Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

Sammanfattning VĂ„rt syfte i examensarbetet var att undersöka representationer av olika etniciteter i skolans lĂ€romedel samt hur pedagoger och elever resonerade, och vilka uppfattningar de hade, kring berört omrĂ„de. Vi Ă€mnade mer specifikt undersöka i vilken utstrĂ€ckning olika etniciteter representeras samt hur de framstĂ€lls. För att uppnĂ„ dessa syften anvĂ€ndes tre metoder: en kvantitativ innehĂ„llsanalys av bilder i lĂ€romedel besvarade frĂ„gan angĂ„ende i vilken utstrĂ€ckning olika etniciteter representeras, en kritisk diskursanalys behandlade hur dessa representationer ser ut samt strukturerade intervjuer som anvĂ€ndes för att ge oss en förstĂ„else för hur pedagoger och elever resonerade kring dessa frĂ„gor. Undersökningen visade att representationer, i form av bilder, pĂ„ personer med vĂ€sterlĂ€ndskt utseende Ă€r överrepresenterade i de lĂ€romedel vi har granskat. Även om undersökningen antydde att förekomsten av mĂ„ngfacetterade bilder av olika etniciteter har ökat, indikerade den kritiska diskursanalysen att etniska stereotyper Ă€r vanligt förekommande i dagens lĂ€romedel, vilket Ă€r problematiskt. Under intervjuerna framkom pedagogers och elevers tankar och resonemang kring lĂ€romedel, etniciteter och identifikationsfaktorer. Pedagogerna ansĂ„g att det var viktigt att olika etniciteter representeras i lĂ€romedel samt att det skulle kunna ske i större utstrĂ€ckning Ă€n idag.

Som bildlÀrarstuderande och aktiv bildskapare har det lÀnge varit en naturlig del av mitt liv att spÄna pÄ idéer till nya bilder och skapelser. Idéerna kommer ibland som en vilja skapa bilder utifrÄn olika influenser. De kan dyka upp som en replik pÄ nÄgot, eller en som vilja att ÄterberÀtta nÄgonting upplevt. Jag har tidigare arbetat mest med stilla bilder, framförallt mÄleri och teckning. PÄ Uppsala Universitets bildlÀrarprograms sista termin fÄr vi studerande chansen att fördjupa oss i en bildform och med den skapa en visuell gestaltning till den skriftliga c-uppsatsen.

Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats för mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna dÀr?Om man betÀnker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 Är sedan, betyder det att allt fler muslimer Àr personer som Àr födda och uppvÀxta hÀr. De Àr sÄledes ?svenskar? men med en annan trosuppfattning Àn den traditionellt kristna som rÄder i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka idrottslÀrares instÀllning till friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad har idrottslÀrare för tankar kring friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder pÄverkar hur idrottslÀrarna planerar och genomför undervisningen i friluftsliv? StÀmmer den bedrivna friluftslivsundervisningen överens med lÀroplanen?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts. Intervjuerna Àr halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna anvÀnds meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning.ResultatResultatet visar att lÀrarnas eget intresse för friluftsliv har en stor pÄverkan pÄ hur de bedriver undervisningen i friluftsliv.

Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Studiens syfte Ă€r att utveckla kunskap om lĂ€rares motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frĂ„gestĂ€llningarna; Vilken förstĂ„else har lĂ€rare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1-6. UtifrĂ„n semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.   Studien visar att tvetydighet prĂ€glar lĂ€rarnas förstĂ„else för den digitala tekniken. LĂ€rarna uppvisar en förstĂ„else för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken anvĂ€nds i undervisningssituationen.   Det Ă€r flera aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas drivkraft att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.

Syftet med studien Àr att belysa skrivundervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd. SamhÀllet idag stÀller krav pÄ mÀnniskors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hÄlla en god kvalité. Vi har i vÄr studie tittat pÄ den generella undervisningen och pÄ specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lÀrare och speciallÀrare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehÄller samt vilket arbetssÀtt de anvÀnder och vilka ÄtgÀrder som sÀtts in för elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom enkÀter och intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Sammanfattning Tandslitage Àr ett vanligt förekommande problem. Det finns olika typer av tandslitage sÄsom attrition(fysiologisk), erosion(kemisk) och abrasion(mekanisk). De bakomliggande orsaksfaktorerna skiljer sig Ät för de olika typerna av tandslitage. Attritioner delas upp i normalt och patologiskt. Normalt tandslitage beror pÄ Älder och kost, medan patologiskt tandslitage som Àven kallas bruxism, kan orsakas av stress och oro.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya anvÀnder lek i sin undervisning samt deras syn pÄ anvÀndandet av lek i undervisningen. Vi anvÀnde oss av observationer och intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssÀtt för att ta del av hennes olika undervisningssÀtt. DÀrefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda pÄ deras tankar och Äsikter kring lek i undervisningen. VÄrt resultat visade att pedagogerna anvÀnde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssÀtt. Bland annat gestaltning, sÄng och rörelse, variation av röstlÀgen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Denna uppsats behandlar bilder frÄn JÀmtlands lÀn och tolkar dessa utifrÄn en bildanalysmodell. Texten Àr en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att avtÀcka de diskurser som omgÀrdar foton frÄn JÀmtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet bestÄr av insamlade bilder frÄn JÀmtlands lÀn i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell dÀr tyngpunkten ligger pÄ sjÀlva sprÄket som förmedlas i bilderna.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien stÀlls fyra frÄgestÀllningar; Hur beskriver förskollÀrare en barnbok? Vad anger förskollÀrarna för skÀl till att anvÀnda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollÀrare Àr viktigt innehÄll i en barnbok? Hur beskriver förskollÀrare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn olika förskolor i norra Sverige. VÄra analyser av resultatet visade att lÀsstunden kan ha olika syften och barnen kan lÀra sig olika saker utifrÄn böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt sprÄk eller ta del av ett budskap.