Anställda med ångest- och depressionssyndrom
Individers röster om upplevda anpassningar i arbetsmiljön
AnxietyDepressionMental illnessWork environmentAdaptionsSOCÅngestDepressionPsykiskOhälsaArbetsmiljöAnpassningarKASAM
Ångest och depression spås om fem år tillhöra några av världens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvär hos individer innebär att många med psykisk ohälsa exkluderas från arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohälsa arbetar innebär dock vinster på individ-, organisations-, och samhällsnivå (CEPI, 2012). Syftet med studien är därmed att undersöka hur arbetsmiljön för anställda med ångest- och depressionssyndrom har anpassats utifrån den anställdes förutsättningar. Studiens fokus är att belysa vilka faktorer som påverkade att anpassningarna genomfördes. Antonovskys (2005) teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet redogör för sambandet om vad som påverkar hur arbetsmiljön har anpassats. En kvalitativ metod har använts där sex anställda med ångest- och depressionssyndrom har intervjuats. Resultatet visar att den anställde själv har ett ansvar att berätta om sina behov för att anpassningarna ska genomföras. Arbetsgivaren har också ett väsentligt inflytande när det gäller genomförandet av anpassningar på arbetsplatsen. Ett öppet arbetsklimat är betydande för att våga berätta för sin arbetsgivare att anpassningar behövs. En slutsats är att möjligheten till påverkan och inflytande för den anställde är viktigt för att anpassningar ska ske.