VÄr uppsats har tvÄ syften. Det första syftet Àr att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som anvÀnds för lÀs- och skrivinlÀrning. Det andra syftet Àr att undersöka tvÄ klasser i tvÄ olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning.I vÄra observationer mötte vi tvÄ skilda arbetssÀtt i de tvÄ klassrummen. Det som var gemensamt för de bÄda lÀrarna var att de utgick ifrÄn klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmÀssiga och inte i första hand baserade pÄ teori..

Institution: Sektionen för HĂ€lsa och samhĂ€lleÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 pTitel: ?Det sitter i ryggmĂ€rgen? - Niondeklassares attityder till och förmĂ„ga att vĂ€rdera information pĂ„ InternetFörfattare: Mattias von FeilitzenExaminator: Ingegerd RydinDokument: Examensarbete, 10 poĂ€ngSyfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken attityd elever i Ă„rskurs 9 har till kĂ€llkritik vid informationssökning pĂ„ Internet samt vilken förmĂ„ga de har att vĂ€rdera information pĂ„ Internet kĂ€llkritiskt, vilka kriterier de anvĂ€nder för vĂ€rdering och Ă€ven vilken syn de har pĂ„ sin förmĂ„ga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper anvĂ€nts som metod, dĂ€r fyra grupper om 5 personer frĂ„n tvĂ„ olika klasser frĂ„n tvĂ„ olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. DĂ€refter har ytterligare en person frĂ„n varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till kĂ€llkritik skiftar, bĂ„de individuellt och mellan grupperna.

Detta examensarbete Àr skrivet vid den s.k. A-hÀrden i Göteborg, pÄ uppdrag av SKF Sverige AB. A-hÀrden hÀrdar i dagslÀget ringar, brickor samt stora rullar Ät framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingÄr sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder A-hÀrden bör ta nÀr den nya D-hÀrden kör igÄng för fullt vid halvÄrsskiftet 2005.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nulÀge och önskad förÀndring för Kalmar lÀns arbete med kultur i lÀrandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och lÀnskultur tillsammans kan frÀmja utvecklingen av kultur i lÀrandet.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrÄn observerade fenomen baserat pÄ tidigare erfarenheter. De fÀlt vi valt att studera Àr kultur respektive lÀrande i grundskolan. Vi har granskat förÀndringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi anvÀnt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förÀndringen med hjÀlp av teorier om organisationsförÀndring, frÄn bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framÄtsyftande rekommendationer har vi anvÀnt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjÀnstemÀn inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för lÀnsinstitutionerna i Kalmar lÀn.Den önskade förÀndring i arbetet med kultur i lÀrandet vi utlÀser ur vÄra respondenters svar Àr en rörelse frÄn fokus pÄ konstnÀrliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog dÀr det konstnÀrliga och det mÄlstödjande viktas lika högt.

JÀmstÀlldhet lÄter bra ? men vad Àr det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jÀmstÀlldhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i nÄgon större omfattning. FrÄgan Àr varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka rekommendationer frÄn experter och deras möjliga tillÀmpning.

Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som rÄder i företagets gasturbintillverkning. De pÄgÄende verksamhetsutvecklande ÄtgÀrderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar Àven hur gÀngse mÀtmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de lÄnga ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kÀnnetecknas av..

Ökad kunskap och kĂ€nnedom om sin organisations prestanda Ă€r nĂ„got som alla företag efterstrĂ€var. Att kunna prediktera vilka resurser ett utvecklingsarbete krĂ€ver Ă€r en förutsĂ€ttning för att kunna genomföra ett bra offertarbete. Dessutom krĂ€vs prestandakĂ€nnedom för att kunna sĂ€tta mĂ„l för det interna mĂ„lstyrningsarbetet. KĂ€nnedomen uppnĂ„s genom ett etablerat mĂ€tsystem, som innefattar insamlande och anvĂ€ndande av mĂ€tdata, det Ă€r inom detta omrĂ„de som vĂ„rat examensarbete har sitt fokus. NĂ€rmare bestĂ€mt belyses framgĂ„ngsfaktorer vid implementationen samt hur anvĂ€ndandet av mĂ€tdata bör gĂ„ till.

