Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer pÄ virtuella utvecklingsteam för att dÀrmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. TillÀmpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar bÄde nÀr det gÀller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan stÀller krav pÄ en helt ny typ av utveckling och implementering dÄ IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affÀrsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier dÄ sÄvÀl svenska som utlÀndska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingÄr lÄngrÀckviddig precisionsbekÀmpning av markmÄl som en ny förmÄga.Uppsatsens syfte Àr att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslÄ möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmÄlsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militÀra förutsÀttningarna för att anskaffa ettmarkmÄlskoncept. DÀrefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mÄl för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmÄlsrobotsystem ger tillsammans medmÄlkatalogen uppslag till olika tÀnkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa Àr baserade pÄ kombinationsstridsdelar ochmodulÀra stridsdelar som Àr den troliga utvecklingen.

VÄr rapport visar vad som hÀnder med ungdomar efter att de har behandlats för missbruk pÄ en SiS institution enligt Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Samt pÄ vilket sÀtt eftervÄrden bedrivs idag och hur den fungerar. Resultatet i vÄr rapport visar att eftervÄrden Àr svÄrdefinierad och kan ses ur flera olika perspektiv. EftervÄrden kan se vÀldigt olika ut eftersom det inte finns nÄgra bestÀmda riktlinjer för hur den skall bedrivas, den ska anpassas efter varje ungdoms problem och behov. I rapporten har vi kommit fram till att eftervÄrden inte fungerar fullt ut.

Syftet med denna studie var att kontrollera om och i sĂ„ fall hur mycketvisus förbĂ€ttras med toriska linser jĂ€mfört med sfĂ€riska linser vid astigmatism -0,50 D - -1,00 D.I studien ingick tolv försökspersoner, fördelat pĂ„ nio kvinnor och tre mĂ€n, medcylinder mellan -0,50 D och -1,00 D pĂ„ ett eller bĂ„da ögonen korrigerades först medAir OptixÂź (sfĂ€risk) berĂ€knad pĂ„ sfĂ€risk ekvivalent och sedan med Air Optix forAstigmatismÂź(torisk) med styrkor baserade pĂ„ refraktionen. Högkontrastvisus ochlĂ„gkontrastvisus mĂ€ttes bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt.I studien framkom att i bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt finns en statistisktsignifikant förbĂ€ttring med den toriska linsen jĂ€mfört med den sfĂ€riska. ÄvenlĂ„gkontrastvisus visar en förbĂ€ttring bĂ„de monokulĂ€rt och binokulĂ€rt med den toriskalinsen, denna skillnad Ă€r inte statistiskt signifikant. Även vid 0,50 D cylinder finnsĂ€ven hĂ€r en förbĂ€ttring med den toriska linsen men denna Ă€r inte heller statistisktsignifikant, varken för hög eller lĂ„gkontrastvisus. För 1,00 D cylinder Ă€r förbĂ€ttringensignifikant vid högkontrast men inte vid lĂ„gkontrastS.

I denna uppsats undersöks hur etablerade lÀrteorier hÀmtade frÄn det pedagogiska forskningsfÀltet kan pÄverka inlÀrningen i dataspel. Ett spel togs  fram i tvÄ versioner baserade pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande respektive behaviorism. DÀrefter har spelversionerna testats av 18 respondenter med fokus pÄ att undersöka deras lÀrande samt framgÄng i spelet. LÀrandet mÀttes genom en analys av de haverier spelarna stött pÄ och om dessa minskat i antal efter upprepade spelsessioner. Resultatet var inte entydigt, men visade pÄ en större poÀngförbÀttring för de som spelat den sociokulturella versionen.

VÄrt examensarbete Àr en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lÀrande inom matematiken. VÄra metoder för datainsamlingen har varit baserade pÄ kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via fokusgrupper med elever i Ärskurs sex och har Àven intervjuat elevernas lÀrare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lÀrande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, dÀrefter har vi ÄtervÀnt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vÄrt forskningsomrÄde.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur företrÀdare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hÀlsa, till exempel om de kÀnner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur skolorna bidrar till att förbÀttra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀt pÄ tre olika skolor frÄn olika omrÄden i en sydsvensk stad. PÄ varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och tvÄ klasser, en Ärskurs fem och en Ärskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hÀlsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hÀlsa.

För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Postoperativa infektioner Àr en del av de vÄrdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vÄrden. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgÄr till minst 500 miljoner kronor Ärligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvÄrdnadsÄtgÀrder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig pÄ kirurgiska patienter. Det Àr en litteraturstudie dÀr en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material.

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför Àmnet idrott och hÀlsa. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod, dÀr enkÀter var den undersökningsform som tillÀmpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och dÀrför anser vi att den kvantitativa metoden passade bÀst för den hÀr studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrÄgades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkÀtundersökningar hos pedagoger har jag fÄtt svar pÄ mina frÄgestÀllningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval dÄ det gÀller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och anvÀndandet av dessa leksaker och i sÄ fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda pÄ varför barnen Àr olika i sina leksakspreferenser.Resultatet pÄvisar att för barnen i denna förskoleklass Àr konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna Ät beroende pÄ om man Àr flicka eller pojke, bÄde i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock Àr huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser Àr att som pedagog mÄste man arbeta pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt dÄ det gÀller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

Passivhus Àr en vidareutveckling av ett energisnÄlt hus, dÀr man genom extra tjock isolering,hög kvalitet pÄ dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvÀrmning. Passivhus har krav pÄ uppvÀrmningsbehovet samtprimÀrenergiförbrukningen. En princip för passivhus Àr att de inte ska vara krÄngligare ellerobekvÀmare att bo i Àn vanliga hus.LindÄs Park Àr ett bostadsomrÄde som bestÄr av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda vÀrmesystem som Àr installeratÀr en eftervÀrmare till FTX-systemet pÄ 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt Àr att de ligger i södra delen av Sverigeeller nÀra kusten, dvs.