Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes pÄ en F-6 skola i Är 3 i LuleÄ kommun under vÄren 2006. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

I en fÀltstudie pÄ en förskola studeras förskolebarns anvÀndande, upptÀckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjÀlp av digitalkamera. Syftet med detta Àr att visa hur förskolebarn, med kameran som hjÀlpmedel, vill och kan berÀtta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar ocksÄ om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmÄga till tÀnkande, berÀttande och kultur- och kunskapande. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur berÀttar barnen om sin vardag pÄ förskolan med hjÀlp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berÀttar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram dÀr, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning gymnasielÀrare uppfattar islamofobiska Äsikter hos sina elever, och hur detta pÄverkar deras didaktiska val nÀr de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gÀllande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess anvÀndning, samt litteratur gÀllande islamofobi och religionsundervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielÀrare i religionskunskap ser pÄ problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar pÄ att de ser islamofobi som ett problematiskt omrÄde att arbeta med, och de menar att eleverna fÄr mÄnga av sina uppfattningar gÀllande islam frÄn media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utstrÀckning sÀgas gÀlla lÀromedel.

Denna rapport beskriver utvecklingen av examensarbetet som utfördes pÄ uppdrag av BrandEx BrandtÀtningar AB. Ett företag som brandskyddar byggnader, fartyg, oljeplattformar med mera. En officiell webbsida och en CD-ROM-produktion skapades Ät företaget. Webbsidan konstruerades i webbredigeringsprogrammet Macromedia Dreamweaver 4 och CD-ROM-produktionen i multimedieprogrammet Macromedia Director 7. Det anvÀnda materialet innehöll bilder och PDF-filer som BrandEx hade i sitt arkiv, men mycket nytt skapades, exempelvis animeringar och egna musikstycken.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Den hÀr uppsatsen handlar om de berÀttelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping pÄ hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet Àr att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framstÀlls i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillÀmpas Àr en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framstÀlls som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en inblick i hur lÀrare beskriver och upplever mÄngkulturella klasser. Detta för att fÄ ytterligare kunskaper inom omrÄdet den mÄngkulturella skolan. Fem lÀrare intervjuades och under intervjuerna var det vissa omrÄden som berördes som var mer framtrÀdande. Dessa omrÄden var sprÄksvÄrigheter, kulturskillnader, ytterligare krav pÄ tydlighet i lÀrarrollen samt olika Äsikter om svenskhet och invandrarskap.Samtliga respondenter upplever att den mÄngkulturella situationen pÄ olika sÀtt pÄverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de fÄr ha detta i Ätanke nÀr de planerar undervisningen.

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhÄllningssÀtt till och vÀrdering av en undervisning med populÀrkulturella inslag. Vi ville ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur sÄdana inslag berikar undervisningen. För att söka svar pÄ detta lÀt vi genomföra en studie dÀr vi skickade ut enkÀter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visade pÄ en avvikelse mellan pedagogernas hÄllning till och praktiska utövning av undervisning med populÀrkulturella förtecken. Undersökningen ÄskÄdliggjorde ocksÄ lyckade exempel pÄ hur populÀrkulturen kan inkorporeras i undervisningen och dÀrmed gynna utveckling och arbetsgÄng för sÄvÀl elev som lÀrare..

Studien syftar till att diskutera hur killar förhÄller sig till bilder av maskulinitet som tillgÀngliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgÄngspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 Ärs Äldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och undersöka modersmÄlets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat nÀrmare pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har vid inlÀrning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs Àven upp hur lÀrarna betraktar modersmÄlsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlÀtta inlÀrningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ en skola i södra Sverige dÀr 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel.