Syftet med denna studie Àr att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs pÄ olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrÄn en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, dÀr vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn olika teorier och diskuterats utifrÄn de tidigare Àmnesrelaterade forskning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att fÄ en bild över programledarens yrkesroll, utmÀrkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen bestÄr utav hur programledare vÀljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmÀrker en programledare för underhÄllningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhÄllning för rikstÀckande radio och TV gÄr till, och jÀmfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta sÄg vi som intressant, dÄ det Àr en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansÄg det vara tÀnkvÀrt att göra en jÀmförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen bestÄr utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Förskolan Àr och har under en lÄng tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan Àr i dagslÀget mÀn (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie Àr att komma Ät hur fyra manliga förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever nÄgra för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollÀrare. För att komma Ät de manliga förskollÀrarnas tankar och Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer.

LÀrarutbildningskommittén fick vÄren 1997 i uppdrag av regeringen att lÀgga fram ett förslag om en förnyad lÀrarutbildning. BetÀnkandet, att lÀra och leda en lÀrarutbildning för samverkan och utveckling, var klart vÄren 1999 och förslaget lÀmnades ut pÄ remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (LÀrarförbundet, LÀrarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lÀrarutbildningen pÄ landets högskolor. VÄr undersökning Àr att undersöka vad som lÄg bakom nÀr regeringen beslutade sig för att förÀndra lÀrarutbildningen och vad den förnyade lÀrarutbildningen kommer att innebÀra för yrkesgruppen fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren frÄn de olika förbunden (se ovan) sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

Den frÀmsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador Àr att identifiera uppkomna funktionsstörningar som pÄverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det Àr ocksÄ viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens lÀn i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frÄgeguide.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Den svenska Försvarsmakten Àr en myndighet med en annorlunda vardag för de anstÀllda. Att arbeta som soldat inom försvaret Àr ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anstÀllda, genom att vÀxla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen Àr Àven annorlunda utifrÄn de arbetsklÀder som anvÀnds, uniformer. Denna studie Àr gjord med utgÄngspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker nÀr en soldat vÀxlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, pÄ soldat- och gruppchefsnivÄ.

Forskningsstudien bygger pÄ tre huvudfrÄgor som belyser förskollÀrarollen och hur man som pedagog ska förhÄlla sig till styrdokumentet, det vill sÀga LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet Àr att undersöka yrkesrollen, studien bygger pÄ att det finns tvÄ olika ingÄngskÀllor, en renodlad Montessoriförskola som Àr privat och en kommunal förskola. Undersökningen Àr en jÀmförelsestudie och innehÄller bÄde observationer, intervjuer och enkÀter som ska hjÀlpa till att bidra med en bredare syn pÄ vad som ingÄr i förskollÀrarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhÄller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn pÄ hur pedagogerna tar sig an uppdraget att frÀmja barnens individuella utveckling, dÄ de strÀvar efter barnens sjÀlvstÀndighet och att kunna identifiera sig sjÀlv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utstrÀckning som var förvÀntad, vilket bidrog till en svÄrare argumentation i forskningsstudien. JÀmförelsestudien var nÄgot som kom upp i efterhand dÄ vi valde de tvÄ olika pedagogiska inriktningarna dÀr vi jÀmför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lÀrarroll.

Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anstÀlldes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien Àratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frÄgor stÀlls: Hur socialiserar den kommunala ÀldrevÄrden in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna sjÀlva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen pÄ deras nya arbete? Den teoretiska utgÄngspunkten Àrrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanstÀlldaenhetschefer.

I detta lÀrarexamensarbete har vi undersökt lÀrares erfarenheter av narkotikaanvÀndning bland elever och hanteringen av detta. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrarna ser pÄ sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstÀnka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lÀrarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog Àven upp om lÀrarna var medvetna om det fanns nÄgon handlingsplan mot droger pÄ skolan. Tio lÀrare i GÀllivare kommuns tÀtortsskolor i skolÄr 6-9 intervjuades. Som lÀrare följer man lÀroplanen och kursplaner för olika Àmnen samt skollagen som tar upp skolan och lÀrarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs vÀlbefinnande.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att studera hur sjuksköterskan inom intensivvÄrd anvÀnder NuDesc(The Nursing Delirium Screening Scale) och om de anser sig ha tillrÀcklig kunskap för attbedöma delirium med hjÀlp av NuDesc.Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med datainsamling via en enkÀt som konstrueratsspeciellt för denna studie. EnkÀten besvarades av 15 intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ettuniversitetssjukhus i Mellansverige.Resultatet visade att bedöma delirium pÄ en intensivvÄrdsavdelning uppfattas avrespondenterna som ganska svÄrt Àven om de tycker sig ha tillrÀckligt med kompetens attanvÀnda bedömningsinstrument NuDesc. Den psykomotoriska förlÄngsamningen tillsammansmed hallucinationer/ illusioner uppfattas av sjuksköterskorna som svÄrast att bedöma..

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att belysa vilken betydelse ett elevhÀlsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundlÀggande frÄge- stÀllningar för studien Àr följande:1. Vilka förvÀntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhÀlsoteam, pÄ special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhÀlsoteam? 3.

Titel: ?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnÀrer kommunicerar och nÀtverkar utifrÄn sin yrkesroll.Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa MagnussonUppdragsgivare: KonstnÀrscentrum VÀstKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19 237Syfte: Studiens syfte Àr att förstÄ hur unga konstnÀrer nÀtverkar och kommunicerar utifrÄn sin yrkesroll.Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuerMaterial: Sex enskilda intervjuer med unga konstnÀrer som Àr yrkesverksamma i GöteborgHuvudresultat: Studien visar pÄ komplexiteten i konstnÀrsyrket och hur konstnÀrer mÄste vara flexibla dÄ de tvingas anpassa sig till mÄnga olika aspekter. Unga konstnÀrer har en strÀvan efter att vara individuella samtidigt som de har en lÀngtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt fÄ utbyte av andra konstnÀrer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt pÄ barer, caféer och utstÀllningar. VÄra konstnÀrer uttrycker Àven vikten av att trÀffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersÀtta det reella mötet.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.