Vägar till överavkastning?
Värde- och storleksfaktorn i Sverige, 1990-2004
Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks). Syftet med studien är att kartlägga om samma resultat går att visa även på den svenska marknaden. Data utgörs av samtliga aktier som under minst ett år varit noterade på Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-2004. Aktierna har sorterats efter storlek och P/S-tal. Inledningsvis testar vi om storleks- och värdefaktorn har någon påverkan på avkastningen var för sig. Därefter testas avkastningen från portföljer sammansatta av olika kombinationer. Den statistiska analysen görs med hjälp av t-test. Resultaten analyseras i ljuset av tidigare forskning och diskuteras dessutom mot bakgrund av den generella utvecklingen på börsen under den studerade tidsperioden. Vår studie visar att värdefaktorn inte haft någon enskild betydelse för periodens avkastning. Storleksfaktorn visade sig däremot även på den svenska marknaden, dock med motsatt effekt. Stora bolag presterade bättre än småbolag. Ingen av portföljerna med olika sammansättningar gick att på statistisk väg särskilja från marknaden.