Bemanningsverksamheten blir allt mer omfattande pÄ arbetsmarknaden och dÀrför fanns det behov av att göra en rÀttslig utredning gÀllande rÀttigheter respektive skyldigheter för arbets-tagare, uppdragsgivare och bemanningsföretag. I januari 2013 trÀdde en ny uthyrningslag i kraft, med syfte att implementera EU:s Bemanningsdirektiv. Med anledning av den nya lagen ansÄgs det aktuellt att skapa en uppdaterad framstÀllning av de rÀttsliga omstÀndigheter som rÄder inom bemanningsverksamheten. Entreprenörsverksamheten har exkluderats frÄn fram-stÀllningen för att den inte gÀller arbetskraftsuthyrning, och omfattas sedermera inte heller av den nya Uthyrningslagen. I denna rÀttsdogmatiska utredning har en historisk bakgrund till de olika omrÄdena redovisats, för att skapa en överblick av rÀttsomrÄdets utveckling.

Sammanfattning VÄrt syfte med denna studie Àr vad som pÄverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att vÀlja till deras karriÀrval. För att förstÀrka syftet har vi valt att fokusera pÄ elevernas övergÄng frÄn SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och pÄ vilket sÀtt de har en pÄverkan pÄ deras val av karriÀr. Centrala teorier som anvÀnds för undersökningen Àr planned happenstance som Àr utvecklad teori frÄn Krumbolts och vi har Àven careership som Àr skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebÀra nÀr en individs handlingsmönster förÀndras frÄn hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fyra elever som befinner sig pÄ SFI-utbildningen.

Unemployment amongst Swedish citizens is higher within the group which falls under the designation foreign-born. The aim of this thesis is to examine which municipal factors that can explain the differences in unemployment amongst foreign-born relative to native born.The empirical models are examined with both cross-sectional data for the year of 2010 and panel data for the years of 2002-2012. The examination is implemented through a linear regression analysis of the type Ordinary Least Squares (OLS) and Fixed Effect regressions. A theory section will be presented where the theory on Non-Accelerating Inflation Rate (NAIRU), theories on discrimination and country-specific human capital are illustrated.The result from the cross-sectional data shows that the amount of foreign-born, the level of foreign-born immigrated from Nordic countries have a significant negative effect on unemployment amongst foreign-born. The general unemployment shows a significant positive effect on the unemployment amongst foreign-born.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvÄrdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var ocksÄ att genom en jÀmförelse av dessa texter studera om de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ omvÄrdaren stÀmmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvÄrdaren ska lÀra, hur och varför Àr ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger pÄ en dokumentanalys av Ätta avhandlingar, tvÄ artiklar, en rapport och tvÄ styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell anvÀnts som verktyg för att utröna vad omvÄrdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifrÄga.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stÄlindustri samt vad som pÄverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse dÄ det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förvÀntade yrkesval utifrÄn kön blir ett hinder för bÄde individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts pÄ ett, av lÄng tradition, mansdominerat företag inom stÄlbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanstÀllda kvinnor pÄ kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundlÀggande faktor till kvinnornas yrkesval som framtrÀder, Àr att det funnits faktorer under deras uppvÀxt och i vuxen Älder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet.

En mÀnniskas identitet i relation till psykisk ohÀlsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebÀr en komplex social konstruktion. En konstruktion som prÀglas av att en mÀnniska bildar sin sjÀlvuppfattning i relation till andra mÀnniskor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhÄller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ŽStigmaŽ, dels till Anselm L. Strauss teori om ŽIdentitetŽ med fokus pÄ ŽvÀndpunkterŽ och ŽstatusövergÄngarŽ. Den tidigare forskningen visar pÄ att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande.

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se pÄ sin situation, sin framtid och praktik som en sprÄngbrÀda ut i arbetslivet. UppmÀrksamhet lÀggs pÄ de möjligheter och hinder som de ser pÄ sin vÀg. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandlÀggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har Àven hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrÄn de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förstÄelse för hur arbetslösheten kan pÄverka en mÀnniska.

