Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata sjukgymnasters syn pÄ varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa tvÄ yrkesgrupper var, att bÄda grupperna behandlar personer med problem frÄn rörelse- stödjeorganet. Författarna bestÀmde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer pÄ tre naprapater och tvÄ sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar pÄ att bÄda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa omrÄden.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger sÄg pÄ sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar pÄ detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 Ärs tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar pÄ vad en fritidspedagog Àr och gör och om det var nÄgonting man ville Àndra vad gÀller sin yrkesroll. FrÄgorna skulle Àven ge svar pÄ om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

This is a qualitative study based on two focus group interviews with a total of six social workers who work with assessing financial aid in two municipalities. The study aims to examine how the social workers experience and handle their ambiguous professional role, on the basis that they are expected to support and control the client. The theoretical framework is the theory about discretion and role theory. The results show that social workers find it difficult to combine these different approaches. Two different groups of strategies that social workers use to manage their professional role have been distinguished, the first is used to combine the different approaches (combination strategies), which are: empathy, to be distinct and to "blame" the organization.

Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas nÀr det gÀller dess förutsÀttningar liksom Àven hur stor möjlighet det finns till sjÀlvbestÀmmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i tvÄ kommuner, Malmö och Eslöv, dÀr fyra fritidspedagoger fick svara pÄ hur det ser ut idag men ocksÄ för tio Är sedan. Resultatet visade pÄ en brist nÀr det gÀller planeringstid för bÄde fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte rÀcker till. Bristen pÄ tid för reflektion och planering innebÀr en risk att yrkesrollen inte förbÀttras. En slutsats i undersökningen Àr att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen pÄ fritidspedagog tycks mer komplicerad.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer pÄ den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr följande: ?hur identifierar sig kvinnliga vÀktare med sin yrkesroll??. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förvÀntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ studie dÀr vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga vÀktare.

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

Studien undersöker hur genus tar sig uttryck i förskolan. Syftet Àr att undersöka hur de traditionella könsmönster och könsroller som finns pÄverkar pedagogernas yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar har dÀrför utmynnat, hur behandlas barnen i förskolan utifrÄn deras kön? och hur ser pedagogerna pÄ genus i förskolan? Dessa studeras genom observationer i verksamheten dÀr flickor och pojkars skillnader i förhÄllande till genus kommer undersökas. Studien undersöker Àven pedagogers tankar om genus för att kunskapen ska bli fördjupad.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Sammanfattning Jag har under mina tre Är pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet mÀrkt att vÀgledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta Àr otydlig eller felaktig. Om mÀnniskor i vÀgledares omgivning har en felaktig förstÄelse för deras arbete och inte vÀrderar yrket sÄ högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vÀgledaren. För att pÄ sikt kunna bygga en grund att stÀrka vÀgledares yrkesidentitet pÄ Àr det viktigt att först undersöka om vÀgledare upplever att det finns en dissonans och hur den i sÄ fall pÄverkar dem. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att se hur vÀgledares yrkesidentitet pÄverkas av mÀnniskors förstÄelse och vÀrdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels bestÄr av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vÀgledares yrkesroll förÀndrats genom Ären, ger oss en förförstÄelse för hur vÀgledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjÀlper oss att förstÄ och analysera de bakomliggande processerna i resultaten frÄn undersökningen.

Titel: Den Ă€ldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av Ă€ldrepedagogers upplevelser av sin yrkesroll Författare: Carolina Vargas Bjelk & Linda Larsby Nyckelord: Äldrepedagogik, Ă€ldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konflikt Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur Ă€ldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för Ă€ldrepedagogen FrĂ„gestĂ€llningar: Hur pĂ„verkar den Ă€ldrepedagogiska utbildningen Ă€ldrepedagogens roll? Har Ă€ldrepedagogen en speciellt förhĂ„llningsĂ€tt som skiljer sig frĂ„n deras kolleger? Vilka hinder möter Ă€ldrepedagogen i sin yrkesroll som Ă€ldrepedagog? Metod: VĂ„r uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgĂ„ngspunkt Ă€r socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi anvĂ€nder dessa teorier för att fĂ„ en förstĂ„else av vad som sker nĂ€r man skapar en yrkesroll, och för att fĂ„ en insikt i vilka konflikter som kan uppstĂ„ mellan olika yrkeskategorier.

Sjuksköterskeutbildningen har förÀndrats med utvecklandet av omvÄrdnadsvetenskap och med det har Àven sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensomrÄden sjuksköterskans yrkesgrund vilar pÄ. Syftet med denna enkÀtstudie Àr att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen pÄbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvÄrdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvÄrdnad som en hjÀlpande och omhÀndertagande aktivitet. De ansÄg att de vetenskapliga och omvÄrdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensomrÄde medan egenskaper som förmÄga att kunna lyssna skattades högt.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.