Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla pÄverkar legitimiteten sÄ fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. DÄ tjÀnstedirektivet och Lavaldomen pÄverkar den svenska lagstiftningen och anvÀndandet av svenska kollektivavtal som norm pÄ den svenska arbetsmarknaden, sÄ har kollektivavtalen i allmÀnhet tappat mark, speciellt med restriktioner pÄ anvÀndandet av strejkrÀtten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften Àr inget undantag. BehÄllningen av legitimiteten i detta unga avtal Àr att trots lÄg facklig anslutning, sÄ omfattar avtalet ÀndÄ alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal Àr stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition Àr högst 35 Är ? vad gÀller utsikterna pÄ arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadslÀget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger pÄ utredningar och statistik som gÀller yngre akademikers etablering pÄ arbetsmarknaden, i vilken utstrÀckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan mÀn/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frÄgor om dimensionering av den högre utbildningen tas ocksÄ upp.

Arbetslösheten Àr ett stort problem i dagens samhÀlle bÄde för samhÀllet och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns bÄde fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar pÄ att de arbetslösas upplevelser pÄverkas starkt av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra pÄverkande faktorer.Syftet i studien Àr att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förstÄelse för vad det Àr som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation sÄ olika ifrÄn individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 Är blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjÀlp av sociologiska utgÄngspunkter sÄ som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner pÄ arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förstÄelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet pÄ arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika frÄn individ till individ.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

FörĂ€ndringarna pĂ„ arbetsmarknaden har lett till en ökadkĂ€nsla av anstĂ€llningsotrygghet för arbetskraften.(Hartley,Jacobson, Klandermans, & van Vuuren, 1991) Syftet med denhĂ€r studien var att undersöka om ett internt kontrollokus ochfrivillighet för anstĂ€llningsformen samt yrket samverkar föratt ge mindre anstĂ€llningsotrygghet. Även variablernafrivillighet, kontrollokus, anstĂ€llningsbarhet samt ett pardemografiska variabler undersöktes för att prediceraanstĂ€llningsotrygghet. Urvalet bestod 69 stycken lokalvĂ„rdaresvarade som pĂ„ enkĂ€ten. Den multipla hierarkiskaregressionsanalysen visade att ett internt kontrollokus ochfrivillighet inte samverkar för att ge lĂ€gre anstĂ€llnings-otrygghet . DĂ€remot framkom att Ă„lder, vĂ„rdnadsform ochkontrollokus kunde predicera anstĂ€llningsotrygghet.Resultaten beror troligen pĂ„ att variabeln frivillighet ensaminte gav mindre anstĂ€llningsotrygghet, vilket kan ha berott pĂ„att urvalsgruppen var homogen vad det gĂ€ller bland annatĂ„lder, kön och anstĂ€llningsform. .

Syftet med studien Àr att undersöka mÄluppfyllelsen av etableringsreformen, som trÀdde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrÄn de uttalade mÄlsÀttningarna i regeringens proposition 2009/10:60 NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. DÀrutöver belyses vilka hinder som finns för mÄlens uppfyllelse. Studien baseras pÄ rapporter och andra dokument frÄn offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förÀndrade den svenskaarbetsmarknaden nÀr nya anstÀllningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanstÀllningar blevfÀrre. Liksom övriga delar pÄ arbetsmarknaden Àr konkurrensen mellan arbetssökande idag storocksÄ inom bemanningsbranschen. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vad som krÀvs för att betraktas som anstÀllningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. FöljandefrÄgestÀllningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anstÀllningsbar pÄ ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn pÄ anstÀllningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns fÄ studier kring anstÀllningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

NÀr efterkrigstidens baby boom trÀdde in pÄ arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper pÄverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det hÀr arbetet testas hur de varierande kohorterna frÄn 40-talet till slutet av 60-talet har pÄverkat löneprofilerna. Datan som anvÀnds kommer frÄn enlongitudinell databas som tÀcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt pÄ de genomsnittliga löneprofilerna. De som Àr födda i enstor kohort och i en uppgÄng till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler Ànde födda i en nedgÄng och i en liten kohort.

VÄrt Àmnesval Àr den problematik som det moderna samhÀllet idag för med sig vilket kantas av snabba förÀndringar inom utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriÀr samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsÀgning pÄverkar ofta sjÀlvbilden negativt. Privata aktörer sÄsom Trygghetsfonden TSL ökar pÄ arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist pÄ stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omstÀllningsprogrammet har för individen efter uppsÀgning.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan mĂ€n och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushĂ„llssysslorna medan mĂ€nnen försörjde hushĂ„llet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rĂ€ttigheterna i Sverige skiljdes Ă„t, kvinnor fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1919 till skillnad frĂ„n mĂ€nnen som fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter pĂ„ arbetsmarknaden har dock förbĂ€ttrats med tiden, idag Ă€r det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra mĂ€nnen pĂ„ arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan mĂ€n och kvinnors sysslor och rĂ€ttigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch dĂ€r det Ă€r 4 % kvinnor och 96 % mĂ€n pĂ„ chefsposterna (SCB, 2008).

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.