Detta arbete behandlar arbetsförmedlingens bruk av stödÄtgÀrder för personer med funktionsnedsÀttning, med mÄlsÀttningen att ge dessa en större möjlighet till anstÀllning. Syftet med arbetet var att redovisa vilka olika stödhjÀlpmedel som förekommer, exempelvis ekonomiska bidrag, anordningar och trygghetsanstÀllningar samt hur dessa anvÀnds. StödÄtgÀrder och hjÀlpmedel Àr avgrÀnsade till det ansvarsomrÄde som arbetsförmedlingen fÄtt i uppdrag av regeringen att genomföra. Traditionell juridisk metod har anvÀnts vid granskning av de rapporter som arbetet berör. Specifika skyldigheter och rÀttigheter inom arbetsrÀtten, avseende funktionshindrade, redovisas för att skapa en helhetsbild av mÄlgruppens möjligheter.

Syftet med detta arbete Àr att belysa situationen för sju lÄngtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhÀllet och mÀnniskor i sin omgivning. UtifrÄn detta syfta lyfter vi fram tvÄ frÄgestÀllningar, dessa Àr: 1. Hur upplever den lÄngtidssjukskrivne mötet med samhÀllets institutioner? 2. Hur pÄverkas individens identitetsskapande av att stÄ utanför arbetsmarknaden? VÄr förhoppning Àr att vi genom vÄr frÄgestÀllning ska kunna bli mer lÀmpade i vÄrt bemötande av lÄngtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriÀrvÀgledare i avseendet att kunna stÀrka, entusiasmera och motivera.

I de nordiska lÀnderna har man lÀnge strÀvat efter ett mer jÀmstÀllt samhÀlle. En av de politiska ÄtgÀrder man satsat pÄ för att uppnÄ detta Àr mÀns förÀldraledighet. Under mÄnga Är har stora satsningar gjorts för att öka mÀns uttag av förÀldraledighet men lite har egentligen hÀnt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av förÀldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter pÄ arbetsmarknaden hindras sjÀlvklart om ansvaret för barn och hem inte Àr jÀmstÀllt fördelat.

Tidigare forskning frÄn andra lÀnder har visat att klass fortfarande Àr en pÄverkansfaktor vad gÀller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat nÄgon tidigare forskning pÄ svensk arbetsmarknad dÀr avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken pÄverkan klass har pÄ upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast pÄ hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill sÀga frivillig mobilitet uppÄt. VÄr uppsats bygger pÄ kvantitativa data, dÀr det datamaterial som har anvÀnts Àr frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) frÄn Är 2010. I vÄr uppsats kommer vi endast att titta pÄ individer som uppbar arbete, samt var i Äldrarna 25 till 44 Är, vid det tillfÀllet dÄ LNU 2010 genomfördes.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

I den hÀr uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av Àven fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om bruket av bisatsinledaren Àven fast harbörjat sprida sig frÄn informella texter till mer formella texter. Syftet Àr ocksÄ att undersökahÄllbarheten i ett antagande som förts fram av sprÄkvÄrdare att fast i Àven fast uttrycker nÄgotsÀkert och verkligt i förhÄllande till om i Àven om som uttrycker nÄgot osÀkert och osannolikt.Metoden bestÄr av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i Ärskurs 9och enkÀter till eleverna och deras svensklÀrare om attityder till Àven fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att Àven fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet frÄn elevernaslucktest kan dock varken sÀgas stödja eller förkasta antagandet att Àven fast uttrycker nÄgotsÀkert och verkligt och Àven om nÄgot osÀkert och osannolikt. DÀremot visar elevernasattityder till Àven fast i skrift de problem som den officiella sprÄkvÄrden mÄste ta stÀllning tillvid sprÄkförÀndringar.

LÄngtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Àr ett högst aktuellt Àmne för sÄvÀl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhÀllet pengar och ju lÀngre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in pÄ arbetsmarknaden.?I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr vi vÀnder blicken frÄn de politiska diskussionerna och istÀllet fokuserar pÄ de lÄngtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas Ätta lÄngtidsarbetslösa individer frÄn tvÄ olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriÀrresor, syn pÄ sitt eget ansvar, hjÀlpen de fÄtt och kÀnslan inför framtiden.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt NÀringsliv saknar mÄnga akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poÀngterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet Àr bristande och Àr i behov av förbÀttring. Detta dÄ bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva pÄ arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade pÄ arbetsmarknaden tyder pÄ att en positiv förÀndring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fÄtt praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats Àmnar analysera huruvida en förÀndring sker i studenters prioritering av ledarskapsfÀrdigheter efter att praktiskt fÄtt utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt Àndrade prioriteringarna kan hÀrledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgÄr frÄn ett hermeneutiskt synsÀtt och Àr en fallstudie dÄ uppsatsen har som avsikt att djupgÄende beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Det har riktats mycket kritik mot de traditionella metoderna pÄ senare tid, och pÄ grund av detta har flera lÀttrörliga, agila metoder konstruerats. Bland dem Àr Scrum den klart vanligaste och anvÀnds av drygt 75 % av företagen som arbetar agilt.Trots den frekventa anvÀndningen visar dock studier pÄ att vÀldigt mÄnga scrumprojekt ute pÄ arbetsmarknaden misslyckas. Det har uppkommit en hel del kritik mot metodens effektivitet och det stÄr klart att det finns ett antal problem som Àr svÄra att hantera.Studien har fokuserat pÄ att undersöka problemen och Àven strukturera upp dem i fyra omrÄden enligt följande: dokumentationsbrist, ineffektiva/oklara arbetsprocesser, svÄrigheter vid stora projekt samt att det Àr svÄrt att hÄlla ett konstant produktfokus.Det har Àven undersökts hur tre fallföretag gÄr tillvÀga för att hantera de fyra problemomrÄdena, bÄde i förhÄllande till hur deras arbetssÀtt skiljer sig frÄn Scrums praxis, samt hur de aktivt arbetar med att hantera omrÄdena.För att besvara forskningsfrÄgan har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes med respondenter kopplade till respektive företag.Studien visar pÄ att samtliga problemomrÄden mÀrks av ute hos de tre fallföretagen. I analysen och slutsatsen presenteras hur företagen förhÄller sig till Scrums praxis samt hur deras egna arbetssÀtt pÄverkar hanteringen av problemen..

I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anstÀlldes. Syftet var att jÀmföra hur vÀl kraven och kvalifikationerna stÀmde överens. UtgÄngspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. DÀr framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som stÀlls ibland Àr överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken dÀr en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och dÀr webbpublicering Àr en arbetsuppgift.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsÀgning. FrÄgor som undersöks i studien Àr hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsÀgning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas instÀllning till att hitta nytt arbete eller pÄbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och tvÄ jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omstÀllningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att fÄ en fördjupad förstÄelse i deras arbetssÀtt. Tidigare forskning visar pÄ att det Àr sparsamt med forskning inom Àmnet eftersom det Àr ett relativt nytt forskningsomrÄde.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan Sverige och Norge dÀr syftet har varit att utröna hur de bÄda lÀnderna har valt att reglera frÄgan kring ?samhÀllsfarliga konflikter?. DÄ stridsÄtgÀrder vidtas av parterna pÄ arbetsmarknaden under en tvist kan vÀsentliga samhÀllsintressen lida skada. Arbetskonflikterna kan komma att utgöra en fara för liv och hÀlsa eller orsaka betydande ekonomiska förluster. I uppsatsen har fokus legat pÄ de konflikter som vidtas pÄ den offentliga sektorn dÄ denna verksamhets sÀrskilda beskaffenhet gör att konflikter pÄ ett direkt sÀtt kan leda till samhÀllsfara.

Abstract The subject of this thesis is the priority rules that apply in connection with mining activity. Already back in the 1800s, there were rules in the so-called Lego Charter concerning protection of workers, mainly servants. When the first modern trade union was founded in the 1870s, also developed a collective agreement. These agreements were the order of priority clauses had to intend to ensure employees' working lives. Exceptions had to be done by ensuring that individual employees' dependents. In 1974 the Act on employment entry and had intended to protect older workers.