Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av en befintlig introduktionsutbildning för förÀldrar till barn med autismspektrumstörning som givits i tre varianter ? en lÀngre, en kortare respektive en intensiv ? i regi av Autismcenter för smÄ barn i Stockholms lÀn. UtvÀrderingen inkluderar förÀldrar till 70 barn och bygger pÄ tidigare insamlade frÄgeformulÀr, samt kvalitativa intervjuer med förÀldrarna till tio av barnen. FrÄgeformulÀren har analyserats statistiskt och intervjuerna tematiskt. Resultaten visar att förÀldrarna huvudsakligen var nöjda med utbildningen och kÀnde sig vÀl omhÀndertagna.

Textens syfte Àr att peka pÄ ett antal av de förutsÀttningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets sÀrart. Fokus ligger pÄ det typiska i centrala Tokyos stadsbild som Àr en viktig faktor för den allmÀnna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika smÄhusomrÄden. Den tÀta stadsstrukturen har skapat mÄnga speciella lösningar Àven i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt Àr vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi Àr ocksÄ en viktig faktor.

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu dÄ? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner pÄ kritiska hÀndelser. Examensarbete i omvÄrdnad 10 Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde: omvÄrdnad, 2006. Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner kritiska hÀndelser. FrÄgestÀllningarna var: vad upplever sjuksköterskan som kritisk hÀndelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska hÀndelser? faktorer pÄverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur pÄverkar tillfÀlle till reflektion sjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i Àr Cochrane Library, PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl.

Jag syftar att undersöka hur klipp frÄn spelfilmer baserade pÄ litterÀra texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner anvÀnds en kvantitativ metod dÀr samma undersökningsgrupp svarar pÄ hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgÄr jag ifrÄn Roger SÀljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv dÀr Filmen Àr ett redskap som elever anvÀnder för att förstÄ och behandla sin omvÀrld. Jag utgÄr Àven ifrÄn en neoformalism och en receptionsteori, dÀr eleverna anses vara audiovisuellt lÀskunniga och bÀrare av en förvÀntningshorisont. Resultatet visar inte pÄ att kunskaper i historia förts vidare, men dÀremot i litteraturförstÄelse dÀr klippen gjorde det lÀttare för eleverna att ta till sig ett innehÄll och skapa helhetsintryck i en svÄr text.

Rapporten Àr skriven pÄ svenska. För att utveckla anvÀndarvÀnliga system finns ett flertal riktlinjer angÄende hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje omrÄde i ett informationssystem. Det finns Àven andra riktlinjer som beskriver anvÀndarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp pÄ North Carolina State University i USA Àr en av mÄnga som har utvecklat sju principer för att behandla anvÀndarvÀnlighet[1].

Denna studie bygger pÄ en undersökning som redogör för om det Àr möjligt att förbÀttra en spelupplevelse genom att enbart ersÀtta gamla ljudeffekter med nya i en spelsekvens. Syftet med undersökningen var att se om det finns vinning för ett företag att genomföra den hÀr typen av förÀndringar i spel samtidigt som studien visar hur stor pÄverkan ljudeffekter har pÄ en spelupplevelse i ett MMO-spel. Studien beskriver ljudeffekter i spel och dess utveckling genom ett flertal decennier tillsammans med forskningsstudier baserade pÄ ramverk designade för kategorisering av spelljud. Studien fokuserar Àven pÄ den process som har skett nÀr nya ljud har skapats till ett redan befintligt spel samt olika designval och problem som har uppstÄtt i samband med detta. Olika undersökningar har Àven genomförts dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder anvÀnts för att besvara studiens problemformulering.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns skillnader i gymnasieelevers instÀllningar och villkor till att studera vidare pÄ universitet och högskola utifrÄn ett kön -, klass- och etnicitetsperspektiv.Metod: Författarna har införskaffat det empiriska materialet genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. Undersökningen genomfördes vid tvÄ olika gymnasieskolor inom Göteborgs Stad dÀr 54 elever som gick sista Äret pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program deltog i studien. För bearbetning har statistikprogrammet SPSS anvÀnts. Resultatet har analyserats utifrÄn tidigare forskning och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt teorier och begrepp kring kön, klass och etnicitet. Resultat: I undersökningen har författarna funnit ett flertal skillnader i instÀllningar baserade pÄ könstillhörighet, klasstillhörighet samt etnisk bakgrund.

En stor del av genomförandet vid ett förvÀrv handlar om tillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat pÄ skillnader och likheter mellan förvÀrvsprocessen dÄ det lÀggs ett offentligt bud och förvÀrvsprocessen för ett icke-publikt förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrÄn teorin och anknyta den till empirin som vi har hÀmtat frÄn marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvÀrvsprocesser kan se ut beroende pÄ om ett bolag Àr noterat pÄ Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framstÀlls de olika problem som kan uppkomma dÄ den information som ges ut mÄste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

En av de svÄraste utmaningarna som ett företag stÄr inför Àr jÀmvikten mellan anvÀndbarhet och sÀkerhet, sÄ att ingen av dessa vÀger över och pÄ sÄ vis pÄverkar organisationen negativt. UtifrÄn intervjuer med anstÀllda har anvÀndbarheten undersökts, Àven samtal med ansvariga inom IT-sÀkerhet har givit förstÄelse för företagets arbete inom omrÄdet. I det undersökta företaget kan man se att stor tyngd lÀggs pÄ sÀkerheten, vilket kan pÄverkar anvÀndbarheten för anvÀndarna. Eftersom det i nulÀget saknas en utredning och ett riktigt beslutsunderlag av vilka anvÀndare som skall ha vilka behörigheter pÄ sina datorer, ges i slutet av arbetet rekommendationer till företaget gÀllande anvÀndartypernas fördelning utifrÄn sÀkerhetsperspektiv och ur anvÀndarnas egen anvÀndbarhetsuppfattning..

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid nÄgra utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig ocksÄ pÄ att beskriva olika strategier som skolpersonalen anvÀnder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall Àven belysas, för att öka förstÄelsen kring utanförskap som problematik.Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebÀr att respondenter vÀljs ut som ska ingÄ i undersökningen utifrÄn kÀnda egenskaper.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.

Slutet av 1990-talet var början till slutet för mÄnga IT-företag nÀr den sÄ kallade IT-bubblan började spricka. Gemensam nÀmnare för de företag som överlevde var att de hade en genomtÀnkt strategi med en stabil Àgarstruktur, god ledning, trogna kunder och stabil omsÀttning. Sedan december 2007 har tendenser visats att Sverige Àr pÄ vÀg in i en lÄgkonjunktur som kommer att hÄlla i sig under 2008 och 2009. Med lÄgkonjunkturen följer Àven en minskad vilja att konsumera vilket leder till svÄrare tider för företag. Mot denna bakgrund, samt ett befintligt intresse för strategiarbete i smÄ företag, inleddes studien med följande problemformulering: Hur bör smÄ företag i en tillvÀxt arbeta för att förebygga strategisk drift? Syftet för studien var att förstÄ hur smÄ företag i tillvÀxt arbetar med kontinuerliga strategifrÄgor samt att presentera rekommendationer för att motverka strategisk drift till de undersökta företagen.

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.