Sverige kallas ofta för vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av mÀnnens löner och Äterfinns i betydligt mindre utstrÀckning Àn mÀn i chefspositioner. I yrken som har breda karriÀrvÀgar, sÄsom civilekonom, Àr risken Ànnu större att löneskillnader mellan könen uppstÄr. I vÄr uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsÀttningar i arbetslivet. ForskningsfrÄgan för vÄr uppsats Àr: PÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vÄr uppsats Àr: Att uppmÀrksamma och skapa debatt kring de ojÀmlika förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket prÀglas av tidsbegrÀnsade anstÀllningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag dÀrför ta chansen att undersöka hur processen att sÀlja in en produktion till SR gÄr till och jag undersökte dÀrför hur man gÄr tillvÀga nÀr man producerar en dokumentÀr för Sveriges Radios P3, frÄn idé till fÀrdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lÀra mig hur processen gÄr till och dessutom fÄ dokumentÀren sÄld och sÀnd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete frÄn idé till fÀrdig produktion dÄ jag sjÀlv skrev programförslag till P3 DokumentÀr och sedan producerade en dokumentÀr efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjÀlp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mÄl var att följa de rÄdande diskurserna för att ha en större chans att fÄ sÄlt in dokumentÀren.

Arbetslösheten Àr ett problem i dagens samhÀlle, och sÀrskilt drabbade Àr ungdomar i Äldrarna 18-24. Sverige har under historiens gÄng arbetat flitigt med arbetsmarknadsÄtgÀrder, sÀrskilt de aktiva ÄtgÀrderna som syftar till att sysselsÀtta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. SödertÀlje har liksom andra storstÀder i Sverige lÀnge kÀmpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar.Uppsatsen bygger pÄ en komparativ studie baserat pÄ Telge TillvÀxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April Är 2010 av Arbetsförmedlingen, SödertÀlje Kommun och nÀringslivet. Det uppsatta mÄlet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i SödertÀlje pÄ tre Är".Klivet var ett projektföretag i SödertÀlje som startades med samma ÀndamÄl och varade i tre Är (2004- 2007).

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra genuskontraktet (vÀrderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgÄvor under Ären 1885-1922, samt relatera resultatet till samhÀllsprocesser som prÀglade den borgerliga kvinnans förÀndrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod anvÀnds. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör kÀllmaterialet. Teoretisk förankring Àr Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingÄr i studien föddes 1854-1895, vÀxte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Genom att vÀlja de lÀnder inom EU som kan tÀnkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rÀtt försöker vi urskilja genom arbetsrÀttshistorien vad det finns för traditioner nÀr det gÀller sedvÀnjor, arbetarrörelser och arbetsrÀtt. Uppsatsen Àr en komparativ studie för att belysa de fyra lÀndernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De lÀnder som studeras nÀrmare i uppsatsen Àr Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av lÀnderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsÀttningar för att skapa och behÄlla tillvÀxt och kompetens i regionen. Studien avgrÀnsades till att endast studera programmet för Äret 2005. Fokus lÄg pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var sÄle-des en kvalitativ studie dÀr datainsamlingsmetoden bestÄtt av intervjuer. Till hjÀlp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriÀr och arbetsmarknad samt nÀtverk.

Örebro UniversityThe Department Behavioural, Social, and Legal SciencesEducation of social workC-essay 41-60 pAbstractTitle: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants? access to the Swedish labour market.Authors: Emma Gustavsson and Sandra TjĂ€rnbergTutor: RĂșna Baianstovu Deniz and Urban KarlssonToday many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants? access to the Swedish labour market.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjĂ€nstesektorn. PĂ„ grund av effektiviseringar, politiska sysselsĂ€ttningsĂ„tgĂ€rder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hĂ„lla sig kvar pĂ„ arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta Ă€r dels okunskapen som finns nĂ€r man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hĂ„rd konkurrens behöver soloföretagen nĂ„gon form av resurskomplettering.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.

En mÀnniskas identitet i relation till psykisk ohÀlsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebÀr en komplex social konstruktion. En konstruktion som prÀglas av att en mÀnniska bildar sin sjÀlvuppfattning i relation till andra mÀnniskor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhÄller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ŽStigmaŽ, dels till Anselm L. Strauss teori om ŽIdentitetŽ med fokus pÄ ŽvÀndpunkterŽ och ŽstatusövergÄngarŽ. Den tidigare forskningen visar pÄ att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande.

Alla mÀnniskor har behovet att kÀnna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vÄr identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi fÄr utlopp för vÄra kunskaper och kÀnner oss behövda. Arbetslivet ger oss ocksÄ tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

ABSTRAKTVÄr uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushÄllet, dÀr kvinnor inte verkar ha lika mycket som mÀn att sÀga till om vad gÀller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgÄng till pengar inom familjen, frÀmst vad gÀller pengar för deras eget bruk. Vi tÀnker oss sÄledes en koppling mellan inkomst och hushÄllsarbete. Det vi avser undersöka Àr vem som lÀgger ner mest tid pÄ hushÄllsarbete och hur inkomsten kan pÄverka denna fördelning, om den har nÄgon pÄverkan. Med samhÀllsutvecklingen har kvinnan kommit ut pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning Àn tidigare, men mÄnga av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.