Sökresultat:
7400 Uppsatser om Rörlig bild - Sida 34 av 494
Dödsdömda i JÀmtland och HÀrjedalen 1651 - 1707
Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..
Svenskfödda i södra Ăstfold 1865-1910
Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..
Hur motivation och lojalitet pÄverkar arbetstillfredsstÀllelse inom callcenterföretag - En fallstudie om företaget Call4U
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.
En bild ska inte gÄ snabbt förbi - En studie om hur historielÀrare anvÀnder sig av bilder i sin undervisning.
Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur historielÀrare som undervisar i grundskolans senare Är anvÀnder sig av bilderna som finns i elevernas lÀroböcker. Syftet Àr Àven dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i lÀroböckerna och dels varit att se pÄ hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt blÀddras förbi okommenterade. Kunde detta bero pÄ lÀrares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa?
I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder vÀljs till lÀromedel och att bilder uppfattas olika beroende pÄ vilken social och kulturell kontext vi kommer frÄn.
En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.
Integritet pÄ Facebook
AnvÀndningen av sociala nÀtverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta har lett till att fler och fler anvÀndare vÀljer att ansluta sig till de sociala nÀtverken. PÄ sociala nÀtverk görs personlig information tillgÀnglig för nÀtverket samt de anvÀndare som deltar i nÀtverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna FacebookanvÀndare Àr om att Facebook samt tredje part har rÀtt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas pÄ nÀtverket i enlighet med Facebooks anvÀndnings villkor. Facebook anvÀndarnas motiv och drivkrafter till att anvÀnda Facebook Àr en viktig del för att ge en komplett bild av anvÀndnings situationen pÄ facebbok.
DÄligt samvete? Bara lugn, det Àr normalt. : En kulturanalytisk studie av bilden av förÀldraskap i tre förÀldramagasin
Hur vi mÀnniskor ser pÄ oss sjÀlva och vÄrt samhÀlle pÄverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som Àr manligt och kvinnligt. Ur den aspekten Àr det dÀrför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den hÀr uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt förÀldraskap och moderna förÀldrar ser ut i tre svenska förÀldramagasin. Mitt mÄl Àr att fÄ fram förÀldramagasinens bild av moderna förÀldrar och förestÀllningar om vad förÀldraskapet innebÀr.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framstÀller förÀldraskapet som bÄde krÀvande och prÀglat av dÄligt samvete, men nÄgot som samtidigt inte Àr sÄ svÄrt som det kan verka.
Vem Àr den svenska journaliststudenten?
Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..
Den aktiva mannen, den passiva kvinnan: norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn ur ett diskursanalytiskt perspektiv
Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.
Att positionera företagsnamnet som varumĂ€rke: en fallstudie av Ălvsbyhus
I samband med att konkurrensen ökar inser företag vikten av att positionera det egna företagsnamnet som varumĂ€rke för att lyckas pĂ„ marknaden. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur företag internt anvĂ€nder sitt företagsnamn vid positionering. För att uppnĂ„ syftet genomfördes personliga intervjuer med VD, marknadsdirektör och produktionschef pĂ„ AB Ălvsbyhus. För att skapa en unik och svĂ„rimiterad position har det framkommit att företag Ă€r beroende av hur vĂ€l det internt lyckas med att bygga det egna företagsnamnet som varumĂ€rke. Studien visar att företag internt positionerar det egna företagsnamnet som varumĂ€rke genom att stĂ„ fast vid sin övertygelse om vad varumĂ€rket stĂ„r för och förmedla denna bild till de anstĂ€llda och intressenterna.
Designprocess för ett pedagogiskt memoryspel
Tekniska apparater och spelapplikationer blir en allt större del av den nya generationens vardag och lÀrande applikationer anvÀnds allt mer som lÀromeldel i förskolan. Enligt lÀroplanen för förskola sÄ skall multimedia och informationsteknik ha en lika stor del av lÀrandet som bild, sÄng, dans, rytm och rörelse. Denna utveckling gör det allt viktigare att fokusera pÄ kvaliteten hos applikationerna som anvÀnds och en större förstÄelse behövs för hur en god pedagogisk applikation bör utformas för att inbjuda spelaren till flera aspekter av lÀrande sÄsom sociala, kognitiva, och problemlösande. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att genom grundlÀggande förstudier designa en pedagogiskt genomtÀnkt memoryspelsapplikation till ipad för barn i Äldern 5-6Är pÄ förskola.Projektet Àr utfört i tre delar; förstudie, implementation och utvÀrdering. Förstudien bestÄr kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som ger inblick i hur förskolorna arbetar med spel i dagslÀget .
FramstÀllning av vÀlfÀrdens organisering i tvÄ samhÀllskunskapsböcker för gymnasiet
Undersöka vilken bild av vÀlfÀrdens organisering som framstÀlls i tvÄ samhÀllskunskapslÀroböcker för gymnasiet..
"Det handlar om att vÄga, att kasta sig ut" : En studie om bemanningsföretags förtroendeskapande
I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.
Granskning av kvalitets- och miljöledningssystemet hos Skanska Hus Sydost Linköping : ?VÄrt sÀtt att arbeta?
För att effektivisera och uppnÄ de krav som stÀlls pÄ företaget har Skanskas Sverige AB, i likhet med mÄnga andra företag, lagt upp ett kvalitets- och miljöledningssystem som Skanska kallar ?VÄrt sÀtt att arbeta?. Det rÄder idag osÀkerhet om i hur stor utstrÀckning systemet tillÀmpas och förenklar arbetet. Samt om det finns en gemensam bild av systemet bland de anstÀllda.I denna uppsats kommer endast produktionsförberedelsefasen och produktionsstyrningsfasen behandlas. Uppsatsen bestÄr av en kortfattad beskrivning av ?VÄrt sÀtt att arbeta?, byggprocessen och ISO.
Det komplexa lÀraryrket : Vad erfarna lÀrare anser att deras yrkesroll innebÀr och krÀver
SammanfattningDet Àr svÄrt att ge en generell bild av hur lÀraryrket ser ut och vad det innebÀr. Alla skolor ger lÀrare olika förutsÀttningar och dessa kan visa pÄ stora variationer. I det hÀr arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lÀrare försökt fÄ en bild av hur lÀraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lÀrare kan innebÀra att stÀndigt ha ett dÄligt samvete och sÀllan kÀnna sig nöjd med det man Ästadkommit. Det kan ocksÄ innebÀra att fÄ bekrÀftelse genom barnen dÄ de visar att de gjort en ny upptÀckt och lÀrt sig nÄgot nytt.
FörstÀrka eller motverka fördomar? -En studie om hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare Är
Sammanfattning
I vÄr studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och
kulturer för att ge en rÀttvis bild av dessa. Samt om de lÀrare vi intervjuat undervisar kring
Àmnet och i sÄ fall hur. Syftet med studien Àr att visa pÄ problematiken kring stoffurvalet och
vad man ska tÀnka pÄ som lÀrare för att inte skapa och befÀsta fördomar och oförstÄelse hos
eleverna. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar valde vi att intervjua tvÄ Àmneskunniga,
samt tre lÀrare som undervisar i bl.a. religionskunskap.