Bakgrund Det Ă€r mĂ„nga teoretiker och forskare som Ă€r överens om att leken Ă€r viktig för barns utveckling och stimulerar barns lĂ€rande. I förskolan idag Ă€r leken ett naturligt arbetssĂ€tt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger anvĂ€nda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi sjĂ€lva Ă€r intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det Ă€r intressant att fĂ„ veta hur förĂ€ldrar ser pĂ„ lek. Syfte Syftet med vĂ„r studie Ă€r att kartlĂ€gga förĂ€ldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolĂ„ren.

Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete Àr inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade pÄ en bilds komposition pÄverkar val av navigering, som i en spelmiljö.FrÄgestÀllningen Àr vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vÀnster och höger, och hur detta kan anvÀndas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkÀt. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder pÄ att gestatlteoretiska teorier som helhet pÄverkar sannolikheten för en deltagare att vÀlja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning pÄ hur blickens avlÀsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..

Denna uppsats tar reda pÄ var nÄgra ungdomar i Ärskurs nio har lÀrt sig att hantera datorn och hur man anvÀnder och tÀnker kring bilder pÄ internet. Jag undersöker hur de pratar och berÀttar om sitt anvÀndande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fÄnga det informella lÀrandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lÀrare med hÀlften pojkar och hÀlften flickor, sammanlagt Ätta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Vi har gjort en mindre undersökning om hur barn blir stimulerade till att lÀra med hjÀlp av sprÄkmaterialet. Undersökningen innefattade sex olika tester med vÄrt sprÄkmaterial pÄ 16 barn och en pedagog i en skola i Malmö. Resultatet visade att barnen fick nya kunskaper genom sprÄkmaterialet och de hade samtidigt roligt. De lÀrde sig att arbeta tillsammans och att lyssna pÄ varandra. Vi anser att dessa faktorer tillsammans pekar pÄ en sprÄklig stimulans.

BAKGRUND:1998 Ärs lÀroplan för förskolan har sin utgÄngspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet dÀr man ser kultur, sprÄk och estetiska Àmnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses dÄ som en förutsÀttning för lÀrande. Bild ochbildskapande pÄ förskolan ses idag som sprÄkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen Àven som ett uttrycksmedel för barn att visa kÀnslor och stÀrka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur nÄgra förskollÀrare resonerar kringbarns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollÀrarutbildning fÄttkunskaper om integrering av bild i sprÄkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien anvÀnds kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerarkring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgÄr ifrÄn Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.VÄra respondenter Àr sex förskollÀrare som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor med barn i Äldrarna ett tillfem Är. Förskolorna fick sjÀlva vÀlja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande Àr en stÀndigtpÄgÄende process i vardagen pÄ förskolan.

Syfte med undersökningen var att ge svar pÄ om, och i sÄ fall hur metoden för effektiv lÀsteknik pÄverkar elevens studievanor, sjÀlvstudietid, förstÄelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lÀsteknik integrerades i undervisningen. För undersökningen anvÀndes tre enkÀter. Den första enkÀten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

En effektiv och populÀr grafisk effekt för realtidsgrafik Àr Screen-Space Ambient Occlusion(SSAO). Teknikens nackdel Àr brusiga artefakter som kan dÀmpas med blur filtrering. Detta arbete studerar upplevelsen av defekterna i SSAO med en anvÀndarstudie. Arbetet implementerar en renderare som renderar bildrutor frÄn kameraÄkningar och ett visningsprogram som anvÀnds i experimentgenomförandet. Renderade bilder utan och med aktiv blur-filtrering visas för försökspersoner som fÄr beskriva om de ser skillnader mellan bilderna och vÀlja vilken bild de föredrar.

I denna studie har vi Àmnat belysa hur medvetet företag med offentliga Ärsredovisningar arbetar med att pÄverka lÀsarna genom visuellt material i Ärsredovisningen. Detta har genomförts genom att identifiera vilka budskap dessa företag vill sÀnda genom bildsprÄket i Ärsredovisningen, att ta reda pÄ hur medvetna företag Àr om bildernas förmÄga att förmedla ett budskap samt identifiera till vilken utstrÀckning dessa företag Àr inblandade i utformningsprocessen. Vi har genomfört en bildanalys av tvÄ fallföretags Ärsredovisningar och genomfört intervjuer med dessa företag samt de reklambyrÄer som utformat Ärsredovisningarna. Resultatet frÄn bildanalysen jÀmfördes med resultatet frÄn intervjuerna. De slutsatser vi kommit fram till Àr att företagen har förutsÀttningar för att arbeta medvetet med att skapa myter genom bilder i Ärsredovisningen, och att förutsÀttningar och medvetenhet skiljer sig företag emellan..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrarna förhÄller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda pÄ fördelarna med att anvÀnda digitala medier som lÀroverktyg. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie, dÀr tvÄ observationer och en intervju med en modersmÄlslÀrare anvÀnds som metod. Detta för att fÄ en förstÄelse för vilka uppfattningar som finns kring anvÀndandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet frÄn undersökningen visar att digitala medier Àr ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjÀlp av digitala verktyg skapar lÀraren positiva lÀrandesituationer som underlÀttar inlÀrningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlÀrning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, dÄ det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bÀttre arbeten..

Syftet med studien var att undersöka gymnasielÀrares uppfattning om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt hur de resonerar kring sin anvÀndning av lÀroböcker i undervisningen. Det empiriska materialet bygger pÄ 5 semistrukturerade intervjuer med lÀrare av olika Älder och yrkeserfarenhet. Studiens resultat och analys sÀtts i relation till befintlig forskning inom omrÄdet.Resultatet av visar att gymnasielÀrarna i första hand ser lÀroboken som ett komplement, eller som ett lÀromedel av flera. Samt att lÀrobokens roll i undervisningen varierar baserat pÄ vilken del av svenskÀmnet, den sprÄkliga eller den litteraturvetenskapliga som lÀraren talar om. HÀr framgÄr att fyra av de fem tillfrÄgade lÀrarna upplever sig ha större anvÀndning av lÀroboken bÄde i förarbetet samt den konkreta undervisningen nÀr det kommer till den sprÄkliga delen av Àmnet, medan de i större utstrÀckning anvÀnder sig av övrig- eller egenproducerat material i den litteraturvetenskapliga delen av undervisningen.Det tydligaste resultatet som gÄr att utlÀsa av vÄr studie, vilket Àven finner stöd i den befintliga forskningen inom Àmnet, Àr att det som i första hand avgör lÀrobokens roll i undervisningen Àr lÀrarens subjektiva uppfattning om professionen och lÀraruppdraget, vilket faller tillbaka pÄ den enskilda lÀrarens behov av kreativ frihet, deras pedagogiska och politiska grundsyn samt deras Àmnes- och kunskapssyn..