Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i Piteå. Detta ämne valde jag på grund av ämnets aktualitet och för att samtidigt få en inblick i skolan, socialtjänsten och polisen på den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjänstgöring. Syftet med arbetet är hur man i Piteå arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden använt mig av Torstensson & Wikströms rapporter där de beskriver socialtjänsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator på Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fältassistent.

Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrån en bildanalys. Vår avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den västerländska historiekulturen i spelet. I vår bildanalys har vi använt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till är att Europa Universalis III till största del använder sig av historiska markörer och igenkänningsprincipen samt att spelet är ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den västerländska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tjejer på gymnasiet upplever könsnormativa förväntningar gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser är förbundna och relaterar till varandra.För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik där vi har intervjuat sex tjejer som går tredje året på gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har även valt att presentera relevant forskning och litteratur inom ämnet.I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förväntningarna gällande både skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förväntningar på grund av de medföljande förmånerna. Tjejerna upplevde även att de könsnormativa förväntningarna skapade en samhörighetskänsla bland tjejer. Upplevelser gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval är förbundna genom att det finns könsnormativa förväntningar för båda som tjejerna följer.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrån olika perspektiv med fokus på måltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgångspunkt fanns i två frågeställningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som användes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

AbstraktMed detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet.Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

Mobbning har länge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck på en ny arena, nämligen internet. Detta kallas ofta för nätmobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nätmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare är syftet att få en förståelse för hur nätmobbning kan förebyggas genom att undersöka några faktorer som gör att fenomenet uppstår.

Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke påverkar såväl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke är svåra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.

This study investigates the use of the social network Facebook among 67 Swedish libraries; 27 academic libraries and 40 public libraries. Data is collected through an analysis of the libraries? Facebook pages and through an email survey. To analyze the data, a series of statistical analyses were performed.The results indicate that the public libraries more actively posted Facebook updates than the academic libraries and that the libraries that had a policy for use of Facebook/social media more actively posted updates than those libraries that did not have such policy. The libraries use Facebook mainly to post links and photos and to announce events, provide book recommendations, and to emphasize special occasions.

I dagens allt hårdare konkurrens bland företag implementerar många organisationer en mängd olika affärssystem. Dessa affärssystem krävs för att förtagen skall kunna konkurrera på allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande användaren som måste lösas för att implementeringen av ett affärssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om användarproblem, lösningar och affärssystem. Data har erhållits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.