Den hÀr uppsatsen handlar om de berÀttelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping pÄ hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet Àr att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framstÀlls i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillÀmpas Àr en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framstÀlls som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning lÄg- och mellanstadielÀrare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ reda pÄ vad som sagts om Àmnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att lÀsa aktuell forskning pÄ omrÄdet. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare i kvalitativa öppna intervjuer dÀr mina huvudfrÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras fÀrdigt lÀromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv bild av att anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sÀttet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara höglÀsning dÀr lÀraren eller eleverna lÀser högt för varandra eller egen tyst lÀsning.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare möjliggör att eleverna uppnÄr mÄlen, bÄde strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, med hjÀlp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krÀvs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. UtifrÄn litteraturen sÄ fann jag att det Àr vÄr skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krÀvs för att alla elever ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Litteraturen visade Àven pÄ att det Àr ett uppdrag som lÀrare anser Àr svÄrt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie pÄ en skola dÀr jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lÀrare frÄn Är 1-6.

Studien utgör en analys av tvÄ versioner av lÀseboken "Första boken" utifrÄn de olika lÀroplaner som gÀllde vid respektive publicering, respektive samtida omvÀrldsperspektiv samt rÄdande pedagogiska principer och lÀsteoretiska stÀllningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare lÀromedelsforskning, de bÄda lÀseboksversionerna, undervisningsplan U 55, lÀroplan Lgr 62, samt lÀsebokens författare och illustratör.Analysen av de tvÄ lÀseboksversionerna visar att innehÄllet följer lÀroplaner, pedagogisk forskning, samt rÄdande svensk livsstil och svenska samhÀllsnormer, nÀr dessa inte krockar med befÀsta traditioner inom skolvÀrlden sÄsom lÀrarkulturen och lÀsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis Àr de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen Àndrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstÄr de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor pÄ ett könstypiskt vis, samt texter som gÄr att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. LÀsebokens dominerande roll i undervisningen stÀrks i och med att innehÄllet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela lÀromedelspaketet kompletteras ytterligare.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

Arbetets didaktiska upplÀgg utgÄr frÄn ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Undervisningen ska hÄlla hög pedagogisk standard och uppfylla de lÀromÄl som finns angivna i lÀroplanen. Tidigare forskning om populÀr kultur och lÀrande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla lÀromÄl genom att analysera ett populÀr kulturellt barnprogram..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie dÀr syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt pÄverkar elevernas tidiga lÀs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer pÄ en lÄgstadieskola i Mellansverige dÀr Ipads anvÀnds i undervisningen.Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskÀlla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade ocksÄ att eleverna blev vÀldigt engagerade i skolarbetet och visade pÄ stora kunskaper och i redan tidig Älder en vÀlutvecklad problemlösningsförmÄga bÄde enskilt och i grupp.Det resultat jag fÄtt fram har Àven visat att lÀrarens roll i klassrummet underlÀttas dÄ stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess anvÀndare genom applikationen som utformar övningarna efter anvÀndarens kunskapsnivÄ. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den enskilde pedagogen kan arbeta för att lÄta skolelevers egna funderingar och stÀllningstaganden utgöra en integrerad del av deras undervisning i Àmnet religionskunskap. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: Hur kan undervisningen i religionskunskap utformas sÄ att elevernas röster synliggörs och tillÄts influera undervisningen pÄ djupet? Ytterligare ett av uppsatsens syften, som dock Àr underordnat det ovan nÀmnda, Àr att redovisa den livsfrÄgeundersökning som varit en del av undervisningsprocessen. Materialet som ligger till grund för denna undersökning Àr dels mina egna iakttagelser kring undervisningsprocessen som Àgde rum inom ramen för undervisningen kring judisk tro och tradition, dels elevernas skriftliga svar pÄ de livsfrÄgor jag stÀllt dem inför. Dessutom ingÄr en av eleverna utförd utvÀrdering av arbetssÀttet.

Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att söka svar pÄ om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslÀrare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frÄgestÀllningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslÀrare som arbetar bÄde pÄ högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen anvÀnder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat pÄvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. LÀrarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmÄlen och egna samt elevernas intressen.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

As the information society becomes increasingly flooded with digital images, the need for efficient image retrieval systems increases as well. To handle the vast amounts of data involved, the indexing process needs to be run automatically, using content-based descriptors extracted directly from the digital image, such as colour composition, shape and texture features. These content-based image retrieval systems are often slow and cumbersome, and can appear confusing to an ordinary user who does not understand the underlying mechanisms. One step towards more efficient and user-friendly retrieval systems might be to adjust the weight placed on various descriptors depending on which image category is being searched for. The results of this thesis show that certain categories of digital images would benefit from having extra weight assigned to colour, texture or shape features when searching for images of that category..