Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Den hÀr undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger pÄ empiri insamlad pÄ ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin bestÄr av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna frÄga har jag tagit hjÀlp av teorier rörande, Koncept & översÀttning, rollteori och interaktionsritualer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur socionomer, utifrÄn den kunskap de fÄrmed sig frÄn socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien Àr tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien Àr att en gemensam vÀrdegrund formas underutbildningen och sÀtter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som vÀntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsÀttningaroch pÄverkar dÀrför identitetsskapandet pÄ olika sÀtt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Vi vill med detta examensarbete fÄ ta del av hur litteraturen och dagens gymnasieelever beskriver vad mobbning Àr och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta Àr för att vi vill fÄ en bÀttre kunskap inom omrÄdet för vÄr kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ nordöst skÄnska gymnasieskolor och dÀr 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det Àr som kÀnnetecknar den som blir mobbad och den som mobbar.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

VÄrt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö för alla barn pÄ förskolan. De delar vi finner viktiga utifrÄn litteraturen för att skapa en god lÀrmiljö Àr att som lÀrare vara medveten om sitt yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlÀrning skall kunna ske, dÀr lÀrares förhÄllningssÀtt och kompetenser har stor betydelse. I detta har ocksÄ samarbetet med förÀldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda pÄ vad som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö har vi intervjuat lÀrare pÄ förskolan. UtifrÄn intervjusvaren Àr det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser Àr viktiga kompetenser i arbetet med barnen..

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det Ă€r att vara hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjĂ€nstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie Ă€r bland annat GranĂ©r (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som anvĂ€nts för att fĂ„ svar pĂ„ syftet var personliga intervjuer med hemtjĂ€nstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjĂ€nstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dĂ„varande socialchefen. UtifrĂ„n intervjuerna framkom det att hemtjĂ€nstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansĂ„g att detta Ă€r en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omvĂ€xlande arbete.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ omvÄrdnad i hemmet. Till analysen har anvÀnts tio internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1995-2002. Dessa analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att vara ensam, hjÀlplös och skuldtyngd men ÀndÄ se arbetet meningsfullt, att vara öppen och Àrlig, att planera och prioritera tiden ger en kÀnsla av kontroll samt att förebygga och lindra fysiska symptom. En tÀnkbar omvÄrdnadsintervention i palliativ omvÄrdnad Àr att sjuksköterskan fÄr kontinuerlig yrkesmÀssig vÀgledning för att vÀxa i sin yrkesroll och kunna fortsÀtta att ge god omvÄrdnad till patienter och deras nÀrstÄende i livets slut.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrdenberÀttar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förstÄelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktÀriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden. DefrÄgestÀllningar som sedan valts har prÀglat hela studien och fungerat som hjÀlpför att kunna besvara syftet. FrÄgestÀllningarna handlade om vad kuratorernasjÀlva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihÀlso- och sjukvÄrden samt hur kuratorerna sjÀlva sÄg pÄ utvecklingen av sinyrkesroll inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att besvara frÄgestÀllningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, dÀr ambitionen varit att lÄta kuratorerna fritt berÀtta hur deupplever kuratorsrollen.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid lÀkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning pÄ att PBL-metoden Àr en lÀmplig didaktisk metod pÄ lÀkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker ocksÄ att studenterna Àr positivt instÀllda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lÀrande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framtrÀdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.