I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna lÀser svenska som andrasprÄk B pÄ Komvux. Syftet Àr att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt hÄller dem tillbaka frÄn högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de lÀser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner Àr i paritet med kvinnornas önskemÄl och förvÀntningar pÄ undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Med den hÀr uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan anvÀnda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrÄn ett ?denormaliseringsperspektiv?. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förÀndra de betydelser som barn och pedagoger lÀgger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvÀrt sÀtt att vara och leva, och visa att de inte Àr sÄ entydiga, stabila och ?naturgivna? som vi ibland upplever dem.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om religionslÀrares undervisning förÀndras med Äldern och yrkeserfarenhet. Vad Àr det som i sÄ fall förÀndras och hur anser de att det pÄverkar undervisningens kvalité? Vilka Àr pÄverkansfaktorerna och hur pÄverkar de undervisningen? Undersökningen utgÄr frÀmst frÄn den hermeneutiska men Àven den fenomenologiska teorin eftersom jag vÀljer att göra en kvalitativ intervjustudie med fem religionslÀrare pÄ gymnasienivÄ med olika lÄnga yrkeserfarenheter. En jÀmförelse görs mellan informanternas svar och tidigare forskning. Jag har en tolkande ansats och kommer i min undersökning fram till att Äldern inte har nÄgon större betydelse för vad man anser vara viktig religionskunskap.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka förstÄ varför elever vÀljer ett medieprogram och vad som pÄverkar deras val. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredstÀlla de behov, förvÀntningar och önskemÄl eleverna har. För att nÄ syftet har vi gjort en enkÀtundersökning som omfattar 78 elever frÄn Ärskurs ett pÄ tvÄ olika medieprogram. Resultatet av vÄr undersökning visar att eleverna frÀmst vÀljer medieprogrammet för att medieÀmnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vÄr undersökning Àr att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De vÀljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen Àr lÀttare eller mer slapp Àn undervisningen pÄ andra program.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism Àr en miljö som krÀver specialpedagogiska ÄtgÀrder. Struktur Àr en grundlÀggande del i undervisningen av dessa elever. Detta Àr nÄgot som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gÀller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvÄngsmÀssiga mönster och att fÄnga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslÀrare som arbetar med autistiska elever.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielÀrares attityder till lÀromedel kan se ut. ForskningsfrÄgorna kretsade kring lÀrares anvÀndning av och attityder till lÀromedel i undervisningen. För denna undersökning tillÀmpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lÀrare frÄn en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde kÀllmaterialet. KÀllmaterialet spelades in under intervjuerna med hjÀlp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.   Resultatet visar att samtliga gymnasielÀrare ser lÀromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser lÀroboken som frÀmsta lÀromedelsform.

 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick frÄn de fyra frÄgestÀllningarna: Hur beskriver lÀrarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lÀrarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lÀrande med avseende pÄ arbetsformer, innehÄll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lÀrarna uttryck för gÀllande undervisningen? Hur skiljer sig lÀrarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende pÄ om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det nÄgra likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod och genomfördes i tvÄ kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lÀrarnas uppfattningar och resultatet visar pÄ skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar pÄ för- och nackdelar gÀllande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förÀndras och förbÀttras. I resultatet framkommer bland annat att lÀrarna kÀnner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka anvÀndningen av konstverk inom svenskÀmnet. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur man kan anvÀnda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan anvÀnda konst som redskap för att utveckla sprÄket. Nio lÀrare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkÀt som behandlar Àmnet konstverk i svenskundervisningen. LÀrarna undervisar i svenska och/eller svenska som andrasprÄk samt andra Àmnen. I uppsatsen redovisas Àven en lÀromedelsanalys.

MÄnga skolor inför allt mer undervisningshjÀlpmedel baserade pÄ informationsteknik trots att det finns mycket fÄ empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. IstÀllet prÀglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns mÄnga fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter pÄ undervisningen. Den hÀr uppsatsen huvudsyfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenskundervisningen har förÀndrats sedan införandet av 1-1.

Syftet med studien var att genom textanalys granska sprÄket i tre valda lÀroböcker inomÀmnet matematik, pÄ gymnasial nivÄ, med tonvikt pÄ deras lÀsbarhet. De tre valdalÀroböckerna, Matematik 4000 Kurs C BlÄ, Matematik frÄn A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende pÄ deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, Àmnesspecifika ord, sammansatta ord,lÄnga ord, ordlÀngd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslÀngd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nÀmnda perspektiv.

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Detta arbete Àr en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning pÄ en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda pÄ om deras bakgrund nÀmns i historieundervisningen. Jag har Àven intervjuat lÀrare pÄ samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar ocksÄ kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader pÄ hemmets och skolans historieförmedling vad gÀller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sÀtta fokus pÄ hur historia förmedlas till invandrarelever samt pÄ om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Denna studie undersöker ett antagande om att konst Àr bra för hÀlsan. I Sverige finns en tradition av att anvÀnda och producera bilder i vÄrdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvÀrdera detta. Vem sÀger att bildskapandet Àr hÀlsosamt, och vilka argument anvÀnds för att styrka detta?Vad sÀgs egentligen om bildskapande verksamhet och hÀlsa, av i första hand pedagogerna sjÀlva, men Àven av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att anvÀnda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som bestÄr av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte Àr att undersöka talet om hÀlsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna sjÀlva frÄn utvalda institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar hÀlsofrÀmjande.Studien Àr etnografisk kvalitativ.Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gÀllande konstens pÄverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder.