Nicaragua och 113 personer i Sverige. För att vara med i denna studie krävdes det att försökspersonerna översteg 8 år och understeg 40 år. Mätningarna genomfördes med push-up metoden med hjälp av en mätsticka med figuroptotyp i form av en fågel.Resultat: Av de mätningar som genomfördes blev genomsnittet av ackommodationsamplitud 10,3 D (strandard avvikelse ±9,7 D) i Nicaragua och 11,5 D (standard avvikelse ±6,5 D) i Sverige. Ingen signifikant skillnad finns mellan länderna, det vill säga land (Nicaragua eller Sverige) har ingen påverkan på ackommodations amplitud enligt denna studie.

Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet:Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse defått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i enberättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfältundersökning.

Ett av de områden där utvecklingen idag går som snabbast är IT och de senaste åren har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst få begränsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar också antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin främsta inkomstkälla.I den här kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angående hur företagen tänker kring implementationen av säkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger på en empirisk såväl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen är bland annat att företagen är väl medvetna om säkerhetsriskerna.

Detta examensarbete gjordes för att få en inblick i en överstyrmans arbete. Målet med examensarbetet var att få en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans arbetssituation i förhållande till lagen om vilotid för sjömän. Examensarbetet genomfördes med överstyrmän från de tre tankrederierna Broström, Donsötank och Tärntank. Där kontakt först togs med respektive landkontor för godkännande. Därefter kontaktades överstyrmän och telefonintervjuer genomfördes under mars månad.

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna.