Sök:

Sökresultat:

1176 Uppsatser om Röntgensjuksköterskans yrkesroll - Sida 15 av 79

Fritidspedagogens yrkesroll nu och dÄ : tvÄ fritidspedagoger berÀttar om sin yrkesbana

Syftet med uppsatsen Àr att belysa fritidspedagogens yrkesroll i ett historiskt perspektiv och dÀrigenom bidra med fördjupad kunskap. Jag har i mitt examensarbete lÄtit tvÄ fritidspedagoger berÀtta om sitt yrke. De har berÀttat om vilka olika sorters fritidshem de har arbetat pÄ, vilka förÀndringar som verksamheterna har varit med om och hur detta har pÄverkat deras yrke pÄ olika sÀtt. Resultatet visar pÄ att alltmer av fritidspedagogens arbetstid förlÀggs i skolan och fritidshemmets verksamhet blivit alltmer marginaliserat. Planering av verksamheten pÄ fritidshemmet har reducerats pÄ bekostnad av samarbetet med skolan och arbetet som fritidspedagogen utför i skolan.

Fritidspedagog eller lÀrare i fritids?

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa lÀrarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid tvÄ skolor. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra ovan med rÄdande uppfattningar frÄn Skolverket samt jÀmföra utfallet av ovanstÄende med resultatet av en enkÀt utförd pÄ fritidspersonalen vid dessa tvÄ skolor. Vi vÀljer att anvÀnda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestÀmda frÄgor. Vi avser att intervjua fyra lÀrare och delar ut enkÀter till fem fritidsanstÀllda pÄ tvÄ olika skolor. Vi intervjuar Àven personal pÄ Skolverket för att jÀmföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll.

Arbete för kvalitet pÄgÄr : -Möjligheter och svÄrigheter med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

Beredskap f?r kontrastmedelsinducerad allvarlig allergisk reaktion inom radiologin

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

FörskollÀrarens förÀndrade yrkesroll - En studie om hur förskollÀrarens förtydligade uppdrag har pÄverkat förskollÀrarens roll i aktiviteten samling

Arbetet handlar om förskollÀrarens roll i den förÀndrade verksamheten med utgÄngspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt nÀrma oss vÄra frÄgestÀllningar kring Àmnet. Syftet var att undersöka om det skett en förÀndring i aktiviteten samling, finns det en förÀndring och vad kan den i sÄ fall bero pÄ. Syftet var ocksÄ att undersöka i vilken mÄn samlingen speglar förskollÀrarens förÀndrade yrkesroll i strÀvan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna dÀr undersökningen gjordes.

TrÀdgÄrdsmÀstarrollen i Rottneros Park. En studie av en trÀdgÄrdsmÀstares kunskaper och kompetens i jÀmförelse med 1700-talets

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2011.

Tydligare yrkesroller i en förÀnderlig förskola

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Yrkesidentitet - att skapa och utveckla

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lÀrare Àr ett mÄngfacetterat yrke med förvÀntningar och krav frÄn mÄnga hÄll. MÄnga lÀrare, framförallt nyexaminerade, kÀnner sig osÀkra och behöver stöd och rÄd. Denna uppsats studerar lÀraryrket utifrÄn perspektivet yrkesidentitet. Centrala frÄgestÀllningar Àr: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestÄ av? Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar.

Dagens kvinnliga polis - androgyn?

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrÄn deras erfarenheter och syn pÄ begreppen allmÀnheten, genus, egenskaper och sjÀlvbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att fÄ en förstÄelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen anvÀnds den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med Ätta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över sÀrbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli sÀrbehandlad av allmÀnheten. Egenskaper som Àr knutna till traditionella könsrollerexisterar inte sÄ starkt inom poliskÄren, utan det androgyna beteendet belönas, bÄde frÄn kollegor och allmÀnheten.

Personligt ombud ? studie av en ny yrkesroll ur ett professionellt perspektiv

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Hur anvÀnds kompetensen? Distriktssköterskor i hemsjukvÄrden berÀttar om sina upplevelser.

Inom ramen för distriktssköterskors kompetens ingÄr flertalet yrkesspecifika kunskaper. HemsjukvÄrden Àr en verksamhet dÀr distriktssköterskor utövar sin kompetens och behovet av hemsjukvÄrd i Sverige ökar. Tidigare forskning har visat att distriktssköterskeprofessionen behöver tydliggöras. Kunskap om hur distriktssköterskors kompetens anvÀnds i hemsjukvÄrden kan ge svar pÄ om kompetensen nyttjas pÄ ett optimalt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva hur distriktssköterskor upplever sin yrkesroll och hur deras kompetens anvÀnds i hemsjukvÄrden.

Att arbeta med myndighetsutövning kring barn som far illa : En kvalitativ studie om socialsekreterares yrkesroll

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

NĂ€rmar sig redovisningskonsultens roll revisorns? : en studie av yrkesroller

Bakgrund: De bÄda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de tvÄ yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult Ät. Detta blir uppenbart dÄ ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att nÀrma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien Àr att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för distinktionen mellan dem.

NÀr journalisten blir supporter : En kvalitativ studie av lokala sportjournalisters förhÄllande till objektvitet

PÄ journalistutbildningar i Sverige sÀtts objektivitet i fokus och det Àr en viktig hörnstenom man vill behÄlla sin trovÀrdighet i sin yrkesroll. AngÄende sportjournalistik finns envanlig uppfattning att objektiviteten sÀtts Ät sidan till förmÄn för subjektivt tyckande. Desom blir mest ifrÄgasatta Àr framförallt lokala tidningar som följer ortens lag. DÀrför vill viundersöka hur journalisterna ser pÄ sin egen objektivitet och om de Àr medvetna omproblematiken. Vi har genomfört tvÄ djupintervjuer med lokala sportjournalisterhemmahörande i Karlstad och SkellefteÄ.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->