Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en lÀrare anvÀnder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lÀrarna anser att bilden har och hur lÀrarna tolkar fysikinnehÄllet i de anvÀnda bilderna. Detta jÀmför vi med vilken betydelse eleverna lÀgger i bilder och deras tolkningar av de bilder lÀraren anvÀnder. LÀraren intervjuades för lektionstillfÀllet och observerades vid tre olika lektionstillfÀllen.Tio elever i Är 7 intervjuades.En tolkning visar att om lÀraren anvÀnder olika typer av bilder i undervisningen underlÀttar det förstÄelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen Àr rolig..

Jag har i den hÀr undersökningen valt att genom en observerande fÀltstudie se pÄ hur bilder anvÀnds i historieÀmnet. Undersökningens problemformulering bygger pÄ tron om att bildÀmnet har en lÄg status inom skolan. Jag vill visa pÄ att bild kan anvÀndas i olika Àmnen och öppna upp för Àmnesövergripande skolarbete. Jag har utgÄtt frÄn teorier om hur information och dÄ Àven bilder Àr styrda och pÄverkade av olika krafter sÄ som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig pÄ det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder frÀmjar deras kunskapsutveckling och lÀroprocess i undervisningen. Undersökningen innehÄller fyra kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlÀrning, social interaktion och bildÀmnets funktion i undervisningen. Den beskriver Àven Löfstedts sammanstÀllning av fem teorier om barns bildsprÄkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förstÄelse.Resultatet av undersökningen visar pÄ att de fyra eleverna anvÀnder bilder som ett visuellt hjÀlpmedel vid tolkning och förstÄelse av text och de anvÀnder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har Àven olika individuella sÀtt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med hÀnderna.

Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna gÄr att applicera till kursplanens syfte och mÄlbeskrivning sÄ framgÄr i min undersökning att det finns svÄrigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsomrÄde. De metoder som av bildlÀrare vÀljs i undervisningen av bildanalys Àr svÄra att separera frÄn ett vardagligt samtal om bilder. En Àmnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket ocksÄ blir ett av undersökningens resultat som jag lÀgger vikt vid..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder bilder för de yngsta barnens sprÄkinlÀrning. Genom intervjuer med fyra förskollÀrare i olika Äldrar undersökte jag hur de anvÀnder bilder som ett hjÀlpmedel för de yngsta barnens sprÄkinlÀrning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med Äldrarna ett till tvÄ Är, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder.I studiens resultat framkommer förskollÀrarnas barnsyn, förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt för ett arbete med bilder. SÄledes visar det sig att samtliga förskollÀrare föredrar och ser positivt till att anvÀnda bilder som ett hjÀlpmedel för sprÄkinlÀrning. FörskollÀrarna ser bilder som ett kommunikationshjÀlpmedel för barnen att uttrycka sig bÄde med sprÄklig och icke sprÄklig kommunikation.

Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om bildanalys gÄr att anvÀnda i undervisning för att uppnÄ en bÀttre och mer levande förstÄelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en Ättondeklass dÀr bilder visas, diskuteras och analyseras. De tvÄ omrÄden som undervisningen behandlar Àr den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna Àr valda för att ÄskÄdliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna faststÀlla om eleverna uppnÄtt en bÀttre förstÄelse för dessa historiska förlopp anvÀnds observationer, enkÀter och ett skriftligt prov som eleverna fÄr göra i anslutning till de bÄda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nÄt en bÀttre och mer levande förstÄelse för de tvÄ historiska förloppen som behandlats.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta! Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt bildens pÄverkan pÄ barns lÀsutveckling. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barn anvÀnder sig av bilder nÀr de lÀser texter samt hur bild tillsammans med text kan pÄverka lÀsinlÀrningen. För att ta reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat barn i Ärskurs tvÄ kring olika bilder. Med bilden som utgÄngspunkt har vi studerat litteratur som berör omrÄdet. I undersökningen kom vi fram till att bilder Àr en viktig del till lÀsförstÄelsen och att barnen anvÀnder sig av bilder nÀr de lÀser.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ om pedagogerna pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor arbetade medvetet med sprÄkutveckling utifrÄn bilder pÄ vÀggarna i innemiljön. Syftet var Àven att undersöka om barnen pÄ avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns pÄ vÀggarna och i sÄ fall i vilka situationer samtalen Àgde rum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur inom Àmnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptÀckt som vi gjorde i vÄr undersökning var att ingen av pedagogerna anvÀnde sig av bilder pÄ vÀggarna som ett sprÄkutvecklande verktyg. I vÄr undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berÀttelser, kanförmedla om den religiösa kontext dÀr de har sitt ursprung. Hur vÀl dessa bilder kantjÀna som hjÀlpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang Àr Àven en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet bestÄr av tvÄ bilder hÀmtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder anvÀnds en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av bÄde den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omstÀndigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och pÄ sÀtt Àven tjÀna som ett didaktiskt hjÀlpmedel..