Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Sedan år 2005 är noterade företag skyldiga att följa internationella redovisningsstandarder, IFRS. IFRS är ett principbaserat system vilket medför att standarderna tillämpas olika. Därmed försvåras jämförbarheten mellan företags koncernredovisning. Jämförbarhet är en av de kvalitativa egenskaper som redovisningen bör uppfylla enligt IASB, organisationen som tar fram IFRS. Syftet med den här uppsatsen är att utreda vilka förväntningar redovisningsexperter har på utvecklingen av jämförbarheten mellan företags koncernredovisning samt identifiera vad experterna anser talar för och emot en förändrad jämförbarhet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheten att skapa ett övervakningssystem där man tillämpar en passande teknologi på ett kreativt sätt. Applikationen som valdes är övervakning av dementa på ett ålderdomshem. Två tänkbara teknologier för utvecklingen av systemet, RFID och Bluetooth, studeras och analyseras. Efter en utvärdering väljs Bluetooth och används för att konstruera ett prototypsystem. Ett antal systemexperiment med kommunikationen mellan systemkomponenterna utförs och en analys genomförs för att bedöma teknologins effektivitet och användbarhet. Resultaten av systemexperimenten visar att det är möjligt att använda Bluetooth-teknologin för övervakning av människor inom ett visst bestämt område, till exempel ett ålderdomshem. Man kan detektera patienternas position och visa den för personalen på en datorskärm i en ritning över lokalerna. Detta arbete ska ses som en grund för en framtida utveckling och konstruktion av ett operationellt system..

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk.

I dagens konkurrensutsatta värld förväntas företag lansera produkter eller tjänster som upplevsvara bättre än konkurrenternas. Kvalitet kan innefatta så mycket mer än bara produkten.Kunden förväntar sig bland annat att få tjänsten i tid, till konkurrenskraftigt pris och få godservice efter köpet. Detta gäller speciellt e-handelsföretag då det finns sökmotorer såsomPricerunner och Prisjakt som hjälper konsumenter att hitta den billigaste varan.För att företag ska kunna bibehålla lönsamhet är det viktigt att ha låga kostnader och att få felgörs i processerna. Fel leder till ökade kostnader och missnöjda kunder. En vedertagenlösning är standardiserat arbetssätt.

I takt med att företagens affärsmodeller och omvärld globaliseras utges redovisningsstandarder som primärt eftersträvar finansiell användbarhet för aktörer påkapitalmarknaderna. Begreppet användbarhet i finansiella rapporter har därmed i stor utsträckning kommit att handla om denna användbarhet för kapitalmarknader.Användbarhet kan dock även handla om att överbrygga informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess ägare. Ägarna ska ha möjlighet att utvärdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer är tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrån ägarnas intressen. Problem kan emellertid uppstå då revisorer skatillvarata ägarnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprättar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars främsta ändamål är att informera kapitalmarknader.Syftet med den här studien är att undersöka revisorers och redovisningsspecialisters syn påhur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns på, i huvudsak, tvåanvändargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och ägare.

Syftet med vår uppsats är att utreda var utrymme för subjektivitet finns när svenska företag skall redovisa sin goodwillpost enligt de nya IFRS/IAS reglerna. Syftet är även att undersöka hur företagen skall göra för att minska subjektiviteten och göra redovisningen mer jämförbar enligt de grundläggande principerna. Vi har i vårt tillvägagångssätt använd oss av en kvalitativ metod, denna har vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Det finns inte några befintliga teorier och därför har vi utgått från verkligheten. Vi har arbetat med en öppen ansats utifrån ett förstående och förklarande syfte, en induktiv strategi.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder.

Metadata är en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan användaren på ett enklare och effektivare sätt hitta de data som är intressant för just honom eller henne. Länsstyrelsen i Västmanland har stora mängder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska områden. Dessa geografiska data och dokument lagras på servrar och är tillgängliga för handläggarna (användarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GisMeta, ska börja användas.

Under senare årtionden har Lean Production blivit ett allt mer etablerat begrepp inom den moderna industrin när det gäller effektivisering av verksamheter. Målet med Lean Production är att kunna erbjuda kunden högsta kvalitet till lägsta pris, på kortast möjliga tid, genom att ständigt arbeta med att eliminera slöseri. Genom att minimera eller eliminera aktiviteter som inte skapar något värde för kunden kan flöden bli mer effektiva och kräva mindre resurser.Ett företag som arbetar med att sammankoppla Lean-principer med sin logistiska verksamhet är Wibax AB; ett företag inom kemikalieindustrin. Företaget har under de senaste åren befunnit sig i en expansionsfas och ett problem är att verksamhetens processer inte har utvecklats i tillräckligt hög takt för att på lång sikt kunna möta den ökade efterfrågan.Syftet med denna studie var att undersöka hur Lean-principer kan tillämpas för att förbättra fallföretagets arbetsprocesser inom lagerstyrning och materialhantering. Då likheter mellan områdena Lean Production och logistik kunde ses i början av studie var syftet även att undersöka vilka teoretiska kopplingar som kunde hittas mellan områdena.För ett antal av företagets produkter uppfattas arbetsflödet som ineffektivt och kartläggningen av nuvarande arbetsflöde visade att de största problemen är att informationsöverföring sker manuellt mellan ett flertal parallella system, att miniminivåer i lager inte är baserade på statistiska underlag samt att det råder oreda både vad gäller material- och informationshantering.Resultatet av studien visade att många problem var sammanlänkade och att flödet skulle effektiviseras av relativt få åtgärder.

Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna år 2005 vars syfte är att tillfredställa behovet av jämförbarhet och harmonisering bland företag, har många förändringar skett. Förändringarna innebär att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, något som företag måste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker står i fokus bland företagens verksamheter och är även något som uppmärksammas bland företag, de finansiella rapporternas användare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker är finansiella instrument de främsta redskapen.

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Användandet av trådlösa sensorer inom byggindustrin är relativt nytt. Sensiblesolutions AB har utvecklat en produkt för fuktindikering som kan användasi t.ex. lätta utfackningsväggar. Systemet bygger på att två styckenpassiva RFID-taggar fästs på ett kort med ett mellanrum så att inte taggarnastör varandra. Den ena är täckt med en fuktabsorberande pappersbit som tarupp fukt ur den omgivande luften medan den andra är öppen mot omgivandeluft.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jämförbara, men är även ett principbaserat regelverk vilket innebär många subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gäller exempelvis val av värderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anläggningstillgångar har inte så många nyheter tillkommit för materiella anläggningstillgångar, men även om utvecklingen gått mot att andra tillgångar än materiella tagit mer plats så är fortfarande de materiella anläggningstillgångarna en stor del av många företags balansräkning och viktiga. Redovisningen av materiella anläggningstillgångar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som måste tas hänsyn till då exempelvis värdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gällande redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar. Författarnas syfte är även att belysa mer praktiska frågor och problem som kan uppkomma inom området, samt se hur balansräkningarna utvecklats från förr till nu.