Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder.

I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.

Alla mÀnniskor kan inte förstÄ muntlig eller skriven informa- tion/instruktion. Just nu finns det inga vedertagna metoder till att hjÀl- pa dessa personer nÀr de besöker vÄrden. Att inte ha tillgÄng till in- formation kan leda till isolering och oro pÄ grund av bristande kontroll och förstÄelse. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt finna evidens för att anvÀnda bilder som ett visuellt stöd till muntlig och skriftlig information/instruktion. Följande frÄgestÀllningar formulerades om bilder tillsammans med muntlig eller skriven information/instruktion ökar förmÄgan att med-verka, att komma ihÄg och genomföra önskad handling.

Inom den kraftigt vÀxande E-handeln rÄder stark konkurrens. Metoder att öka marknadsandelar och sÀlja mer produkter Àr viktigare Àn nÄgonsin. I denna studie utvÀrderas metoden att presentera produkter med hjÀlp av stereoskopisk 3D. En fördel som kan konstateras Àr att kunderna fÄr en mer verklighetsnÀra uppfattning av produkten Àn med traditionella bilder av tvÄdimensionell typ. Den tydligaste förbÀttringen Àr kopplad till upplevelsen av djup.

Syftet med detta arbete Àr dels att ge en orientering till blivande aspiranter om Àmnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill ocksÄ bidra till en ökad förstÄelse av hur detta pÄverkar polisens del i rÀttskedjan samt se om det finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstÄ varför det kan uppkomma frÄgor kring hur bilder anvÀnds vid en rÀttegÄng sÄ mÄste man förstÄ det svenska systemet med fri bevisprövning. DÀrför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gÄ in pÄ hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar Àven till att orientera lÀsaren inom nÄgra omrÄden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska kĂ€nslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna kĂ€nslor och bilder utifrĂ„n sina preferenser? För att ta reda pĂ„ detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrĂ„n en bild eller kĂ€nsla, dĂ€refter lĂ„tit ett antal mĂ€nniskor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gĂ„ng har jag insett att det tenderar mot att varje mĂ€nniska skapar sina egna kĂ€nslor och bilder vid musiklyssnande utifrĂ„n vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten pĂ„ att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som fĂ„r oss att reagera likartat pĂ„ vissa typer av musik.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur vÀrderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet. Tanken pÄ bilden som ett redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gÀller perspektiven miljö och jÀmstÀlldhet Àr frÄgor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i lÀroböckerna? Hur vÀl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gÀller miljö och jÀmstÀlldhet? Dessa frÄgor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lÀrobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i undervisningen Àr ytterst begrÀnsat..

Denna C-uppsats behandlar omrÄdet fotorealism i datorgenererade bilder. FrÄgestÀllningen och grundpelaren i min rapport har varit ? Vilka tekniker finns för att vid rendering uppnÄ fotorealism i datorgenererade bilder och hur anvÀnder man sig av dessa tekniker? Jag har undersökt och testat pÄ ett flertal olika tekniker och metoder för att rendera fotorealistiska bilder. Rapporten grundar sig i ett antal testprojekt dÀr jag uteslutit olika delar av en förenklad produktionspipeline. I varje projekt har jag flyttat fokus frÄn helheten till specifika delar av processen och genererat en kort film och/eller ett antal bilder.

Vi möts av mÀngder med bilder av teknik och vetenskap i populÀrkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vÄr verklighet och bidrar ocksÄ till att skapa vÄra uppfattningar om vÀrlden.Denna uppsats fokuserar pÄ att studera just de populÀrvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder Àr en del av sin kontext. Genom att nÀrmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrÄn frÄgor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhÄllandet mellan mÀnniska och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som Äterfinns i dessa tvÄ verk..

Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer avbilder.

Med responsiv webbdesign skapas en design som sedan dynamiskt anpassar sig till olika enheters skÀrmbredder, utan att specifika designer mÄste skapas för att fÄ en anpassad layout till varje specifik enhet. De senaste Ären har anvÀndandet av mobila enheter för surf pÄ webben ökat och kraven som stÀlls pÄ det mobila surfandet ökar med detta. Ett problem som uppstÄr med mobila enheter Àr att de trots sina smÄ skÀrmar, anvÀnder samma högupplösta bilder som skapats för större skÀrmar. Detta medför att, trots omskalning av bilder för att responsivt anpassa bilden till enheten, sÄ laddas en onödigt stor bild ned till enheten. Detta kan exempelvis p.g.a.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i tvÄ sjundeklasser med elever med blandade sprÄkbakgrunder. Undersökningen innehÄller ett undervisningsförsök dÀr eleverna i smÄgrupper skulle omsÀtta innehÄllet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smÄgrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strÀvan frÄn lÀrarens sida att fÄ eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig Ät mellan grupperna, nÄgra diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera huruvida bildlÀrarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lÀrarna ens gör det?! Och hur det gÄr till i sÄ fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlÀrare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lÀrare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras instÀllning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lÀrare, för att sedan observera dem under tvÄ tillfÀllen.Resultatet visar att alla lÀrarna Àr postivt instÀllda till samtal i undervisningen. Flera av lÀrarna anvÀnder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrÄgor, som syftar till att ta reda pÄ vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i anvÀndandet av samtal som metod, dÀr den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lÀrarna ofta Àr medvetna om samtalets betydelse, men det anvÀnds i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lÀrarna..

Denna uppsats handlar om bildÀmnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frÄgestÀllning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas pÄ följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildÀmnet i synnerhet, av lÀrare i yngre Ärskurser, i den svenska grundskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, dÄ jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare Àn en utfrÄgningsprocess. Min undersökning visar att bildÀmnets status kan anses som relativt lÄg utifrÄn den tid som lÀggs pÄ Àmnet samt graden av utbildning i bildÀmnet som lÀrare har. Framförallt i jÀmförelse med andra Àmnen som matematik och svenska.