Bemötandet Àr en viktig del inom vÄrden och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bÀst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hÀlsoproblem som leder till att patienten söker vÄrd. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vÄrdande mötet. En litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur förÀldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och SamhÀlle. Studien har syftat till att sammanstÀlla de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre förÀldrar och tre pedagoger för att fördjupa förstÄelsen om hur förhÄllandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola Àr utvecklingssamtalet som enligt LÀroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och förÀldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt sÄ lÀnge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och förÀldrar Àr det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstÄnd Àr ofta mycket komplexa, och dÄ intensivvÄrdssjuksköterskans arbetsmiljö Àr stressfull och med ett högt tempo Àr det viktigt att intensivvÄrdssjuksköterskan upplever att hon har tillrÀcklig kompetens för att kÀnna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förÀndringsarbete dÀr arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvÄrdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsÀkerheten för intensivvÄrdspatienter. En kvantitativ metod har anvÀnts med enkÀter som underlag för att fÄ fram resultatet. EnkÀterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto lÀngre intensivsjuksköterskorna arbetat pÄ en intensivvÄrdsavdelning sÄ pÄverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.

FörÀldrar med barn som fÄr diagnosen cancer hamnar i en livskris. Hela familjen drabbas av kaos. För att förÀldrarna ska kÀnna att de fÄr stöd av sjuksköterskan, krÀvs att de fÄr anpassad och lÀttillgÀnglig information om sitt barns sjukdom. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa behovet av stöd, hjÀlp och information inom barncancersjukvÄrden, ur bÄde förÀldrars och sjuksköterskors perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar anvÀndes.

Under slutet av 1970-talet började det hÄllas debatter angÄende den dÄliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer Àven diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmÀlningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan lÀnge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. DÀribland revisorerna sjÀlva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Att behÀrska literacy Àr en nödvÀndighet för att fullt ut kunna ta del av vÄrt samhÀlle. Att lÀra sig att behÀrska skriftsprÄket Àr en lÄng resa som börjar redan i förskolan. Det hÀr arbetet har som syfte att belysa i vilka situationer under dagen som barn Àr delaktiga i literacyhÀndelser. Detta har gjorts med hjÀlp av frÄgestÀllningar som behandlar nÀr literacyhÀndelser sker, hur de ser ut, vad de innehÄller och vem som initierar dem. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ literacy.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i Ärskurs 1 har av studie- och yrkesvÀgledning pÄ grundskolan i Ärskurs 9, deras syn pÄ studie- och yrkesvÀgledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter samt elevers förvÀntningar gÀllande studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss utav intervjuer med Ätta gymnasieelever för att vi skall kunna fÄ en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvÀgledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi anvÀnt oss utav HÀgg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvÀgledare och Àven vad som har pÄverkat dem i deras beslut gÀllande gymnasievalet.

Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollÀrare. Studien Àr en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer av ett antal förskollÀrare.De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Hur ser förskollÀrare pÄkonflikter mellan barn i förskolan? PÄ vilket sÀtt hanteras Äterkommande konflikter? PÄvilket sÀtt kan förskollÀraren fÄ stöd i sitt sÀtt att hantera konflikter?Det framgÄr av resultatet att förskollÀrare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen pÄ förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gÀrna att barnen sjÀlva hanterar konflikter ochagerar nÀr de anser att behovet finns.

Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva svenska journalisters förhÄllningsÀtt till sittdemokratiska uppdrag. Vilket demokratiskt ideal strÀvar journalisterna mot genom sinayrkesideal? Och vilket demokratiskt ideal betraktar journalistkÄren som önskvÀrt? Gynnarjournalisterna sina egna demokratiideal i sin yrkesroll? Eller finns det en diskrepans mellanderas demokratiideal och den typ av demokrati som de faktiskt bidrar till? FrÄgorna besvarasgenom att kartlÀgga journalisternas förhÄllningssÀtt till tvÄ polÀra demokratimodeller ?elitdemokrati och deltagardemokrati. För att klargöra vilken demokratimodell somjournalisternas yrkesideal motsvarar bÀst analyseras yrkesidealens förhÄllningssÀtt till olikakrav som demokratimodellerna stÀller pÄ journalistiken. Journalisternas generellademokratiideal undersöks dÀrefter genom enkÀtundersökningar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares yrkesidentitet i Tunabygdens lÀrarklubb mellan Ären 1930-1953, och se om deras sjÀlvuppfattningar och förestÀllningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhÀlleliga fÀlt har förÀndrats under klubbens verksamhetshistoria. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har varit: Vad anses i Tunabygdens lÀrarklubb vara lÀrarens angelÀgenheter i sin roll som fostrare, vad ingÄr i lÀrarens fÀlt? Hur reflekterar lÀrarna i Tunabygdens lÀrarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhÀlleliga fÀlten? Samt, sker det nÄgon förÀndring under klubbens verksamhetshistoria gÀllande vad som uppfattas vara lÀrares angelÀgenheter i sin roll som fostrare, samt hur lÀrarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? Ett flertal slutsatser kan dras utifrÄn det berörda kÀllmaterialet. En slutsats Àr att lÀrarnas fostransansprÄk pÄ samhÀlleliga fÀlt grundar sig bland annat pÄ en funktionell syn pÄ lÀraryrket och skolan, dÀr skolan och lÀrarna förvÀntas tillgodose vissa samhÀllsbehov. Ytterliga slutsatser Àr att lÀrarnas sjÀlvreflektion kring den egna fostrande rollen pÄverkas i hög grad av samhÀllets utveckling..

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta mÀnniskor. I vÄr kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga dÀr tonÄringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det Àr viktigt att skapa en förstÄelse för hur tonÄringar upplever sin förÀlders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonÄringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förÀlder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med Ätta artiklar som grund.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken pÄverkat regler och professionalism inom revisorsyrket pÄ de större revisionsbyrÄerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande ÄtgÀrder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrÄs beroende gentemot klient. Vi har frÄn respondenterna stött pÄ överensstÀmmande uppgifter gÀllande hot sÄsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gÄ ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande ÄtgÀrderna som revisionsbyrÄerna anvÀnder sig av för att stÀvja beroendehot Àr lagarbete, utbildning, avgrÀnsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmÄgan hos revisorn Àr viktig i sammanhanget och kan komma att fÄ utökad betydelse i förlÀngningen.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur förÀldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter förÀldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). FörÀldrakontakten Àr en stor del av arbetet som förskollÀrare och ytterst viktig.