Det hÀr examensarbetet syftar till att titta nÀrmare pÄ de bilder av förskollÀrare som framtrÀder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebÀr att förskollÀraren pÄverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskollÀraren som kommuniceras pÄ olika arenor i samhÀllet. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollÀrarens uppdrag förstÄs av politiker, förÀldrar, allmÀnheten, barnen och yrkesutövarna sjÀlva. En diskursanalytisk syn pÄ sprÄket som den yttre ramen för vÄra tankar och vÄra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri bestÄr av sju böcker riktade till barn i förskoleÄldern och dessa böcker analyserades med hjÀlp av verktyg tillhandahÄllna av analysmetoden visuell textanalys.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssÀtt som underlÀttar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gÀllande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tÀnker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar ocksÄ att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det Àr viktigt för illustratören att författaren kan berÀtta i bilder. Denna undersökning har Àven bidragit till att jag hittat arbetssÀtt och teknik som underlÀttar arbetet med barnboksprojektet.

AbstraktMassmedierna har blivit en allt större del av vÄrt historieskapande och Àr med och skapar vÄr vÀrldsbild. Vissa pressbilder nÄr nÀrmast ikonstatus och blir vÄra referenspunkter nÀr vi reflekterar över hÀndelsen. DÀrför har jag valt att titta nÀrmare pÄ de bilder som har publicerats i den amerikanska bildtidningen Life, den svenska bildtidningen Se och de svenskakvÀllstidningarna Expressen och Aftonbladet under Tet-offensiven i februari 1968. I minundersökning har jag samlat in alla bilder frÄn de aktuella tidningarna under perioden och kategoriserat dem efter grupperna militÀra, militÀra/civila och civila. Bilderna i kategorinmilitÀr var sÄ mÄnga att jag valde att dela upp dem i underkategorierna strid, fÄngar, rutin och döda/sÄrade.

Fler och fler webbapplikationer lÄter sina anvÀndare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras pÄ nÄgot sÀtt, till exempel förminskas eller beskÀras för att bÀttre passa in pÄ webbsidan. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nÀmligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gÀllande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig funktionalitet sÄ som exempelvis tumnaglar, beskÀrning och vattenmÀrkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad funktionalitet gick att Ästadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket Àr ett bra val för nÄgon som vill manipulera bilder..

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga lÀsare i Är 2 tÀnker kring lÀsning, lÀsförstÄelse och bilder i litteratur. Vilka lÀsstrategier anvÀnde de sig av och i vilken utstrÀckning Àr anvÀndningen av bilden en strategi för att skapa lÀsförstÄelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga lÀsare. Resultaten frÄn goda och svaga lÀsare jÀmfördes för att se ifall det fanns nÄgra skillnader i deras synsÀtt pÄ lÀsning och ifall lÀsstrategierna skiljde sig Ät mellan de tvÄ grupperna. Undersökningen visade att det inte var nÄgra större skillnader mellan de tvÄ grupperna gÀllande deras tankar kring lÀsning och lÀsstrategier.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

GÄr det att se om en bild Àr komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkÀt har jag tagit reda pÄ hur bilder upplevs som Àr antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade pÄ kÀnsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i sÄ fall Àr i bilderna som fÄngat betraktaren och vad de tolkar som genomtÀnkt och medvetet komponerat.  En frÄga ha varit om fotointresserade personer har lÀttare för att urskilja de hÀr tvÄ olika sÀtten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det Àr i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns nÄgot annat som har en större betydelse..

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, sÄ kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom frÄn samma kategori av djur eller om det fanns med nÄgon bild frÄn en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför mÄlbilder av ormar skilde sig frÄn mÄlbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i grÄskala resulterade i snabbare, lÄngsammare eller lika snabba responser som bilder i fÀrg. Kortare reaktionstider observerades för mÄlbilder av ormar Àn för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

Mitt syfte Àr att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framstÀlls i bild. Vad förmedlar dessa bilder gÀllande synen pÄ olika program, detta i avseende pÄ Àmneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet anvÀnder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men dÀr Àven intersektionalitet Àr en del. Resultatet bestÄr av bildanalyser av enskilda bilder men Àven helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gÀllande bÄde Àmneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istÀllet för att inkludera elever.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Bilder av barnrum och produktbilder med leksaker stÄr i centrum för denna uppsats, dÀr huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och könsroller förmedlas i marknadsföringen vÀnd till barn. KÀllmaterialet har bestÄtt av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av en bildanalysmodell dÀr flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de bÄda könsrollerna. Genussymboler som förekommer i bildmaterialet Àr allt ifrÄn bildtexter, fÀrgval, klÀder och utseende, föremÄl, idrott, aktiviteter till miljö. Tillsammans med ett nÀrvarande barn Àr detta de symboler som gör bilden tydlig för sin tÀnkte mottagare.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur tekniska hjÀlpmedel anvÀnds i undervisningen, vad nÀr och hur. Uppsatsen tar Àven upp författares syn pÄ tekniska hjÀlpmedel samt resultaten utifrÄn de observationer vi utfört inom omrÄdet, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogerna i de observerade klasserna anvÀnder sig av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av observationer i tre klasser, Äk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska anvÀndningen i de observerade klasserna Àr varierad, men den finns dÀr!.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder frÄn lÀromedel och jag ska göra en jÀmförelse för att se om det finns nÄgon skillnad. För det andra finns en del angÄende urval av material som bÄde elever och lÀrare kan anvÀnda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som lÀraren har nÀr de vÀljer undervisningsmaterial och jÀmföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frÄgestÀllningar i del ett Àr: Vad har elever, pÄ min partnerskola, för syn pÄ religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jÀmförelse med lÀroböckernas bilder? Mina frÄgestÀllningar i del tvÄ Àr: Vilken sorts material kan man anvÀnda sig av i kristendomsundervisningen för att göra Àmnet mer intressant? Vad vill eleverna anvÀnda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och pÄverka? .

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.