Äldre Ă€ter ofta tre mĂ„l om dagen varav ett som Ă€r varmt/tillagat. Detta stĂ€ller höga krav pĂ„nĂ€ringsinnehĂ„llet. Under en lunch/middag bör Ă€ldre fĂ„ i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska nĂ€ringsrekommendationer. Äldre med hemtjĂ€nst kan fĂ„ fĂ€rdigrĂ€tter av mĂ€rket VarsĂ„god tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjĂ€nsten i kommunen.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad Àr det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som rÀddar liv följs. Sjuksköterskan Àr oftast bland de första pÄ plats vid ett hjÀrtstopp pÄ en vÄrdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som pÄverkar överlevnaden efter hjÀrtstopp pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjÀrtstopp pÄ sjukhus som pÄverkar överlevnaden. Genom en sammanstÀllning och analys av vetenskapligt vÀrderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i Àmnet. Resultatet visade att en vÀl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgÄngsfaktorer i behandling av hjÀrtstopp.

Bakgrund: NÄgot som mÄnga privatpersoner upplever svÄrt, Àr att vÀlja aktier att investera i bland de tusentals som finns noterade pÄ  aktiemarknader runt om i vÀrlden. Enbart pÄ Stockholmsbörsen i Sverige finns det enligt Nasdaq OMX (2010) 288 stycken noterade aktier att vÀlja mellan pÄ huvudlistorna. En investerare har idag Àven tillgÄng till mycket information om företagen vilket bidrar till att det blir svÄrt att sortera bort vad som Àr oviktigt. DÄ mÄlet för mÄnga investerare Àr att slÄ index Àr det intressant att titta pÄ investeringsstrategier som kan tÀnkas slÄ index pÄ lÀngre sikt.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka investeringsstrategier pÄ Stockholmsbörsen baserade pÄ nyckeltalen P/E-talet, P/S-talet, P/BV-talet och direktavkastning. Detta för att komma fram till om det Àr det möjligt att generera överavkastning genom att följa nÄgon eller nÄgra av dessa och om det visar sig stÀmma, komma fram till vilket eller vilka nyckeltal som Àr att föredra.Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr fyra nyckeltal har undersökts.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att det Àr möjligt att generera överavkastning gentemot index genom att följa en investeringsstrategi baserad pÄ de studerade nyckeltalen.

Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.

ProblemformuleringHur skiljer sig den inre effektiviteten mellan VÀsterbottens lÀns landsting hÀlsocentraler i UmeÄ-omrÄdet?Hur kan hÀlsocentralerna förbÀttra sin inre effektivitet?SyfteSyftet med denna studie Àr att genom ABC-kalkylering berÀkna kostnaden för ett besök pÄ VÀsterbottens lÀns landstings olika hÀlsocentraler inom UmeÄ-omrÄdet. Dessa kostnader jÀmförs sedan mellan hÀlsocentralerna, för att pÄ sÄ sÀtt kunna ge indikationer om vilka hÀlsocentraler som drivs kostnadseffektivt och vilka som Àr i behov av effektivisering. Syftet med resultaten frÄn dessa berÀkningar och jÀmförelser Àr alltsÄ att ge VÀsterbottens lÀns landsting förslag och rekommendationer för en ökad effektivitet.Metod Studien Àr genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi. VÄr kunskapssyn Àr positivistisk, dÀr vi försöker förklara hÀlsocentralernas totala kostnadseffektivitet genom att analysera olika processer och deras kostnader.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.

LÄngsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i nÄgon större skala, till skillnad frÄn storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits pÄ marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för lÄngsiktig planering, vidareutvecklats sÄ att det gÄr att anvÀnda Àven pÄ mindre fastigheter. IP optimerar nuvÀrdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet UtifrÄn avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvÀndiga provytedata till varje avdelning frÄn en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krÀvs vid anvÀndning av IP undviks. En analys med IP strÀcker sig över hundra Är.