Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

I Sverige Àr jÀmstÀlldhet ett ?hurraord? och visst, Àr vi jÀmstÀllda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fÀstas pÄ papper. Sverige har i teorin kommit lÀngst i vÀrlden i frÄga om jÀmstÀlldhet och den officiellaideologi nÀr det gÀller relation mellan könen prÀglas av jÀmstÀlldhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jÀmstÀlld bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden Àr segregeradbÄde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och mÀn har inte samma möjligheter att etablera sig pÄ denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvÀrderas, förminskas och nonchaleras och dÀrför befinner sig de flesta kvinnor pÄ lÀgre befattningar Àn mÀn.MÀns kompetens betraktas som mer lÀmpade för högre poster, deras framgÄngar och bidrag förstÀrks medanderas begrÀnsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gÀrna den rÄdande könsordningen pÄ arbetsmarknaden som det rÀtta, det naturliga, ochofta som det bÀsta.

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Syftet med detta arbete Àr att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jÀmförelse med ovan nÀmnda teorier. De tvÄ teoretiska perspektiven anvÀnds för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med representanter frÄn organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhÄllningssÀtt dÀr underlaget bygger pÄ en teoretisk förförstÄelse samtidigt som en lÀgre grad av standardisering i intervjuerna anvÀnds för att lÄta det studerade fÀltet styra den empiriska bilden.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

67-Ärsregeln Äterfinns i 32 a § LAS och innebÀr att en arbetstagare har rÀtt att behÄlla sin anstÀllning fram till 67 Ärs Älder. Efter 67 Ärs Älder Àr det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren fÄr behÄlla sin anstÀllning eller om anstÀllningen avslutas.Regeln blev uppmÀrksammad genom ett fall frÄn tingsrÀtten som genom överklagande hamnat hos AD. En anstÀlld, vars anstÀllning upphörde vid 67 Ärs Älder, ansÄg att regeln utgjorde Äldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansÄg att de frÄgor som tingsrÀtten hÀnsköt till EU-domstolen var relevanta och att frÄgan om 67-Ärsregeln strider mot EU-rÀtten kvarstÄr.För att avgöra om 67-Ärsregeln Àr förenlig med EU-rÀtten mÄste arbetslivsdirektivet vara tillÀmpligt. Arbetslivsdirektivet Àr tillÀmpligt om regeln rör exempelvis anstÀllningens lÀngd.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav stÀlls pÄ individen. För att vara attraktiv pÄ arbetsmarknaden krÀvs det att man besitter vissa faktorer för att bli anstÀlld.Man talar om att en person Àr anstÀllningsbar pÄ arbetsmarknaden och om personen har en anstÀllningsbarhet som lÀmpar sig för det utvalda omrÄdet. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att fÄ folk anstÀllningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av Àmnet var hur manarbetar kring personers anstÀllningsbarhet och med dem som varit ifrÄn arbetsmarknadenunder en lÀngre period. Syftet Àr att undersöka hur förmedlare pÄ Arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Inledning och bakgrund: Klimatet pÄ arbetsmarknaden Àr hÄrt i dag pÄ grund av en rÄdande lÄgkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumÀrke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och dÀrmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumÀrke samt göra en jÀmförelse av resultatet mellan olika yrkesomrÄden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ ett urval platsannonser frÄn Arbetsförmedlingens hemsida för att fÄ fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemÄl.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemÄlen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumÀrke ska innehÄlla Àr att personen kan visa sig sjÀlvstÀndig och sjÀlvgÄende. Beroende pÄ yrkesomrÄde finns det sedan olika önskemÄl hos arbetsgivarna. Det nÀst vanligaste önskemÄlet hos arbetsgivare totalt sett Àr att personen kan uppvisa att denne Àr en lagspelare och besitter en god samarbetsförmÄga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

CSR (Corporate Social Responsibility) Àr ett uttryck som innefattar företagets egna initiativ till förbÀttringen av samhÀllet. En del av detta arbete inkluderar jÀmstÀlldhet och bland annat hur ett företag arbetar för att minska könssegregation. Trots goda förutsÀttningar i rÄdande lagar och subventioner Àr könssegregeringen hög pÄ den svenska arbetsmarknaden. Enligt lag mÄste alla företag ha en jÀmstÀlldhetsplan, men detta har inte visats sig vara tillrÀckligt för att göra de förÀndringarna som fordras för att minska könssegregeringen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Det krÀvs att företag formar en bÀttre jÀmstÀlldhetsplan för att möjliggöra en förÀndring och denna rapport kommer att fokusera pÄ hur det kan göras.

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.