Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan Àr avgörande för alfabetiseringens framgÄng.  Syftet med följande uppsats Àr att belysa hur alfabetiseringslÀrare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som hÀr presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslÀrare gjorts. Resultatet visar bland annat att lÀrarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremÄl, besök i samhÀllet, vardagsnÀra Àmnen och deltagarnas erfarenheter frÄn den nya kulturen.De slutsatserna som dras Àr att undervisningen knyts till vardagen pÄ flera olika sÀtt, frÀmst genom ett vardagsnÀra innehÄll i vokabulÀr och texter. Dock finns endast fÄ exempel pÄ skriftsprÄkets vardagsnÀra funktioner i undervisningen. Steget till att anvÀnda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet Àr dÀrmed stort..

LÀroboken har anvÀnts en del genom tiderna. FrÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600-talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kÀrleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förÀndras boken i och med att den översÀtts? Vilka förtjÀnster och problem finns med den taktila översÀttningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sÀttning. En av analysens upptÀckter Àr att de taktila bilderna genomgÄende har blivit förenklade i förhÄllande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kÀrleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Syftet med detta arbete var att med hjĂ€lp av litteratur och intervjuer undersöka om lĂ€rare Ă€r medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de anvĂ€nder sig av det i klassrummet. Jag anvĂ€nde mig av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:Är lĂ€rare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet?Hur anvĂ€nds det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet?Mitt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt var att intervjua sju lĂ€rare i olika Ă„rskurser och dĂ€refter sammanstĂ€lla resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga anvĂ€nde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre.Med hjĂ€lp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans lĂ€roplaners definition av begreppet analyserades och jĂ€mfördes resultatet av intervjuerna. Till hjĂ€lp att finna relevant litteratur anvĂ€ndes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan.Det visade sig att alla lĂ€rarna, trots okunskap om begreppet, anvĂ€nde sig mer av arbetssĂ€ttet Ă€n vad de sjĂ€lva trodde.

Uppsatsen söker svara pÄ vilken typ av "sanning", om nÄgon, ett bearbetat fotografi kan förmedla. För att kunna finna svar pÄ min huvudfrÄga undersöker jag Àven hur det fotografiska mediets sanningsbörda skapats och skapas diskursivt. Genom arbetet har jag tagit hjÀlp av en hel del teoretiker samt den amerikanske fotografen Brian Walskis bilder frÄn Basra, Irak. Fotografiska bilder Àr sÄ integrerade i vÄr kultur att vi tar dem för sjÀlvklara. Just dÀrför behöver de problematiseras.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjÀlpta av bilder. Studien belyser ocksÄ elevernas utvecklingsvÀg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmÄga att lÀsa och förstÄ texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling frÄn analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling frÄn att anvÀnda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frÄgar oss ocksÄ slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Studiens syfte Àr att studera hur USA skildras genom bilder i svenska lÀroböcker i Àmnet samhÀllskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god lÀsbarhet. Vi avgrÀnsar oss till att studera lÀroböcker, följaktligen innefattas inte andra lÀromedel av studien. Vidare Àr det inte texter i allmÀnhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA.Kritisk granskning och reflektion Àr viktiga fÀrdigheter som eleverna mÄste trÀnas i för att kunna skapa en sÄ tydlig uppfattning av sin omvÀrld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahÄlla pedagogiska lÀroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism pÄverkar hur eleverna uppfattar sin omvÀrld.Problematiken ligger i att bilderna i lÀroböckerna upptar allt större plats pÄ textutrymmets bekostnad. Det Àr dÀrför av intresse att studera hur olika lÀnder och fenomen skildras bildmÀssigt i lÀroböckerna.

Denna studie syftar till att synliggöra lÀrares tankar och arbete med höglÀsning inom grundskolans yngre Äldrar. Undersökningen avser att besvara hur lÀrarna arbetar kring höglÀsning av skönlitterÀra texter. Studien Àmnar Àven ÄskÄdliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterÀra texter fÄr i undervisningen samt lÀrarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer och en enkÀtstudie med verksamma lÀrare inom grundskolans tidiga Är. Samtliga lÀrare uppgav att de anvÀnde sig av höglÀsning i undervisningen pÄ ett varierat arbetssÀtt.

Rörelsehinder i undervisningen Àr ett fenomen som stÀller vissa krav pÄ en lÀrare i Idrott och hÀlsa, eftersom Àmnet har en fysisk prÀgel. Faktum Àr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov, men hur tÀnker lÀrarna kring detta?Syftet med examensarbetet Àr att undersökaidrottslÀrares Äsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar kring detta intervjuades fem lÀrare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 Är. Resultatet av deras utsagor tillhandahÄller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svÄrigheter och möjligheter de kan se.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnÄ med tanke pÄ elevernas utveckling och förstÄelse för Àmnet. Med studien vill jag ocksÄ se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat lÀrare pÄ olika skolor, frÄn Ärskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lÀrare tar sig an undervisningen och dÀrefter jÀmfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig pÄ att eleverna fÄr arbeta pÄ ett konkret sÀtt, dÀr de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.

David LaChapelle gör bilder som ofta Àr ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta förestÀller mer eller mindre avklÀdda kvinnor och mÀn i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hÀvda att Àven mÀnnen Àr utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framstÀllningen av kvinnligt och manligt Àr sjÀlva grunden för denna uppsats.

I en bild tagen med en digitalkamera kan man Äterfinna mÀngder av information om bildens ursprung och instÀllningar i kameran, nÄgot som benÀmns som Exif3data. Detta Àr nÄgot som kan vara av absolut intresse vid forensiska undersökningar i syfte att knyta bevismaterial till en gÀrningsman. I detta arbete skall ett antal frÄgestÀllningar besvaras som kan vara aktuell för en IT3 forensiker, med avseende pÄ bilder tagna med en smartphone. Kan man styrka att en specifik enhet har tagit en specifik bild? Hur tillförlitlig Àr den GPS3information som kan lagras i en bild? Genom experiment och granskningar av Exif3data, kommer detta arbete ge svar pÄ dessa frÄgor.

Avsikten med denna uppsats har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 ur ett genus- och gestaltningsperspektiv och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i programmet. Undersökningen har skett i form av en innehÄllsanalys med teorierna; bilder och tilltal, genusteori och gestaltningsteori som grund.Det utvalda materialet utgörs av ett strategiskt urval av Ätta hÀndelserika scener. I det första analyssteget granskades handlingen i scenerna, dÀrefter gjordes en granskning av innehÄllet i scenerna utifrÄn tre olika teorier; bilder och tilltal, genusperspektivet och gestaltningsteorin.Resultaten visar att genusordningen i Paradise Hotel bekrÀftar bilden av dagens ojÀmstÀllda samhÀlle. Alla scenerna reproducerar teorierna om ojÀmna könsförhÄllanden och stereotypskapandet..