Syftet var att kartlÀgga skolÄr 7-9 lÀrares uppfattningar om vilka möjligheter de ansÄg sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lÀrares uppfattningar om vilka begrÀnsningar som de upplevde i frÄga om att ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom nÄgra skillnader beroende pÄ lÀrarnas bakgrund. För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielÀrare pÄ kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Detta examensarbete utfördes pÄ Syntronics kontor i Linköping. De hade en idé om att göra en porttelefon med hjÀlp av ett kretskort som de sjÀlva utvecklat, Midrange-plattformen. Detta kretskort Àr till för att vara flexibelt och kunna anvÀndas till olika syften.De förutsÀttningar jag utgick ifrÄn var att fortsÀtta pÄ ett annat projekt som hade undersökt möjligheterna till att koppla in en videokamera till Midrange-plattformen. Jag skulle sÄledes fortsÀtta med samma hÄrdvara som de valt ut och anvÀnt.Min uppgift var att utveckla en Android tablet-app samt ta fram ett protokoll för överföring av bilder/video frÄn Midrange-plattformen till Androidappen.Resultatet blev en Androidapp och ett egendefinierat protokoll för överföring av bilder. Men dÄ problem uppstod med anvÀndningen av den kamera som jag fick gjordes istÀllet en simulerad version av Midrange-plattformen med inkopplad kamera..

Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en Àr muslimsk, en Àr kristen och en saknar religiös profil eller Àr icke-konfessionell. De tre skolorna Àr sÄledes Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.Studiens syfte Àr att jÀmföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man stÀller sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmÀnhet, och hur Àmnet Àr upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av nÄgon religion och ifall nÄgon religion helt lÀmnas utanför. Detta Àr viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktÀr ser ut och hur man prioriterar i undervisningen.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsÀttningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. ForskningsfrÄgorna var: hur beskriver man? Hur vÀrderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, tvÄ med medlemmar i församlingen och tvÄ med personer som har lÀmnat den.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur en lÀrare arbetar med nyheter i undervisningen och hur elevernas uppfattning Àr kring detta. VÄr undersökning bygger pÄ intervju med lÀraren samt enkÀtutdelning till 23 elever frÄn en klass i Ärskurs 5. Vi anvÀnder oss av b.la Vygotskjis sociokulturella perspektiv i vÄr undersökning samt tidigare forskning och studier om barns upplevelser av nyheter i undervisningen. VÄrt resultat visade att bÄde lÀraren och eleverna hade en positiv instÀllning till nyheter i undervisningen. Regelbundet visas nyhetssÀndningar i klassrummet via TV:n som sedan följs av diskussioner.

I dagens samhÀlle pÄverkas vi allt mer av bilder runt omkring oss. Trots det har bilden ett vÀldigt litet utrymme i skolan. Detta arbete tar upp hur pedagogens syn pÄ bildÀmnet kan pÄverka undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer som genomförts med sex pedagoger som undervisar i bild och form. För att ge en helhetsbild av hur verkligheten Àr har de intervjuade pedagogerna olika utbildningar och undervisar i olika Äldrar, allt frÄn tidigt pÄ lÄgstadiet och Ànda upp pÄ högskolenivÄ.

 Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar nÀr de fÄr lyssna till höglÀsning. Efter barnen hade lyssnat pÄ texten sÄ fick de rita sina egna bilder utefter vad de sjÀlva hade reflekterat över utifrÄn berÀttelsen. Jag anvÀnde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att fÄ fram deras kÀnslor och Äsikter om texten. Texten var en kÀnslosam skönlitterÀr berÀttelse för barn. Handlingen kretsar kring nÀr en fÄgel blir begravd efter den dött nÀr den flög in i ett fönster.

Bakgrund: En utgÄngspunkt för problembaserat lÀrande (PBL) Àr verklighetsanknutna situationer, scenarier. PÄ HÀlsouniversitet i Linköping har man sedan ett par Ärs infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med bÄde texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att anvÀndas i mycket högre utstrÀckning Àn tidigare. Med tanke pÄ att bilder kan vara svÄra och tidskrÀvande att lÀsa Àr det viktigt att fÄ ökad kunskap om hur bilderna anvÀnds.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utstrÀckning elever fÄr producera egen film. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av empirisk insamling frÄn intervjuer som sex svensklÀrare frÄn tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar pÄ att lÀrare har en positiv instÀllning till anvÀndandet av film i undervisningen men att svenskÀmnet stödjer sig pÄ traditionell litteratur.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera tidningen GQ:s omslag mellan Ären 1958-2013 för att ta reda pÄ om patriarkala strukturer gÄr att urskilja i omslagens text- och bildsprÄk. Jag vill specifikt undersöka hur mÀn och kvinnor framstÀlls pÄ omslagen och hur detta kan ha förÀndrats mellan Ären 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstÄ hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att anvÀnda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har ocksÄ varit en vÀsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas ocksÄ upp i arbetet. Vidare har Àven Anja Hirdmans tidigare forskning i omrÄdet med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstÄ mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag frÄn GQ:s arkiv mellan vÄren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.