Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som Àr till för arbetslösa ungdomar i en kommun i SkÄne. Programmet jobbar pÄ olika sÀtt med att fÄ de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program pÄverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet sÄg pÄ arbetslöshet. Jag utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar i min studie; Hur pÄverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har sjÀlvförtroendet och sjÀlvkÀnslan hos deltagarna pÄverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig frÄn programmet? För att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga brandmÀnpÄverkas av att arbeta i en mansdominerad arbetsmiljö samt hur de hanterar stress i arbetet. Trots att könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden minskar och trots föresatser att rekrytera kvinnor Àr rÀddningstjÀnsten fortfarande mansdominerad. Studien utgÄr frÄn Kanters teorier om kvinnor i manliga arbetsmiljöer och Bjerrum Nielsen & Rudbergs syn pÄ könssocialisationen. NÄgra copingstrategier tas upp liksom vilken roll organisationskulturen spelar för kvinnors möjlighet att accepteras i gruppen. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sju kvinnliga deltidsbrandmÀn.

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och mÄnga Àr inriktade pÄ att integrera invandrare inom skilda omrÄden i samhÀllet. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benÀmns IK ISI, och vars mÄlsÀttning Àr att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda pÄ om projekt kunde vara ett meningsfullt sÀtt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjÀlp av litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet.Vi kom fram till att projektet inom flera omrÄden var pÄ vÀg att uppnÄ sina mÄl och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter sÄ hÀr lÄngt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig mÀrka förbÀttringar i svenska sprÄket och att deras nÀtverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlÀtta intrÀdet pÄ svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn pÄ hur de kan fÄ jobb i Sverige. Det Àr svÄrt för invandrade akademiker att fÄ arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt trÀning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt facksprÄk och ekonomiskt stöd för att studera svenska pÄ hög nivÄ. Resultatet överensstÀmmer med Svenskt NÀringslivs Äsikt att brist pÄ effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad vÀlutbildad arbetskraft.

I föreliggande uppsats behandlas fotbollens betydelse för den svenska bruksorten Degerfors. Av intresse Àr hur fotbollen format platskÀnslan pÄ orten, och hur detta ger sig till kÀnna i kommunala strategier och visioner. Degerfors Àr fortfarande en bruksort, dÀr den lokala arbetsmarknaden och ekonomin Àr starkt beroende av ett stort industriellt företag. Huruvida en sÄ kallad bruksanda finns att hÀvda, och i sÄ fall hur denna Àr möjlig att relatera till fotbollen pÄ orten Àr en central diskussion i uppsatsen. Den teoretiska förankringen vilar i den humanistiska geografin, och verk frÄn bland andra Tuan, Relph och Buttimer.

Avhopp frÄn gymnasiet fÄr konsekvenser bÄde för den enskilde personen och för samhÀllet. PÄ samhÀllsnivÄ blir det sÀmre skatteintÀkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag fÄr dessutom svÄrare att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, vilket kan leda till lÄngvarigt utanförskap. Syftet med denna studie Àr att analysera orsakerna till vad det Àr som gör att vÄra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 Är, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation Àr till att börja studera igen. VÄra forskningsfrÄgor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de Àr tillbaka i studier igen och deras Äsikter om vilka följderna blir nÀr man saknar fullstÀndig gymnasieutbildning.

Inledning ? Restaurangbranschen Àr, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhÄllanden och dÄlig arbetsmiljö. Den Àr för mÄnga en inkörsport till arbetsmarknaden men sÀllan ett lÄngsiktigt karriÀrsval och branschen har bland annat dÀrför den högsta personalomsÀttningen av alla branscher i Sverige. PersonalomsÀttning har bÄde positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv gÄr att identifiera nÄgra incitament för att understödja personalomsÀttning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsÀttning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? SekundÀrdata samlades in genom en litteraturstudie och primÀrdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjÀlp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.

 SamhÀllet Àr idag i en stÀndig förÀndring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osÀker. Ansvaret ligger pÄ individens axlar, osÀkerheten att mÀnniskor drivs till att skapa ett eget vÀrde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, dÀr varje val stÀlls emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att fÄ vÀgledning. Det personliga varumÀrket Àr ett verktyg som vÀxt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer pÄ hur individen ska nÄ sin fulla potential.

Jobbcoaching Àr ett yrke som ska ge service Ät lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa som försöker att komma ut pÄ arbetsmarknaden igen. Enligt vÄr uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlÀngda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lÀrande dÄ kandidaten fÄr ta del av denna tjÀnst. Dock innebÀr denna tjÀnst att kandidaten sjÀlv ska lÀra sig att ta egna beslut, vÄga ta nya vÀgar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lÀrande och hur dessa tvÄ lÀrande förhÄller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frÄgor: IngÄr emotionellt- och praktiskt lÀrande i coachingprocessen, i sÄ fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det Àr genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher pÄ arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Studien har haft fokus pÄ ungdomars svÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förvÀntningar och handlingsutrymme kunde pÄverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda pÄ ungdomars förvÀntningar pÄ sin framtid, samt pÄ vad de har för tilltro till att fÄ hjÀlp med att komma nÀrmre sina mÄl genom tvÄ samverkansprojekt, dÀr de erbjöds olika arbetsmarknadsÄtgÀrder, med mÄlet att ungdomarna skulle gÄ vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av bÄde yttre och inre karaktÀr samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begrÀnsat. Ungdomarna kÀnde att rimliga krav stÀlldes pÄ dem. De var ocksÄ optimistiska inför framtiden och de hoppades pÄ att fÄ ett arbete som var vÀlbetalt, roligt och utvecklande.

Den viktigaste aspekten av human resource management kan i dagens samhÀlle anses vara rekryteringsprocessen. Syftet med denna kvalitativa studie var att faststÀlla om, och i sÄ fall hur och till vilka tjÀnster, video bör anvÀndas som rekryteringsmetod. Detta för undersökandet av verktygets möjlighet att öka organisationers förutsÀttningar till konkurrenskraftigt övertag pÄ arbetsmarknaden i enighet med Barneys teori om resource-based view. Analysen av resultatet utfördes utifrÄn tre teman ? fördelar och nackdelar med anvÀndandet, samt möjligheter till utveckling, av video som rekryteringsverktyg.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tÀnka pÄ i kommande rekrytering av denna mÄlgrupp. Generation Y trÀdde in pÄ arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förvÀntas nu ta över efter den stora andel Àldre som snart lÀmnar sina arbeten och blir pensionÀrer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioÄrsperiod sÄg vi hÀr ett problemomrÄde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som Àr signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att ocksÄ se vad som kÀnnetecknar tidigare generationer för att pÄ sÄ sÀtt reda ut vad som skiljer dessa Ät. Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Employer Branding Àr ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behÄlla personal. I nÀringslivet talas det om tre starka skÀl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden, för det andra stÀller mÀnniskor i dagens samhÀlle högre krav pÄ arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs pÄ uppdrag av Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare frÄn en avgrÀnsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstÄ vilka aspekter som anstÀllda ser som attraktiva med arbetsgivaren men Àven hur de identifierar sig med den.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var ocksÄ att undersöka om AMA hjÀlper dessa deltagare att motiveras och kunna ÄtervÀnda till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom omrÄdet har ofta fokuserat pÄ samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förvÀntningar pÄ och vÀrderingar av arbete. Motivation sÀgs vara pÄverkad utifrÄn sÄvÀl inre som yttre faktorer. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Becks teori om risksamhÀllet samt tvÄ motivationsteorier, dels en teori om förvÀntningar och dels en teori om sjÀlvbestÀmmande.