Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Efter flera års väntan på möjligheten till återköp av egna aktier har nyligen en ny lag trätt i kraft i Sverige vilken ger företagen möjlighet att återköpa 10 % av sina egna aktier. Det som tidigare varit möjligt för konkurrenter i andra länder blev nu möjligt för svenska börsnoterade företag från den 10 mars 2000. Debatten har tidigare kretsat mycket kring kursmanipulationer och insideraffärer vilket skall förhindras med en reglerad lagstiftning. Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka motiv som ligger bakom företagsledningens beslut att återköpa egna aktier. Med utgångspunkt från företag som fått mandat vid respektive bolagsstämma att genomföra återköpsprogram har vi tagit kontakt med åtta företag där vi har genomfört telefonintervjuer med personer med anknytning till ledningen.

Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

Denna studie undersöker huruvida momentumstrategier applicerat på OMXS30 under perioden2004-01-01 till och med 2009-06-30 genererar riskjusterad överavkastning vid jämförelse medmarknadsindexet OMXS All-share. Detta görs med en teoretisk grund i modern portföljteori, deneffektiva marknadshypotesen samt CAPM. Momentumstrategierna prövas genom attinledningsvis rangordna de aktier som ingår i OMXS30 efter historisk avkastning under deföregående sex månaderna. Därefter sätts portföljer samman enligt en strategi innehållande treaktier och en strategi innehållande tio aktier. Båda strategierna med en investeringshorisont på sexmånader.

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks).

A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.

Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt?Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal.

Aktiebolagslagen (2005:551) reglerar samtliga aktiebolag. Spannet mellan aktiebolagen är dock väldigt stort, från det börsnoterade bolaget med stor omsättning och flertalet anställda till det lilla enmansaktiebolaget med en blygsam omsättning. Att aktiebolagslagen har ett stort och brett område att täcka in öppnar för problem, inte minst för mindre aktiebolag såsom fåmansbolag.Huvudregeln inom aktiebolagsrätten är att aktier ska kunna överlåtas och förvärvas fritt. Rättigheten att fritt kunna överlåta aktier kan bli illusorisk för aktieägare i fåmansbolag av den anledningen att det i regel inte finns någon marknad för ett fåmansbolags aktier.Aktiebolagslagens bestämmelser vad gäller exitmöjligheter är svårtillämpade och komplicerade, inte minst för fåmansbolag. Aktieägare i ett fåmansbolag behöver andra möjligheter till att kunna utträda ur bolaget samtidigt som en skälig ersättning för aktierna erhålls.

Bakgrund: Verkligt värde-värdering är obligatorisk för en rad finansiella tillgångar för de företag som tillämpar IFRS. Att fastställa verkliga värden kan vara problematiskt för onoterade aktier eftersom det saknas en aktiv marknad. För att värdera onoterade aktier finns det ett flertal modeller att tillämpa enligt IAS 39 som kräver en rad bedömningar av företagen. Problemet vid tillämpning av värderingsmodeller är ofta att säkerställa tillräcklig tillförlitlighet, speciellt vid användning av verkliga värden.Problemformulering: Huvudfrågan vi ställer oss är hur företag som redovisar enligt IFRS bedömer tillförlitlighet vid värderingen av onoterade aktier? Vi har även formulerat följande två delfrågor för att kunna besvara huvudfrågan: Vilka motiv anger dessa företag till valet av värderingsmetod för onoterade aktier? Finns det incitament bland dessa företag att inte tillämpa verkliga värden för onoterade aktier?Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka bedömningar berörda företag som redovisar enligt IFRS gör avseende tillförlitlighet vid värdering av onoterade aktier.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen.Metod: Studien tillämpar en eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen.Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut).

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Finansiella index är viktade efter de ingående värdepappernas del av det totala marknadsvärdet. Dessa index används kontinuerligt vid utvärdering av kapitalförvaltare och vid generella beskrivningar av utvecklingen på ?marknaden?. Enligt klassisk finansiell teori bör alla aktier på marknaden vara ?rätt? prissatta eftersom all information ska vara inkluderad i aktiens pris.

Återköp av aktier är tillåtet i Sverige sedan år 2000. Denna förändring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förändringsprocess. En sådan process är till stor del hänförlig till olika finansiella kriser. De senaste åren har alltmer makt förflyttats från staten till näringslivet, vilket möjliggjort förändringen i ABL. De två grupperna återköpande bolag respektive ej återköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktäristika.