Syftet med denna studie var att studera förekomsten av kvinnor och mÀn pÄ bilder samt om dessa framstÀlls könstereotypt. Analysen inriktade sig pÄ lÀromedel i naturorientering Àmnade för grundskolans tidigare Är. Naturorientering Àr ett av de skolÀmnen dÀr lÀromedel anvÀnds i störst utstrÀckning i undervisningen.Studien strÀcker sig över tidsperioden 1969-2014. I LÀroplanen för grundskolan 1969 introducerades för första gÄngen begreppet "jÀmstÀlldhet" samt "könsroller", dÄ fokus för denna studie lÄg pÄ jÀmstÀlldhet och genus sÄ togs avstampet dÀr i frÄn.I studien har bilderna i lÀromedlen analyserats utifrÄn en kvantitativ och kvalitativ semiotisk bildanalys.I majoriteten av de lÀromedel som analyserats var mÀn överrepresenterade till antalet. Inom varje lÀroplansperiod fanns dock lÀromedel med mÀn som innehar kvinnliga egenskaper.Inom alla lÀroplansperioder bortsett frÄn Lgr 11 finns gemensamma bilder med mÀn och kvinnor dÀr dessa endast innehar egenskaper tillskrivna sitt eget genus.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda pÄ sociala nÀtverk. ForskningsfrÄgan Àr vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder pÄ sociala nÀtverk vad avser just framstÀllningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden Àr i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden Àr semiotisk analys och i tre fallstudier fastslÄs att publiceringarna Àr otypiska frÀmst för att de förekommer medan det Àr mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rÄdande standard i medieindustrin vad gÀller smakfullhet och anstÀndighet.

I maj 2005 sÀndes en TV-dokumentÀr om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. HÀr syntes mÄnga stereotypa bilder av kvinnor som Àr aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder fÄr för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat pÄ vilka bilder som de upplever att andra har av dem. VÄr teoretiska ram bygger pÄ teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstÄnd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. VÄr metod bestÄr av kvalitativa intervjuer.

Mitt syfte Àr att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framstÀlls i bild. Vad förmedlar dessa bilder gÀllande synen pÄ olika program, detta i avseende pÄ Àmneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet anvÀnder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men dÀr Àven intersektionalitet Àr en del. Resultatet bestÄr av bildanalyser av enskilda bilder men Àven helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gÀllande bÄde Àmneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istÀllet för att inkludera elever.

C-uppsats: ?Drama som pedagogisk metod i undervisningen.? Författare: Linnea Carlsson. LÀrosÀte: Högskolan i GÀvle. Skriven: 2015 ? 02 ? 19Denna studie undersöker lÀrare och pedagogers syn pÄ drama som metod i undervisningen.

Inom socialt arbete konstrueras och upprÀtthÄlls stÀndigt olika problemidentiteter. I den hÀr uppsatsen undersöker jag de bilder och förestÀllningar som skapas utifrÄn klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en stÀndig debatt pÄ olika plan i samhÀllet om mÀn och kvinnor frÄn andra kulturer. Debatten prÀglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvÄld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Bilden har stor betydelse för barns talsprÄksutveckling. I denna uppsats undersöks hur nÄgra pedagoger i fyra olika förskoleklasser anvÀnder sig av bilden för att frÀmja en talsprÄksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden ÄskÄdliggörs nÄgra olika övergripande arbetsmetoder dÀr man anvÀnder sig av bilder för att frÀmja detta: Tematiskt arbetssÀtt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka Àr utformade för att utveckla barns sprÄkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna anvÀnds olika verktyg som samtal, berÀttande och datoranvÀndning för att frÀmja en talsprÄksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfÀllen.

Idag publiceras stora mÀngder bilder, och framförallt selfies, i olika sociala nÀtverk. Uppsatsen syftar till förstÄ företags anvÀndande av fenomenet selfiekampanjer pÄ sociala medier. VarumÀrkesspridningen och marknadsföringsstrategin undersöks, dessutom studeras deltagarnas beteendemönster vid publiceringen av bilder. En fallstudie koncentrerad till en av Stadiums selfiekampanjer, kampanjen #whatsyourdistance pÄ Instagram, har genomförts. Undersökningen innefattade en kortare telefonintervju med en av nyckelpersonerna bakom kampanjen samt en kvalitativ innehÄllsanalys av de bilder som fungerat som tÀvlingsbidrag. Arbetet visar bland annat att Stadium anvÀnt ett aktuellt fenomen för att fÄ mÀnniskor att publicera bilder och dÀrigenom sprida Stadiums varumÀrke. Stadium har ocksÄ anpassat selfiekampanjen sÄ att den genomförs i enlighet med deltagarnas aktiviteter i det vardagliga livet. Dessutom pÄvisas att deltagarna huvudsakligen har följt anvisningarna för kampanjen, men har en tendens till antingen bristande kunskaper i plattformens teknik eller problem med tolkandet av instruktionerna för tÀvlingsmedverkan..

Fler och fler webbapplikationer lÄter sina anvÀndare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras pÄ nÄgot sÀtt, till exempel förminskas eller beskÀras för att bÀttre passa in pÄ webbsidan. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nÀmligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gÀllande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig funktionalitet sÄ som exempelvis tumnaglar, beskÀrning och vattenmÀrkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad funktionalitet gick att Ästadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket Àr ett bra val för nÄgon som vill manipulera bilder..

Syftet med denna uppsats Àr att skÀnka en grundlÀggande illustration av hur relationen bildinom bild och skrÀck kan se ut. Studien koncentrerar sig pÄ estetiken och reflexiviteten hosbilderna inom bilden hos de japanska skrÀckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessabilder bestÄr av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder iDark Water.AnvÀndningen av rörliga bilder inom rörliga bilder Àr reflexivt i den meningen att vimedvetandegörs om filmmediet sjÀlvt som en konstruktion av bilder. Detta fenomenuppmÀrksammar oss ocksÄ pÄ akten att se. Syftet i skrÀckfilm Àr att skapa kÀnslor av olust ochskrÀck hos oss och detta Ästadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och Àr upplagda.Ett Äterkommande element hos bilderna inom bilden hos vÄra filmer Àr otydligheten hosflera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkÀnslor.

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder frÄn en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag sjÀlv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frÄgestÀllning har varit: Hur berÀttar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men ocksÄ den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder frÄn stormen Gudrun utifrÄn olika semiotiska modeller.

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var pÄ vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tÀnkte om bildernas funktion, uttryck och innehÄll. Dessutom undersöktes vad de tÀnkte om hur bilderna pÄverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Bilden har stor betydelse för barns talsprÄksutveckling. I denna uppsats undersöks hur nÄgra pedagoger i fyra olika förskoleklasser anvÀnder sig av bilden för att frÀmja en talsprÄksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden ÄskÄdliggörs nÄgra olika övergripande arbetsmetoder dÀr man anvÀnder sig av bilder för att frÀmja detta: Tematiskt arbetssÀtt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka Àr utformade för att utveckla barns sprÄkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna anvÀnds olika verktyg som samtal, berÀttande och datoranvÀndning för att frÀmja en talsprÄksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfÀllen.

Det hÀr Àr en studie i om bilder i dataspel kan förÀndra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har Àndrats i varje test Àr förhÄllandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktÀr i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test dÀr de fick lyssna pÄ ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrÄgade hur mÄnga ljudkÀllor de kunde höra.

Föreliggande undersökning innehÄller en intervjustudie med sex lÀrare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lÀrarna bestÄr av tvÄ kategorier lÀrare, dels Àr det lÀrare som anvÀnder Internet i sin SO-undervisning dels Àr detlÀrare som valt att inte anvÀnda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lÀrare vÀljer att anvÀnda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som Àr styrkorna respektive svagheterna med att anvÀnda Internet i SO-undervisningen. Den belyser Àven hur lÀrare anvÀnder Internet i SO-undervisningen.