Uppsatsen syfte Àr att granska ett antal lÀroböcker i svenska för grundskolans senare Är, för att dÀr se hur det vidgade textbegreppet ? film och rörliga bilder ? uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nÀmner i sitt tillÀgg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ?medie­kompetens? som en utgÄngspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas nÀrmare i uppsatsen utifrÄn ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Denna rapport handlar om optisk koherenstomografi, Optical Coherence Tomography (OCT), en relativt ny teknik som blivit allt mer attraktiv pĂ„ sjukhusens ögonkliniker. En OCT-apparat anvĂ€nds bland annat för diagnosticering av ögonsjukdomar lokaliserade i gula flĂ€cken och runt optiska disken. I maj 2007 köpte Ögonkliniken pĂ„ Blekingesjukhuset in en 3D OCT-1000 av mĂ€rket Topcon. Hos denna OCT-apparat finns en mĂ€tfunktion, Caliper, som mĂ€ter nĂ€thinnetjocklek. Studien i denna rapport syftade till att ta reda pĂ„ vad Caliper mĂ€ter, hur den mĂ€ter och om den gĂ„r att lita pĂ„.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan arbeta för hÄllbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lÀrares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar pÄ kvalitativa intervjuer med textillÀrare i grundskolan och elever i Ärskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lÀrare undervisar och hur lÀrare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hÄllbar utveckling. Skolan har en estetisk profil dÀr man arbetar Àmnesövergripande och Äterkommande har inslag av hÄllbar utveckling i form av Äterbruk.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi Àr pÄ att bedöma Älder pÄ omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var Àven att undersöka om det fanns systematiska fel som Àr förknippade med Äldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta Äldern pÄ 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade mÀn.  Fotografierna var indelade i tvÄ Äldersgrupper, yngre och Àldre, och samtliga stimulipersoner förekom i bÄde den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bÀttre pÄ att skatta Äldern pÄ omaskerade ansikten Àn pÄ maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision Àn bilder av Àldre ansikten..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om lokaljournalistiken har förÀndrats över tid och vilka kÀllor lokalpressen vÀljer att anvÀnda sig av. Studien görs med hjÀlp av en kvantitativ undersökning i tvÄ lokala morgontidningar. En mindre tidning, VÀrnamo Nyheter och en större tidning, Helsingborgs Dagblad. Studien visar inga tydliga likheter mellan dessa tvÄ tidningar men studien bekrÀftar mycket som liknande forskning pÄvisat tidigare. Studien omfattar fyra olika decennier med fokus pÄ en vecka varje decennium. Studien visar att de nyheter som dominerar under samtliga Är Àr nyheter om brott, vilket betyder att morgontidningsjournalistik och kvÀllstidningsjournalistik liknar varandra.

Cehic, A & Meijer, S. Gruppundervisning för individer med diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns stöd i vetenskaplig litteratur för att gruppundervisning för individer med typ 2-diabetes stimulerar till livsstilsförÀndringar.

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

Studien undersöker gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsomrÄde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhÄllningssÀtt till populÀrkultur i bÄde samhÀlle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen dÀr tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men ocksÄ möjligheter. LÀrarna utgÄr till viss del frÄn sina privata förhÄllningssÀtt till spelfilm nÀr de anvÀnder den i undervisningen men kan ocksÄ inta ett helt nytt.