I denna studie har skolledares Äsikter och insikter kring digital kompetens stÄtt i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebÀr för skolledare och hur rektorer ser pÄ sin och lÀrares yrkesroll kopplat till digital kompetens. UtgÄngspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien Àr en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsÀtt har applicerats dÄ den söker mönster i de Äsikter och tankegÄngar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

This Master?s thesis concerns the public librarian?s professional identity. The complexity of the mandates of the public librarian, and the public library, raises questions on how librarians understand their professional identities. The empirical material consists of qualitative in-depth interviews with librarians. Two theoretical approaches are used in the analysis of the material with a focus on the public librarians? knowledge and professional role.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Studiens syfte Àr att beskriva svenska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med kvalitetssÀkring inom skolhÀlsovÄrdens kontext och hur den egna reflektionen kan Äterkopplas till verksamheten. Skolsköterskan arbetar ofta ensam och sjÀlvstÀndigt med ett fokus pÄ det förebyggande arbetet gentemot eleven samtidigt som det lagstadgade kvalitetssÀkringsuppdraget skall vara integrerat i den planerade verksamheten och dÀr skall vara ett underlag för metodutveckling. SkolhÀlsovÄrden kan ses som en egen vÄrdorganisation dÄ verksamheten bedrivs i nÀra möte med elev och skolans utformning vilket Àven innebÀr en lokal förankring och dialog med ansvarig vÄrdgivare. I studien har en öppen intervju gjorts med fem skolsköterskor och analysen har skett med hjÀlp av en kvalitativ induktiv ansats vilket innebÀr en möjlighet att beskriva skillnader och likheter ur materialet. TvÄ olika domÀner framtrÀdde och berörde syftet ?Att bli stÀrkt och bekrÀftad i sin yrkesroll samt Att inte ha mandat för sitt uppdrag, en kÀnsla av att inte vara vÀrdefull och som har sin förankring i analysprocessens olika nivÄer dÀr kategorierna sammanförs inom domÀnerna.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstÄ vilka kunskaper som krÀvs, kan leda till en kÀnsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning pÄ omrÄdet vÀckte mitt intresse av att nÀrmare undersöka hur nÄgra ungdomar pÄ det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förstÄelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? HjÀlper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rÀtt" arbete? Eleven pÄ HP ska enligt riktlinjerna fÄ grundlÀggande kunskaper för arbete inom yrkesomrÄdet och insikt i de villkor som gÀller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som stÀlls pÄ en kommande arbetsplats.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskap om hur lÀrare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen frÄn studien kan bidra till att lÀrare kÀnner sig tryggare i sin yrkesroll nÀr den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervju dÀr sju lÀrare deltar som informanter. Samtliga lÀrare arbetar med elever i lÄgstadiet Ärskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare anser att de anvÀnder sig av ett varierat arbetssÀtt för att motivera elever.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien skall ge en inblick i den vardag som professionella trÀnare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling pÄ hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig sjÀlv och anhöriga för den framtid som vÀntar. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin yrkesroll? MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram vÀrdefull data till denna uppsats sÄ valdes den kvalitativa intervjun. DÀri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, dÀr grundbasen utgörs av fasta frÄgor men dÀr följdfrÄgor kan skapas efterhand beroende pÄ vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstrÀnare med erfarenhet frÄn den professionella elitnivÄn i Sverige valdes ut till intervjuer.

Syftet med arbetet Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har anvÀnts som metod och informanterna bestÄr av fyra före detta studenter frÄn musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklÀrare. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag valt att fokusera pÄ musikeridentitet och lÀraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt pÄ grund av det egna musicerandet, men ocksÄ för att fÄ behörighet att undervisa i Àmnet. Det framkommer ocksÄ att lÀraryrket Àr mer Àn bara lÀrande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nÀstan lika stor del som lÀrandet. Det som informanterna har lÀrt sig mest av under sin utbildning till musiklÀrare Àr praktiken..

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjÀrer inom socialt arbete inom sjukhusvÄrden och Àn i dag finner vi dem dÀr. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter pÄ sjukhus. Vi blev nyfikna pÄ hur lika eller olika dessa yrken egentligen Àr och vad som döljer sig bakom en sÄdan hÀr samexistens och bestÀmde oss att undersöka saken nÀrmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vÄrt examensarbete. Uppsatsen som du hÄller i din hand eller har pÄ skÀrmen Àr resultatet av detta arbete.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. FörÀndringar och förtydliganden i Lpfö98/10 Àr grunden till vÄr studie. VÄrt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förstÄelsen av lÀroplanen. Studien grundar sig pÄ forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda pÄ pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att lÀroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas pÄ olika sÀtt.