Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelÀrares anvÀndning av bollspel i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Den totala avsaknaden av bollspel i lÀroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv anvÀndes för att utreda följande frÄgestÀllningar: Vad innehÄller undervisningen, enligt lÀrarna, nÀr bollspel anvÀnds? Hur bedrivs undervisningen, enligt lÀrarna med hjÀlp av bollspel? Varför anvÀnds bollspel i undervisningen, enligt lÀrarna? Vilka skillnader finns det mellan lÀrare som undervisar pÄ lÄgstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frÄgestÀllningarna sÄ hÀmtades empiri frÄn totalt 35 grundskolelÀrare i Ärskurs 1-9 in via en enkÀt. Studien har visat att innehÄllet i lÀrarnas bollspelsundervisning frÀmst bestÄr av MÄlspel men Àven i viss mÄn av NÀtspel. Det senare i högre grad av lÀrare för grundkolans senare Àr Àn för de lÀgre Äldrarna.

Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Författarna av denna studie har intervjuat sju lÀrare om deras erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsÀttningar som krÀvs för att eleverna ska kunna anvÀnda mobiltelefonen i skolarbetet samt pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever kan anvÀnda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefoner som stöd för elevernas lÀrande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen Àr positiva.

Magnetresonanstomografi (MRT) Àr en avbildningsteknik som ger informativa bilder av kroppens inre strukturer. En av de stora fördelarna med denna teknik Àr möjligheten att manipulera kontrasten i bilden. Genom att styra den tid vÀvnaden ges för att relaxera kan skillnaderna i relaxationstid utnyttjas för att fÄ en bild med tydlig kontrast. Bilden sÀgs vara viktad beroende pÄ vilken effekt som framgÄr tydligast. Tre vanliga typer av bilder Àr: T1-, T2- och protontÀthets-viktade bilder.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa och blivande idrottslÀrare ser pÄ friluftsmomentet samt att undersöka faktorer som pÄverkar undervisningen i momentet. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta intervjuer genomförts med fyra aktiva idrottslÀrare och fyra studenter som lÀst samma idrottslÀrarutbildning.UtifrÄn syftet formulerades det en frÄgestÀllning om hur de definierar friluftsliv, hur momentet bedrivs, faktorer som pÄverkar undervisningen och hur idrottslÀrarutbildningen anpassar sig till skolundervisningen. Den insamlade datan har analyserats utifrÄn ramfaktorteorin och lÀroplansteorin. Resultatet visar att respondenterna har en samstÀmmig definition av friluftsliv. Friluftsundervisningen bedrivs pÄ ett liknande sÀtt bland idrottslÀrarna, de aktiviteter som vanligtvis förekommer Àr bl.a.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Den hÀr magisteruppsatsen skrivs inom huvudomrÄdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textlÀsning och textarbete i en Ärskurs tre utifrÄn filmen Min granne Totoro. Filmen Àr en animefilm som kan placeras inom populÀrkulturgenren. LÀrarens val av text var tÀnkt att bidra till att vidga sÄvÀl elevernas textvÀrldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte Àr att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehÄll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och pÄ vilka olika sÀtt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och Àven pÄ vilka sÀtt och nÀr eleverna utvecklar sitt sprÄk och uttrycker förstÄelse av den egna identiteten och sin omvÀrld under textarbetet.

Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheterna och förutsÀttningarna för lÀrarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara pÄfrÄgestÀllningarna riktades undersökningen till lÀrarna pÄ en skola ur ettbekvÀmlighetsurval. Metodvalet Àr baserat pÄ undersökningens kvalitativakaraktÀr och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav tvÄ avinformanter.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken instÀllning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingÄr Àven en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna stÀller sig positiva till att anvÀnda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de Àr intresserade av att lÀra sig om sitt nÀrsamhÀlle. Stöd för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, frÀmst dÄ det gÀller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer.

David LaChapelle gör bilder som ofta Àr ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta förestÀller mer eller mindre avklÀdda kvinnor och mÀn i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hÀvda att Àven mÀnnen Àr utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framstÀllningen av kvinnligt och manligt Àr sjÀlva grunden för denna uppsats.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare idag ser pÄ lÀromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av lÀromedel samt eventuella implikationer pÄ undervisningen i gymnasieskolan inom Àmnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhÄllanden har kvalitativa intervjuer genomförts med Ätta lÀrare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att lÀroboken fortfarande har en stark stÀllning som det ledande lÀromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, lÀromedlens innehÄll, individuella förestÀllningar samt elevens behov och förutsÀttningar har betydelse för lÀrarens val av lÀromedel. LÀromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrÄn de styrdokument som föreligger.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.