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.

Problemformulering: . Idag sÄvÀl som historiskt har chefspositionerna dominerats av mÀn, vilket har resulterat i att de flesta mÀnniskor förknippar en ledare med en man. PÄ den svenska arbetsmarknaden innehar mÀn sammanlagt 71 procent av alla chefspositioner (SCB 2008). FramgÄngsrika ledare beskrivs sÄledes ofta av vad som vanligtvis associeras med maskulinitet. Den maskulina könsmÀrkningen av ledarskapet har bland annat bidragit till att minska kvinnliga chefers handlingsutrymme att utöva ledarskap jÀmfört med mÀn.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Den svenska arbetsmarknaden Àr som mÄnga vet könssegregerad, kvinnor och mÀn arbetar inte bara inom olika arbetsomrÄden utan det finns Àven skillnader i arbetstid och uttag av förÀldraledighet. Jag har dÀrför valt att undersöka om och hur att fÄ barn har betydelse för individens arbetsförhÄllanden. De arbetsförhÄllanden som undersöks Àr om arbetet innehÄller mycket arbetsresor, obekvÀma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker ocksÄ om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekvÀm arbetstid samt övertid Àr sammanfattade i en indikator av faktorer som Àr svÄra att kombinera med barn.

Bakgrund och problem: Det blir allt vanligare i dagens globaliserade vÀrld att flerastora företag söker sig utanför sina nationsgrÀnser för att vÀxa pÄ nya marknader.Detta medför dÄ en rad utmaningar inom ekonomistyrning nÀr man skall etablera sig ifrÀmmande lÀnder. I vÄr studie har vi fokuserat oss hur japanska företag medverksamhet i Sverige tillÀmpar och anpassar sitt belöningssystem till svenskaförhÄllanden. Belöningssystem Àr generellt annorlunda i Japan i jÀmförelse medSverige, vi vill dÄ öka förstÄelsen hur belöningssystem som styrinstrument skiljer sigmellan dessa tvÄ lÀnder. Genom att intervjua mÀnniskor verksamma i Sverige medjapanska rötter och stor erfarenhet frÄn den japanska arbetsmarknaden kan viinförskaffa lÀrdom om hur man vill bli belönad och hur de uppleverbelöningssystemets roll som styrmedel och vad som motiverar anstÀllda att prestera.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för hurbelöningssystem Àr utformade i japanska företag och i vilken utstrÀckning de anpassastill svenska förhÄllanden samt vad som motiverar anstÀllda att prestera i Sverigerespektive Japan?Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad till tre expertintervjuer vid tvÄ japanska företag.

Under perioden 1970-1989 existerade nÀstan inte fenomenet lÄngtidsarbetslöshet i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet steg arbetslöshetssiffrorna rekordartat. Arbetslöshetssiffrorna sjönk nÄgot under det följande decenniet men har inte sedan dess gÄtt tillbaka till forna lÄga nivÄer.I TCO:s studie ?Jakten pÄ superarbetskraften? frÄn 2009 deltog 1 885 arbetsstÀllen i landet frÄn bÄde den privata och den offentliga sektorn. Statistiken talar sitt tydliga sprÄk dÄ det visade att nÀstan hÀlften av cheferna var ganska eller mycket negativt instÀllda till att nyanstÀlla lÄngtidsarbetslösa personer.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lÀrare pÄ gymnasiet som undervisar i Àmnet datorteknik. NÀr datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhÀllet. Skolan skulle anpassas till den rÄdande arbetsmarknaden. Demokrati och rÀttvisa tillsammans med jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet skulle uppnÄs genom att alla fick samma möjligheter. FörvÀntningarna var ocksÄ att ekonomiska vinster skulle uppnÄs genom en rationalisering.