Uppsatsen jämför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det är motsvarande program från Gy11 respektive Gy2000. Frågeställningen fokuserar på skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gällande behörigheten och tillgång till akademiska utbildningar vid två lärosäten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad är redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se på uppsatsen är att den har en utvärderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11). Metoderna som används i undersökningen är i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om konvergensprisma i läsglasögon kan underlätta även i lägre additioner.Metod: 19 personer i åldrarna 47-71 deltog i studien. Deltagarna fick pröva att läsa med fyra olika par glasögon, två stycken glasögon på +3 Dioptrier med och utan konvergensprisma och två stycken glasögon på +4 Dioptrier med och utan konvergensprisma. Därefter fick deltagarna fylla i på en skala hur komfortabla de fann glasögonen. Läshastighet mättes också med fyra olika IReST-läshastighetstexter.Resultat: Glasögonen med konvergensprisma fick ett högre medelvärde för de båda styrkorna både i komfort och läshastighet. P-värdena låg dock alla över 0,05 och därmed så fanns det ingen signifikant statistisk skillnad.

Studiens syfte var att jämföra hur patienter som skall få en subkutan venportinlagd och lokalbedövas enligt en lokalbedövningsmodell, skattade smärta underingreppet, samt att undersöka om det fanns något samband mellan preoperativoro och smärta under ingrepp.Studien var en deskriptiv, jämförande studie och utfördes med en kvantitativmetod, med hjälp av enkäter, där patienterna bland annat fick skatta oro ochsmärta med hjälp av Numeric Rating Scale. Studien genomfördes på patienter,vilka skulle få en subkutan venport inlagd. Fyrtiofem patienter deltog i studien.Tolv patienter av totalt 45, (27 %), skattade sin oro över tre på NRS. Antalpatienter vilka skattade sin smärta över tre på de olika momenten var på bedövningsmomentet13 patienter, (29 %), på dilatationsmomentet 21 patienter, (47%) och på momentet borttagande av operationstejp 13 patienter, (29 %). Ingensignifikant skillnad kunde mätas mellan momenten, inget signifikant sambandmellan oro och smärta kunde mätas och ingen signifikant skillnad i smärta mellaninneliggande patienter och polikliniska patienter kunde mätas.Patienterna skattade smärtan under ingreppet relativt lågt men nästan hälftenav patienterna skattade smärtan över tre på dilatationsmomentet.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategierProblemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lärandetillfällen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var också att synliggöra och jämföra två olika lärandemiljöer, den ena är utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?. I bakgrunden åskådliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundläggande läs- och skrivinlärningen förändrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades på intervjuer med fyra förskollärare ur de två olika undersökningsgrupperna.

I rapporten undersöks om det på kort sikt blir någon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende på om de arbetar utifrån ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlärningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i årskurs 5 där den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfälle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jämfördes genom att låta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. Efteråt genomfördes också intervjuer för att få fram elevernas syn på arbetssätten.

Möjligheten att använda foderjäst i ett profylaktiskt syfte mot spädgrisdiarré för att minska antibiotikabehandlingar i grisbesättningar undersöktes under en grisningsomgång vilken löpte under en period av två veckor och innefattade 631 stycken spädgrisar. Vid grisningsomgångens början indelades suggorna i två grupper, en försöks- och en kontrollgrupp. I direkt anslutning efter grisningen gavs foderjäst genom ströning av detta på suggans juver, till de nyfödda spädgrisarna i försöksgruppen. Vidare skedde administreringen av foderjäst omkring tre gånger dagligen under spädgrisarnas två första levnadsveckor. Spädgrisarna, vilka ingick i kontrollgruppen, tilldelades inte något motsvarande fodertillskott. Under undersökningen registrerades antalet spädgrisar som insjuknade i och blev behandlade mot spädgrisdiarré, behandlingsperiodernas längd samt antalet döda spädgrisar på grund av diarré eller annan påverkan.

Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena.

Syftet är att beskriva och analysera hur såväl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgränsats till tre frågeområden: Vilken typ av frågor/problem tas upp? Finns det här någon skillnad mellan vad chef och anställd prioriterar? Vilka är fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att få svar på våra frågor har vi intervjuat anställda vid ett företag som under en längre tid använt sig av återkommande utvecklingssamtal. Resultaten har därefter analyserats utifrån ett symboliskt interaktionisk perspektiv där vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man här sökt hantera de förväntningar olika positioner är förknippade med. Resultaten visar att såväl anställda som chefer är nöjda med de samtal som hålls på företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frågor.

Vi ville i detta arbete undersöka olika uppfattningar av begreppen drama och teater, samt om det kan finnas någon praktisk skillnad i praktiken. Det har sedan antiken pågått en debatt kring begreppen, men ändock finns det, vad vi kunnat se, väldigt lite skrivet. Vi har gjort en kort presentation av denna debatt och av vilka försök till definitioner av drama respektive teater man kan finna i litteratur idag. I vår undersökning använde vi metoderna kvalitativ intervju och observationer. Vi valde att intervjua två utbildade dramapedagoger, samt observera några av deras sammankomster. För att fördjupa vår undersökning och få ta del av fler uppfattningar kring drama och teater valde vi att även skicka ut e-postförfrågningar till ett antal personer verksamma inom drama och teater. Uppfattningarna kring begreppen drama och teater skiljde sig vitt åt, denna skillnad blev dock inte lika tydlig i praktiken. Vi kom fram till att definitionerna av drama och teater är diffusa och därigenom även gränserna mellan vad som räknas som drama och teater i praktiken. Vi anser att det för oss är omöjligt att definiera begreppen, möjliga förklaringar är dock att drama främst används i personlighets- och grupputvecklande syfte medan teater främst har siktet inställt på en konstnärlig slutprodukt..

Denna uppsats syfte är en tematisk jämförelse mellan Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter och Helen Fieldings Bridget Jones?s Diary beträffande huvudkaraktärerna för att komma fram till hur felplacerad Stella Björk skulle vara i en chick lit-berättelse. Jag använder Bridget som representativ för en typisk huvudkaraktär i chick lit då det är vid publiceringen av Bridget Jones?s Diary forskarna anser att chick lit föddes. Vid en tematisk jämförelse mellan Stella och Bridget där miljö- och karaktärsbeskrivning och även karaktärsutveckling avhandlas blir resultatet att dessa två fiktiva kvinnor är lika på många sätt men det finns skillnader.

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem då många stater saknar lagstiftning som möjliggör en ändamålsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trädde rådets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mål att säkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ändamålsenligt samordna de åtgärder som vidtas vid ett gränsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framställning är att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebär gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

En studie om jämlikhet och jämställdhet och elevers och krögares syn på detta..

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.